torsdag 28 februari 2013

Månadsbokslut februari 2013

Antal lästa böcker i februari 2013: 6

9. Lockfågeln av Henrik Brun
10. Den sjätte gudinnan av Karin Alfredsson
11. Vila i frid av Sofie Sarenbrant
12. Grand final i skojarbranschen av Kerstin Ekman
13. Änglavakter av Kristina Ohlsson
14. Evig eld av Jonas Moström

Antal lästa sidor: 2381
Snittbetyg (10-gradig skala): 7.0

Kriminalroman: 4
Thriller: 1
Drama: 1

Boktolvan: 0
Böcker om böcker: 1
Hyllvärmare: 3

Kvinnor: 4
Män: 2

Originalspråk (svenska): 5
Författare jag inte läst tidigare: 2
Biblioteksböcker: 0
E-böcker: 1
Ljudböcker: 0
Recensionsexemplar: 1

Månadens bästa: Änglavakter av Kristina Ohlsson
Månadens sämsta: Grand final i skojarbranschen av Kerstin Ekman
Månadens överraskning: Nej, jag kan nog inte påstå att jag blev överraskad den här månaden
Månadens besvikelse: Lockfågeln av Henrik Brun
Månadens otäckaste: Den sjätte gudinnan av Karin Alfredsson

Kommentar:
Om månadens sämsta: Jag kan förstå att denna tilltalar många, speciellt om man känner till lite om förlagsbranschen, men för mig var den på tok för intern.
Om månadens besvikelse: Den här boken hade kunnat vara riktigt bra; ämnet är onekligen aktuellt och intressant. Problemet är att jag inte gillar att bli betraktad som en idiot när jag läser. Man behöver inte förklara allt för mig.
Om månadens otäckaste: Än en gång överträffar verkligheten dikten.

onsdag 27 februari 2013

"Vila i frid" av Sofie Sarenbrant

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 377
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Emma Sköld 1
Förlag: Damm
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 14 februari 2013




Första meningen: Med korta steg gick hon längs den bågformade passagen, som var den snabbaaste vägen till badet.

Baksidetext
En känd skådespelerska hittas medvetslös i kvinnornas tvagningsrum på Yasuragi Hasseludden och kort därefter upptäcks ett äldre par döda i rum 327. Ingen av incidenterna verkar vara annat än olyckor, men hotellchefen Peter Berg och vd:n Nils Wedén får ändå onda aningar. När ytterligare en person avlider på spa-anläggningen, den här gången i de varma källorna utomhus, går det inte att förneka att det måste finnas ett samband mellan dödsfallen.

Emma Sköld på Nackapolisens kriminalavdelning kopplas in som ansvarig och hon upptäcker ganska snart att detta inte är något rutinfall.

Min kommentar
Boken utspelar mellan 5 och 14 februari (med en epilog fem veckor senare) och bara dagen innan upptäckte jag att det var ett gäng som planerade att realtidsläsa den, eller vad man ska kalla det. Sagt och gjort. Jag ville också vara med, men jag skrev inga dagliga inlägg som Pocketlover och Erikas bokprat. Inte heller kunde jag hänga med på Facebook. Men det gjorde inget.

Det här är den tredje boken jag läser av Sarenbrant och denna är skriven på ungefär samma sätt. Det går undan, det är snabbläst och det finns alltid något att fundera närmare på. Den största utmaningen i det här fallet var nog faktiskt att sluta läsa när dagens avsnitt var slut. Jag ville ju läsa vidare och få veta vad som hänt.

Någonstans i mitten fattar jag misstankar, men helt säker blir jag inte förrän mot slutet. Det gillar jag. Ovisshet är en smakfull krydda när det gäller spänningsromaner. Här finns en del intressanta karaktärer och trots att de är ganska många inblandade så blir jag aldrig förvirrad över vem som är vem. Vissa verkar klara det konststycket utan problem och det är något som jag tycker Sarenbrant fixar galant. De mest intressanta personerna är polisen Emma och hennes syster, det är en relation jag verkligen vill veta mer om. Precis som jag blir riktigt nyfiken på deras far och vad han kan tänkas ha gjort för speciellt. Och twisten i slutet... twisten! Får vi läsa en uppföljning om tio-femton år?

Lite negativt blir det också och som vanligt hör det ihop med korrekturläsningen så det är inget som drabbar författaren. Jag kan inte förstå varför det inte läggs mer kraft på något som är så viktigt. Här vimlar det av så kallade genusfel; en i stället för ett, den i stället för det och så vidare. För mig är det väldigt störande och det får mig att stanna upp i läsningen och ta samma mening minst en gång till. Trist.

Min nyfikenhet på Emma och hennes olika relationer kommer förhoppningsvis att tillgodoses, eftersom det kommer en andra del redan i maj. Andra andningen heter den och förmodligen kommer den att dyka upp ganska snart i en bokhylla nära mig.

