lördag 23 juni 2012

"Fyrmästarns dotter" av Ann Rosman

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 328
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Utmärkelser: -
Serie: Karin Adler 1
Förlag: Ponto pocket
Utgivningsår: (första) 2009 (min) 2010
Format: Pocket
Källa: Bokhylla
Utläst: 4 juni 2012




Första meningen: Klockorna i Marstrands kyrka ringde in till söndagsgudstjänsten 10.30, men det hördes inte ut till Hamneskär där de båda polska murarna just hade återupptagit arbetet.
Sista meningen: Karin nickade.

Baksidetext
Det var som om murbruket inte längre orkade bära den tunga hemlighet som stenhuset så länge bevarat. Innanför väggen fanns ytterligare ett rum som en gång hade tillhört fyrmästarens familj. I dunklet därinne låg en människokropp. Ansiktet var vänt mot dem som om de varit väntade.

På den lilla ön Hamneskär utanför Marstrand pågår ett intensivt arbete med att ställa i ordning den nya turist- och konferensanläggningen. Bostäderna för den tidigare fyrpersonalen på ön ska rustas upp och den renoverade krinolinfyren Pater Noster från 1868 ska återbördas till sin ursprungliga plats. Det är april och invigningen närmar sig.

Två polska murare håller på att reparera den inre väggen i fyrmästarbostadens matkällare när de får en mycket obehaglig överraskning. Väggen ger plötsligt vika och i utrymmet bakom vilar kvarlevorna av en man. Kroppen är välbevarad men har av allt att döma legat där länge.

Karin Adler, vid kriminalpolisen i Göteborg, får hand om utredningen. Till en början har man inte mycket att gå efter bara en förteckning över försvunna personer och en vigselring. Det blir inte heller bättre av att Karins förhållande med sambon Göran är på upphällningen och att relationen till den fyrkantige kollegan Folke närmar sig kokpunkten. Allt medan mystiken kring den döde mannen tätnar. Vem är han? Och varför har han blivit inmurad?

Min kommentar
Av någon anledning har den här boken stått oläst i min hylla i nästan två år. Nu, med facit i hand, ångrar jag lite att den fått vänta så länge, men det positiva är att det redan finns ytterligare tre utgivna böcker i serien.

Början var lite väl tillkrånglad med, för mig, väldigt invecklade släktförhållanden. Jag hade svårt att hålla isär alla personer, vem de var släkt med/gifta med. Faktum är att jag har något slags aversion mot beskrivningar av släktskap som sträcker sig längre än en generation och har för många grenar åt höger och vänster. Det är helt enkelt något jag inte klarar, inte heller i verkligheten. Att boken överlevde inledningen berodde nog mest på beskrivningen av Karin Adler och hennes mansgrisige sambo, som hon tack och lov lämnade. Hennes kärlek till havet är något som jag verkligen kan identifiera mig med, trots att jag nu har tvingats bli en landkrabba. Också karaktären Sara, även hon gift med en mansgris som dessutom verkar modersfixerad, är lätt att tycka om. Hon är sjukskriven på grund av utbrändhet och har stora problem att få omgivningen att förstå att hon helt enkelt inte orkar med allt. Jag gillar verkligen att hon sätter svärmor på plats till slut och jag hoppas att hon kommer att få vara med i resterande böcker.

För mig är det precis lagom information jag får om alla karaktärer, jag vill lära känna dem, men inte för väl. Fokus måste ligga på själva gåtan och det gör det här. Det hade i och för sig kanske inte skadat berättelsen om antalet personer hade minskats ner något. En del av dem var i stort sett helt ovidkommande. Kanske är det så att de flesta av dem dyker upp igen, eftersom vi tydligen ska bli kvar i Marstrandstraken och då gör det ju inget att de redan presenterats.

Jag gillar tillbakablickarna, där man får veta vad som verkligen hände och hur ett lik hamnade i en matkällare. Att alla trådarna knöts ihop på ett snyggt sätt i slutet blev jag faktiskt lite imponerad av och jag tyckte om sättet som ledtrådarna portionerades ut i små bitar. Det gjorde att jag hade väldigt svårt att lägga ifrån mig boken.

Boktipsets estimerade betyg var 3.8. Jag ger den 4.0.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Fyrmästarns dotter: ...med näsan i en bok..., En bok om dagen och Bokstunder.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

4 kommentarer:

  1. Jag skriver om mercurium idag. Just det att få ihop trådarna tycks vara Rosmans styrka. Den historiska delen gillar jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillade verkligen Rosmans sätt att skriva och det känns bra att det finns i alla fall tre böcker till i serien som redan är utgivna :)

      Radera
  2. Jag lyssnade klart på den här boken igår och jag funderar också varför jag inte läst den tidigare. En helt klart godkänd debut i mina ögon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska bli intressant att läsa vad du tyckte, om du nu skriver något om den :)

      Radera