Boktipsets estimerade betyg var 3.4. Jag ger den 3.5.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Vila i frid: Bokstunder, hyllan och Booze'n'Books.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

tisdag 26 februari 2013

Topp Tio författare som jag automatiskt lägger på min inköpslista


Nu var det riktigt längesedan jag var med på Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday), mest beroende på att de uppgifter man ställts inför inte har passat mig alls. Men veckans uppdrag ska jag nog lyckas få ihop: Topp Tio författare jag automatiskt lägger på min inköpslista (no questions asked). Jag upptäckte att jag har fler än tio författare som jag köper böcker av utan att egentligen reflektera över vad de handlar om, men dessa tio får vara med här. Och självklart är de helt utan inbördes ordning.

1. Den självklara ettan: Stephen King. Det finns liksom inga gränser där.

2. Dean Koontz har nog lyckats kravla sig tillbaka på den här listan, men hans serie om Frankenstein hoppar jag över.

3. John Grisham brukar också köpas in utan större reflektioner.

4. Karin Fossum tycker jag är en riktigt bra författare, som skriver otroligt... nära.

5. Jo Nesbø får nog betraktas som ett automagiskt inköp.

6. Dennis Lehane är ännu en som bara hamnar i inköpslistan.

7. Jag tror att även Karin Alvtegen hör hemma här, åtminstone har jag köpt allt hittills.

8. Åsa Larsson, jag säger bara Åsa Larsson.

9. Amanda Hellberg har en förmåga att dyka upp i bokhyllan, förr eller senare.

10. Kristina Ohlsson är också en av många som jag fortsätter köpa utan att fråga för mycket.

måndag 25 februari 2013

Tematrio - Sportlov

I veckans Tematrio från Lyran passar det ju med anknytning till sportlovet. Berätta om en bok där någon sport, idrott eller ett sportintresse har en betydande plats! (OK, det blir godkänt om ni kan hitta böcker där sport överhuvudtaget omnämns.)

Först tänkte jag faktiskt hoppa över Tematrion den här veckan för jag kom bara på en enda bok som handlar om sport, men sedan dök det upp fler. Alla kanske inte är så bra, men det stod det inte att de behövde vara...

1. Min stora favoritbok när jag var i 10-årsåldern, Idolen av Stig Malmberg. Åh, vad jag älskade den och läste till och med flera gånger. Den handlar om en ung kille som lever för att spela hockey. Det är det enda han vill. Men så bli blir han allvarligt skadad.

2. Störtlopp av Irwin Shaw heter i alla fall en sport, men den handlar väl egentligen inte om det utan egentligen mer om en man som dras till farliga äventyr. Bara för att han känner sig som mest levande då.

3. Och så den skämmiga sista då... Full fart mot döden av Alistair MacLean är ingen bra bok. Ingen bra bok alls. Men den handlar om racersport.

Läsplanering mars 2013

Förut, när jag pendlade i nästan tre timmar varje dag, blev det massor av läsning på tåget. Nu när jag har gångavstånd till jobbet så blir det tyvärr inte riktigt lika mycket lästid. Jag visste väl att det fanns någon fördel med att pendla (men det är också den enda). De här stackars böckerna hoppas jag hinna med i mars.

Löftet av Tnka Ullbro. En bok om en barnpsykolog i Göteborg som är första delen i en planerad serie. Rec ex.

Boktjuven av Markus Zusak. Det är knappt jag vågar mig på denna, så många som hyllat den. Böcker om böcker.

Norrlands svårmod av Therése Söderlind. Denna låter härligt mystisk. Hyllvärmare. Boktolva.

Isens gåta av Raymond Khoury. Mystiska saker händer över Antarktis. Och i Egypten. Och i Boston. Är det Gud? Eller något annat? Hyllvärmare. Boktolva.

Drömmar ur snö av Anna Jansson. Femte delen om Maria Wern. Hyllvärmare.

söndag 24 februari 2013

En smakebit på søndag: Evig eld


En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Just nu läser jag sjätte delen om polisen Johan Axberg och läkaren Erik Jensen, Evig eld av Jonas Moström. Jag har kommit drygt halvvägs, men smakebiten kommer från sid 12-13, Erik har precis sagt hej då till sin kollega Ola, som slutat för dagen, och en ambulans har just kommit fram till akutintaget med en patient.

När de var halvvägs in genom portarna hördes en dov knall bortifrån skogen. Instinktivt vände han sig om. Det han såg skulle han aldrig glömma.
     Ola Bergman föll framlänges bredvid sin bil och slog ansiktet i asfalten.
     En sekund, två sekunder, tre sekunder.
     Han förblev liggande helt orörlig.
     Först förstod inte Erik vad han såg, allt fokus var på patienten, och nervbanorna som kopplade ihop synen med hörseln och tankarna var blockerade. Så dök den orimliga tanken upp i huvudet och han blev alldeles kall.

lördag 23 februari 2013

"Den sjätte gudinnan" av Karin Alfredsson

Genre: Thriller
Antal sidor: 317
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Ellen Elg 4
Förlag: Pocketförlaget
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2011
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 9 februari 2013





Första meningen: Jag borde ha förstått.

Baksidetext
Kali drar sig fram genom att tigga. Hon är 17 år, våldtagen och kastlös, och kämpar för att hålla sitt nyfödda barn vid liv. Amrita har svårt att gå efter den svåra brännskada hon fick då hennes man kastade ett brinnande spritkök på henne.

Men nu har Amrita jobb - och en mobiltelefon. På displayen skymtar Kali ibland MMS-bilder på stengudinnor, sådana som fanns i bytemplet där hemma, men hon frågar ingenting. Amrita ordnar saker åt folk med hjälp av mobilen, det förstår Kali.

Kali och Amrita är två av de utsatta kvinnor som den svenska läkaren Ellen Elg träffar på sitt FN-uppdrag i Indien. Ellen samarbetar med Madhu, en advokat med mänskliga rättigheter som specialitet. Madhu vill driva de utsatta kvinnornas fall i rätten men Kali och Amrita bestämmer sig för att skipa rättvisa på egen hand. Lite hjälp på vägen får de också av den sjätte gudinnan, en ovärderlig antikvitet på väg ut på den internationella konstmarknaden. Kanske kan man "ordna" så att den tar en annan väg?

Min kommentar
Som vanligt när det gäller de här böckerna om Ellen Elg blir jag arg, frusterad, ledsen... ja, i stort sett alla negativa känslor går jag igenom. Och som vanligt börjar boken med blänkaren att allt det viktiga är sant.

Den här gången är Ellen i Indien och nog för att jag visste att det inte är lätt för kvinnor i Indien, men jag trodde faktiskt att det var mycket bättre än så här. Speciellt med tanke på landets framfart inom outsorcing, jag trodde det hade gått framåt även med annat, om man säger så. I Indien är det så illa att vara kvinna att det anses vara bättre att inte födas alls om barnet är en flicka. Det har tydligen gått så långt att det är könsobalans, eftersom många flickfoster aborteras eller görs av med på annat sätt. I den sedvanliga faktadelen kan man läsa att år 2001 så gick det bara 927 flickor på 1000 pojkar (i de fina områdena i Punjab var siffran 300 flickor). I resten av världen föds det generellt fler flickor än pojkar (ja, förutom i Kina då).

Kvinnor i Indien verkar vara i stort sett rättslösa och allt som inte blir bra är deras fel. Blir de inte gravida, så är det kvinnans fel. Blir det bara flickor, så är det kvinnans fel. Och det får de lida för på många olika sätt. Bland annat kan man få ett tänt spritkök kastat på sig. Det som jag tycker är, nästan, mest störande är att till och med kvinnorna är elaka mot kvinnor. Tydligen har man all rätt att behandla sin svärdotter hur illa som helst och om man är den yngsta svägerskan så är man illa ute på riktigt. För att inte tala om hur män ser på kvinnor. Inte ens de kastlösa kvinnorna går säkra, för även om de är oberörbara så går det alldeles utmärkt att våldta dem.

I Indien är kvinnor så värdelösa utan make att när man blir änka så är det vanligt att änkan kastar sig i likbålet, de begår sati. Något som tydligen varit förbjudet sedan 1829, men som ännu ses på med vördnad av vissa hinduer. Vi får väl hoppas att detta är en sedvänja som är på tillbakagång med en ny och förhoppningsvis mer modern generation. Faktadelen i slutet av boken är för övrigt något av det mest otäcka jag läst.

Det blir inte så mycket om själva berättandet, men det är, också som vanligt, bra och trovärdigt. Jag tycker det är fantastiskt att man kan berätta en sådan här historia, som måste anses vara faktaspäckad, utan att det känns som en föreläsning. Det är hela tiden spännande och intressant. Jag drivs hela tiden framåt, egentligen av misstro, för så här kan det väl ändå inte vara.

Den här boken lästes inom ramen för Spänningsutmaningen.

Boktipsets estimerade betyg var 4.5. Jag ger den 4.0.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Den sjätte gudinnan: Anettes bokblogg, Bokbrus och Tankar från en samlares hjärna.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

fredag 22 februari 2013

Bokbloggsjerka 22 – 25 februari

Efter en etxremt jobbig vecka så är det äntligen fredag och då dyker Annikas bokbloggsjerka upp som gubben i lådan.

Veckan uppgift är: Brukar du drabbas av lässvackor ibland och hur gör du i så fall för att ta dig ur dem?

Det var många år sedan nu som jag hade en riktig skönlitterär lässvacka. Man kan säga att den sammanföll med åren jag pluggade på högskola då jag i stort sett bara läste facklitteratur. Det fanns inga krafter kvar att läsa för nöjes skull.

Nu, när jag inte behöver komma ihåg eller förstå vad jag läser, så är all läsning nöjesläsning. Det som kan ta ner läslusten något är när jag råkar på en bok jag inte alls gillar. Eftersom jag alltid läser ut böcker jag påbörjat så kan det bli mindre svackor vid de här tillfällena, men tack och lov inget dramatiskt avbräck. Det jag har märkt gör susen för lässuget efter en trist bok är faktiskt en ungdomsbok. De har betydligt mer driv och inte på långa vägar lika sega, tråkiga och dammiga beskrivningar av allt och inget (generellt sett i alla fall).

torsdag 21 februari 2013

Kommande böcker mars 2013

Efter några månaders, nästan, stiltje i bokutgivningen så verkar vårfloden drabba i mars. Här vimlar ju av potentiellt bra böcker. Hur ska detta gå månaden efter bokrean?

Djävulskyssen av Unni Lindell
Genre: Kriminal
Serie: Cato Isaksen (9)
Antal sidor: 428
Utgivningsdatum: 2013-03-01
Förlag: Piratförlaget

Från Bokus
Vivian Glenne är trettiosex år, har tre barn och sambo. Hon bor i radhus och jobbar på kemtvätten i köpcentret. Och hon har hemliga kärleksaffärer med andra män.

En sen kväll i juli går hon ut i växthuset bakom radhuslängan. Men någon väntar på henne i skogsdungen och slår ihjäl henne med en spade. Omedelbart finns det två misstänkta gärningsmän: mannen i grannhuset som i sin trädgård har en spade med spår av blod, och Vivians exman pappan till äldste sonen som länge bråkat med henne om pengar. I sin rädsla att även förlora sin pappa försöker tonårssonen rikta polisens misstankar åt ett annat håll: mot en man som förföljde Vivian i bil samma kväll som hon mördades.

Cato Isaksen, Marian Dahle och deras kollegor har ovanligt många spår att följa upp. Utredningen kring mordet är ett virrvarr av hemligheter, relationer och motiv. Plötsligt känns det som om precis alla i Vivians omgivning har något att dölja.

Unni Lindell är en mästare på att väva täta, skrämmande historier som utspelar sig mitt i en vardag vi kan känna igen oss i. Handlingen drivs ofta framåt i ett hetsigt, nästan febrigt tempo och med en känsla av att den oundvikliga katastrofen närmar sig. Djävulskyssen är inget undantag. Boken klättrade direkt upp till förstaplatsen på topplistorna när den utgavs i Norge.


Ja, jag vet att jag sagt att Unni Lindell och jag har gjort slut. Förmodligen kommer jag inte att skaffa den här boken, men man kan aldrig så noga veta.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Stormsvala av Marianne Cederwall
Genre: Kriminalroman
Serie: Mirjam och Hervor (4)
Antal sidor: 287
Utgivningsdatum: 2013-03-02
Förlag: Natur & Kultur

Från Bokus
Mirjam och Hervor i New York! Till New York har de kommit för att hjälpa sina döttrar, som startat ett lyxigt svenskt spa på Manhattan.

Hervors dotter Ingrid får ett gåtfullt brev från Sverige och en manlig kund lyckas påverka Hervor så till den milda grad att hon till och med tappar sin förmåga att skåda in i framtiden. Hon hävdar bestämt att hon är utbränd, vilket Mirjam inte riktigt tror på.

Mirjam litar inte på den charmige mannen som har tid att vara på spaet ständigt och jämt. Dessutom tar han sig in i deras bostad. Vem är han egentligen och vad gör han i New York?


Nu har jag ju inte läst de första tre i den här serien, men i alla fall del ett står i hyllan och väntar.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Kretsen av Maggie Stiefvater
Genre: Fantasy
Serie: Kretsen (1)
Antal sidor: 300
Utgivningsdatum: 2013-03-08
Förlag: B Wahlströms

Från Bokus
Fyra pojkar på en prestigefylld internatskola har bildat ett hemligt sällskap i syfte att finna en historisk, mytomspunnen kungagrav. En flicka med övernaturliga förmågor har nyligen mött en av pojkarna - fast som död. Snart kommer deras vägar att korsas igen, med förödande konsekvenser.

Enligt en uråldrig legend ligger en walesisk kung begravd någonstans i Amerika. Gansey, elev på en privatskola för pojkar, har blivit besatt av att finna kungagraven. Enligt myten ska man leta längs särskilda energilinjer, s.k. "leylinjer" som sägs sammanlänka besjälade platser, och att "den sovande kungen" kan uppfylla ens önskningar.

Blue är sexton år och dotter till en spåkvinna. Hennes egna synska förmågor är begränsade, men för inte så länge sedan förutsåg hon en ung mans färd mot dödsriket. Dessutom bär hon på vetskapen om ett annat förebud: om hon någonsin kysser sin sanna kärlek så kommer han att dö. Så möts Blue och Gansey, och hon förstår vem han är.

Ungdomarna slår följe i en tyst övertygelse om att de på något sätt behöver hjälpa varandra i jakten på kungagraven. Kärlek spirar, men en fiende närmar sig också.


Bland annat C.R.M. Nilsson har gjort mig vansinnigt nyfiken på Maggie Stiefvater. Vi får se om det blir denna eller den förra serien som blir först för min del.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Dans på glödande kol av Anna Jansson
Genre: Kriminal
Serie: Maria Wern (14)
Antal sidor: 264
Utgivningsdatum: 2013-03-18
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Elvaårige Leo har förlorat sin mamma i sviterna efter en brand. När han flyttar till Visby med sin pappa uppstår ytterligare bränder i samma bostadsområde. En politiker utsätts för trakasserier och kort där efter avlider hans hustru i en anlagd brand. Det blir Maria Werns uppgift att söka sambanden. De leder till ett gäng som hållit ihop sedan gymnasietiden. Ett gäng där brandmannen Björn, som Maria blivit allvarligt förälskad i, har sina vänner.

Dans på glödande kol är den fjortonde boken i Anna Janssons framgångsrika serie om Gotlandspolisen Maria Wern. Det är en bok om girighet, om de krafter som inte drar sig för att utnyttja andras utsatthet och om längtan efter kärlek. Den utspelar sig i ett Visby där turistströmmen återvänt till fastlandet och polisstyrkan reducerats för ett lugnare tempo.


Del fjorton... jag har ju bara kommit till del fyra...

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Svarta korpar över Villette av Inger Hedström
Genre: Kriminal
Serie: Martine Poirot (6)
Antal sidor: 352
Utgivningsdatum: 2013-03-18
Förlag: Alfabeta

Från Bokus
Det är oktober 2008 och kaos råder i världsekonomin. På en isländsk bank i Luxemburg kliver en sekreterare oväntat in på högste chefens kontor och störtar några minuter senare mot sin död i ett hisschakt.

Samtidigt vänder sig uppretade belgiska småsparare till undersökningsdomaren Martine Poirot och kräver en utredning om den isländska bank i Luxemburg som försnillat deras sparpengar. Martine börjar nysta i bankhärvan och möter i Luxemburg en gammal vän som envist påstår att hans sekreterares död inte var en olycka som polisen anser, utan att hon mördats för att hon visste för mycket om banken.

I en fiskeby på Islands östkust gräver under tiden Martines man, historikern Thomas, i en gammal historia om svek och hat och brinnande längtan efter hämnd. Men vart tog hämnaren vägen?


Inte heller denna serie har jag börjat på än, men första delen finns här redan.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Tills döden skiljer oss åt av Ingrid Elfberg
Genre: Kriminal
Serie: -
Antal sidor: 343
Utgivningsdatum: 2013-03-21
Förlag: Kabusa böcker

Från Bokus
Erika står utanför poliskollegan Annas dörr en vecka tidigare än de bestämt. Hon berättar inte varför hon hals över huvud flytt från Stockholm. Lämnat sin man Göran, som också är polis, och sin älskade hund Boss på nyårsafton, med bara en väska i handen. Anna tar henne till sjukhuset med spräckta revben, ett brutet finger och en blåslagen kropp.

Ett jobb vid polisen i Göteborg är en tillfällig lösning för Erika. Hon måste komma bort från Stockholm. Hennes misshandelsanmälningar mot Göran försvinner gång på gång och det går allt fler rykten om henne på jobbet på polisen.

Det dröjer inte länge innan Göran kommer efter till Göteborg och lyckas skapa misstro mot Erika på hennes nya arbetsplats. Men Erika har bestämt sig han ska inte vinna, även om han håller hennes Boss som gisslan.


En bok som utspelar sig i Göteborg? Det kan jag ju inte stå emot.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Livrädd av S J Bolton
Genre: Kriminal
Serie: Lacey Flint (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2013-03-21
Förlag: Modernista

En våg av självmord sköljer över Cambridges universitet. Varje gång är det en kvinnlig student. Och varje självmord är begått under mer chockerande omständigheter än det föregående.
Polisen vet att det inte kan vara en rad sammanträffanden. Men de kan inte bevisa det.

Enda sättet att utreda fallen är att placera någon under täckmantel. En ung polis, en kvinna lika utsatt som de andra. Lika oförberedd på den mardröm hon möter.

Lacey Flint har all anledning att vara försiktig.


Känns som en bok som kan passa mig.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Ritual av Mo Hayder
Genre: Kriminal
Serie: Walking man (1)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2013-03-25
Förlag: Modernista

Tre meter under vattenytan i Bristols hamn sluter polisdykaren Flea Marley sina fingrar om en avhuggen människohand. Dagen därpå återfinns även den andra handen - också den amputerad - och omständigheterna tyder på att offret fortfarande var vid liv när händerna avlägsnades.

Kriminalkommissarie Jack Caffery, nyligen inflyttad från London, får i uppdrag att utreda fallet. Sökandet efter offret leder honom och Flea till de mörkaste delarna av Bristol, en undre värld av drogmissbruk och misär där en uråldrig ondska tycks ha vaknat till liv.

Samtidigt hemsöks Flea av minnet av sina föräldrars tragiska död i en dykolycka två år tidigare.


Författaren har jag blivit nyfiken på genom utmaningen En smakebit på søndag. Tyvärr verkar hennes förra böcker vara svåra att få tag på, så man kanske ska passa på när det kommer nytt.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Fågelbarn av Christine Ljungqvist
Genre: Skeäck
Serie: -
Antal sidor: 256
Utgivningsdatum: 2013-03-25
Förlag: Gilla böcker

Från Bokus
I Christin Ljungqvists andra roman för unga vuxna får Hanna, en av bikaraktärerna från debuten Kaninhjärta, huvudrollen i ett suggestivt thrillerdrama.

Det var natt, och Hanna stirrade tillbaka upp i Jens mörka ansikte, rakt upp i skuggögonen som svävade ovanför henne, och hon vägrade vara rädd längre, men var det ändå. Hjärtat slog så hårt och snabbt att hon trodde det skulle stanna, och hans andetag kändes som fjäderlätta strykningar över hennes kinder, han kändes, och hon förstod inte hur. Han hade ju inte längre någon kropp, inga lungor att andas med, hur kunde han andas?

Från början hade Hanna två bröder, Samuel och Jens. Det skiljde bara ett år mellan dem, men medan Samuel var känslig och försiktig, var Jens hans raka motsats. Nu är de borta, båda två. Och allt är Jens fel. Och kanske Hannas också, hon visste ju vad som skulle hända, kanske kunde hon ha stoppat det. Är det därför Jens har kommit tillbaka, för att hämnas?

Trots barndomens tragedi och det oförklarliga som händer henne, tar Hanna sig ur familjens kvävande famn. Ut i livet.


Har nästan precis läst Kaninhjärta och då bara måste jag ju ha denna också.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

onsdag 20 februari 2013

Femton böcker: Något onödigt som gör mig lycklig


Ja, alltså, vem blir inte lycklig av livets goda, men speciellt nödvändigt är det väl egentligen inte. Förutom för den psykiska hälsan då.

tisdag 19 februari 2013

"Lockfågeln" av Henrik Brun

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 456
Originalspråk: Danska
Originaltitel: Den danske lokkedue
Översättare: Ann Margret Forsström
Serie: Ketil Brandt 1
Förlag: Massolit
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 5 februari 2013






Första meningen: Hon blev utsatt för passiv rökning och njöt.

Baksidetext
Den danske journalisten Ketil Brandt är på väg till Sarajevo för att närvara vid ett bröllop. Men precis när han anlänt till Slovenien får han ett oväntat samtal från polisen i Ljubljana. Michael Jensen, en gammal vän från Ketils tid som krigsreporter på Balkan, har hittats mördad. Och som av en märklig slump var han just på väg till Danmark. Polisen ber därför Ketil stanna i staden och hjälpa till med utredningen, och mot bättre vetande tackar han ja.

Snart visar det sig dock att Ketil används som en bricka i ett större spel och mot sin vilja dras han in i en infernalisk härva av människohandel och korruption. I ett försök att undslippa det nät som dras åt kring honom inleder Ketil ett riskfyllt samarbete med Ines Sivonik, en ung och attraktiv slovensk reporter. Med flera förföljare i hälarna kämpar Ketil och Ines för att avtäcka den skrämmande sanningen bakom mordet på Michael Jensen. Märkligt nog visar det sig att vissa av trådarna leder i riktning mot Helle Madsen, dansk damhandbolls mest lysande stjärna...

Min kommentar
Det här är första delen i en planerad trilogi om den danske journalisten Ketil Brandt och här hamnar han alltså mitt i en komplicerad röra som utspelar sig i det forna Jugoslavien, där så gott som alla de nya länderna är inblandade och alla tittar snett på alla.

Historien är angelägen, människosmuggling är ju tyvärr inte bara något i skönlitteraturens värld utan det existerar ju i verkligheten också. Tyvärr blir alltihop för komplicerat, eller om Henrik Brun tror att det är så komplicerat att han måste förklara precis vad som hänt och varför. Alltför många sidor ägnas åt detta mot slutet och då har man antingen inte gjort ett bra jobb längs vägen eller så tror man läsaren är idiot.

Inte bara intrigen ser sig Brun tvungen att förklara, utan även komplexa saker som hur man tar kopior i en kopieringsmaskin eller att man trycker på grön lur på mobilen för att ringa behöver klargöras. Det är överhuvudtaget inte mycket som lämnas åt fantasin här, minsta detalj måste förklaras, och helst ska allt upprepas minst tre gånger, så läsaren helt säkert är med på vad som händer. Det är precis sådana saker som får mig att tappa intresset.

Ketil Brandt är en osedvanligt osympatisk person, jag kan inte sätta fingret på varför, men jag gillar honom inte alls. Kanske har det något att göra med hans kvinnosyn (eller är det bara Balkan-kvinnor som är lättfotade och kravlösa?) för den är verkligen genomrutten. Jag kan bara hoppas att det inte är författarens kvinnosyn som reflekteras här.

Det är lite synd att Henrik Brun känner sig tvungen att lite förstöra boken med sitt evinnerliga förklarande, för han kan skriva. Om inte annat så märks det i, hör och häpna, de kursiverade avsnitten. Utan att säga för mycket så handlar de om en kvinna som råkat ut för människosmugglarna. I de här avsnitten känner jag mig hela tiden nyfiken och spänd på fortsättningen. Mer sådant vill jag ha.

Tack Massolit Förlag för recensionsexemplaret.

Boktipset hade inget estimerat betyg. Endast 4 personer hade betygsatt boken och genomsnittet var 2.75. Jag ger den 3.0.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Lockfågeln: Annika, Lotten och Booze'n'Books.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

måndag 18 februari 2013

Påfyllning

Ibland fungerar saker och ting på väldigt konstiga sätt och böcker kan ta de mest förunderliga vägar till ens bokhylla.

Boktjuven hade ett inlägg om Tinka Ullbros bok Löftet för ett tag sedan, där hon länkade till mig eftersom jag redan i september förra året hade med boken på min nyfiken-på lista. På det viset hittade Tinka mig och när hon frågade om jag var intresserad av ett recensionsexemplar så var ju svaret givet.

Knappt en vecka senare dök boken upp här och den blev genast tillagd i läslistan för mars. Tack!

Löftet är första boken i en serie om barnpsykologen Paola. Bara det att serien går under namnet Västkustdeckare är ju lockande. I denna första del möter Paola en femårig pojke som precis sett ett mordförsök på sin mor. Utfört av hans far.


söndag 17 februari 2013

En smakebit på søndag: Änglavakter


En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Boken jag läser nu, Änglavakter av Kristina Ohlsson, är tredje delen om Fredrika Bergman, den civila utredaren hos polisen. Det här fallet verkar vara minst lika krångligt som de två tidigare. En ung tjej försvinner och två år senare hittas hennes lik av en man som är ute med hunden. Boken börjar dock i något som kallas "dåtid", där en kvinna hittat en film någonstans i hemmet (antar jag), som hon bestämt sig för att titta på. Hon identifierar snabbt inspelningsplatsen till föräldrarnas trädgård och lusthuset där. Först ser hon en kvinna komma in i rummet, sedan...

Så öppnas dörren till lusthuset igen och en maskerad man kliver in. Han har en yxa i handen. När kvinnan får syn på honom ropar hon till och börjar backa. Hon går rakt in i ett av skynkena och mannen tar tag i henne för att hon inte ska falla genom fönstret ut i trädgården. Han drar henne mot rummets mitt, kameran skakar en aning.
     Sedan följer bilder som hon inte förstår. Mannen svingar sin yxa mot kvinnans bröst. En gång, två gånger. En gång mot huvudet. Han fortsätter med kniv och - åh gode gud - snart ligger hon livlös på golvet. Det går en, två, tre sekunder, och filmen tar slut. Projektorn smattrar otåligt, väntar på att hon ska stänga av den och spola tillbaka filmen på kassetten.

lördag 16 februari 2013

"Dit drömmar färdas för att dö" av Mattias Edvardsson

Genre: Drama
Antal sidor: 323
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Parabellum Nord
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Danskt band
Källa: Rec ex
Utläst: 30 januari 2013






Första meningen: Det skulle dö.

Baksidetext
Romanen Dit drömmar färdas för att dö bygger på ett verkligt kriminalfall som skakade Sverige 2006. En tioåring dödades då under tortyrliknande former av sin mamma och hennes sambo. I media kom det att kallas Bobbyfallet. Ett fall som lämnade få oberörda.

I boken gör Mattias Edvardsson sin tolkning av händelsen och söker förståelse bortom det redogörande och dokumentära i förhör och protokoll, allt för att besvara frågan hur en mamma kan låta sitt eget barn misshandlas till döds.

Min kommentar
Bobbyfallet är något jag kommer ihåg riktigt tydligt och med stor sorg. Hur kan en mor tillåta att hennes barn torteras och till slut dödas? Det var något som säkert inte bara jag fundera över när allt om Bobby uppdagades. Mattias Edvardsson försöker i den här boken ge sin tolkning av vad som kan ha hänt och vad som ledde till det tragiska slutet. Märk väl att detta är en roman som inte alls utger sig för att vara sanningen, utan den är just en tolkning.

Historien går tillbaka till när Liisas (mamma till Sammy som han heter i boken) mor och far flyttar från Finland till Landskrona, för på den tiden fanns det jobb i Sverige. Vi får följa den lilla familjen från när allt fortfarande var bra till den stora varvskrisen, då allt började braka samman. Liisa har allt annat än en normal uppväxt, men hon har verkligt starka och tydliga bilder av hur allt borde vara. Bilder som inte alls stämmer när hon förälskar sig i en somalier, som överger henne när hon blir gravid. När Sammy föds stämmer bilderna om möjligt ännu sämre. Inget blir så där sockersött och ljuvligt som Liisa tänkt sig utan Sammy är ett krävande barn. Men hon älskar honom.

Liisas stora problem är just de här bilderna, som inte stämmer med verkligheten och att hon gör precis vad som helst bara någon tycker om henne. Eller snarare säger sig tycka om henne. Och om man gör något i kärlekens namn så kan det inte bli fel. Så när hon träffar Brian, som säger sig älska henne, är hennes lycka gjord. Detta trots att Brian, en av de första gångerna de träffas, tar en glödande kolbit och trycker mot Liisas fotsulor. Inte ens det får henne att fundera, han säger ju att han älskar henne. När Brian sedan börjar misshandla även Sammy, för att Sammy är så ouppfostrad, störig och bortskämd, så har Liisa inget att sätta emot. Och gränsen för vad som är "normalt" flyttas hela tiden, nästan omärkligt, och till slut händer det otänkbara.

Det här var en fruktansvärt jobbig bok att läsa och det ska den ju vara. Den är likafullt otroligt viktig, för sådant här borde inte kunna hända. Någon borde ha reagerat långt innan allt gick helt fel. Efter att jag läst boken undrar jag fortfarande hur en mor kan tillåta att hennes barn plågas, för boken ger så klart inga svar. Jag vet egentligen inte om jag ens kan tycka synd om Liisa, jag känner mig mest uppgiven, för trots allt är det ju så att man väljer själv och man måste ta ansvar för de val man gör. Det finns många människor som växer upp under de mest traumatiska förhållanden utan att bli mördare.

Tack Mattias och Parabellum Nord för recensionsexemplaret.

Boktipset hade inget estimerat betyg. Endast 7 personer hade betygsatt boken och genomsnittet var 3.71. Jag ger den 5.0.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Dit drömmar färdas för att dö: Annika, och dagarna går... och enligt O.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

fredag 15 februari 2013

Bokbloggsjerka 15 – 18 februari

Minsann, är det inte fredag igen och återigen dags för Annikas bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Det finns en uppsjö av böcker om skrivande men kan du tipsa om en bok om läsande?

För att överhuvudtaget kunna vara med den här veckan så måste jag tolka uppgiften väldigt fritt. Så fritt att det kanske närmast blir fusk, men vad ska man egentligen göra när man vill vara med och jerka? Några "seriösa" böcker om läsning, som jag gissar att Annika menar, känner jag inte alls till, men några böcker om människor som läser kan jag erbjuda...

Alldeles nyligen läste jag Bläckhjärta av Cornelia Funke, en bok som är åldersklassad till 9-12 år och handlar om Meggie och hennes far, som läser så intensivt att figurerna hoppar ut ur böckerna. En annan barnbok som jag osökt kommer att tänka på är ju Den oändliga historien av Michael Ende. En fantastisk berättelse om Bastian som läser en bok och upptäcker en annan värld. Eller varför inte Högläsaren av Bernhard Schlink, en bok jag inte läst, men filmen (The Reader) är fantastisk.

torsdag 14 februari 2013

Jag har...

För väldigt längesedan florerade en liten enkät som verkar ha haft sitt ursprung hos Bokugglan. Jag gjorde den aldrig då utan tänkte spara den till en dag när jag inte visste vad jag skulle ha för inlägg. Den dagen är nu här...

Man sätter helt enkelt ett kryss framför de påståenden som stämmer.

Jag har…
() ljugit i en recension för jag vet att förlaget/författaren läser recensionen.
(x) fått recensionsexemplar
() och inte skrivit om boken på bloggen
() sagt att jag inte har läst en bok jag har läst.
() sagt att jag har läst en bok, jag egentligen inte läst.
() tjänat något på min blogg
() fått elaka kommentarer.
() blivit stressad av att blogga.
() tänkt sluta blogga.
() hållit det hemligt att jag har en blogg.
() gjort saker IRL som jag inte hade fått göra utan bloggen.
(x) haft andra bloggar.
() gjort min design på bloggen själv.
() betalat för något till bloggen.
() läst en speciell bok bara för bloggens skull.
(x) träffat en annan bokbloggare.

Alltså, hur trist blev inte detta? Tre kryss! Hur många får du?

onsdag 13 februari 2013

Det saknas några delar...

Jag hittade ju en ny, blivande favorit i höstas när jag läste Stephen Booths första del i serien om Ben Cooper och Diane Fry, Svarta hunden. Tyvärr verkar de tidiga delarna vara helt slut i bokhandel och på förlag, men på en liten utflykt till Burlöv Center och Bokia där så hittade jag del sex och tio för en väldigt billig penning.

Böckerna, Dödens plats och Flickan i floden, kostade inte mer än 39 kronor styck och då är den ena inbunden. När jag betalade dem fick jag veta varför. Just den här bokhandeln säljer inte ut sina rea-böcker till halva rea-priset efter ett tag, utan de ligger kvar där så man kan göra fynd hela året. Fantastiskt bra att veta!


Nu ska jag bara jaga rätt på del två, tre, fyra, fem, sju, åtta, nio, elva och tolv...

tisdag 12 februari 2013

"Kaninhjärta" av Christin Ljungqvist

Genre: Skräck
Antal sidor: 274
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Hanna 1
Förlag: Gilla böcker
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 26 januari 2013






Första meningen: Mary betyder Maria som betyder, man vet inte riktigt, men det kan betyda upprorisk eller bitter eller motspänstig och det stämmer precis för sådan var Mary.

Baksidetext
Mary och Anne är enäggstvillingar, och det är svårt att veta var den ena börjar och den andra slutar. De ser sig båda som den starka, den som bär den andra, den som har ansvaret. Sedan de var små har de sett sådant som andra inte ser, känt sådant som andra inte känner. Anne ser andar, och Mary känner dem inta hennes kropp. Tillsammans utgör de ett medium.

Av vad som tycks vara en slump kommer de i kontakt med en medial grupp, som söker efter en liten flicka. Hon försvann för nio månader sen, och förmodas vara bortrövad och kanske mördad. Polisen har inga misstankar om vem gärningsmannen är, men med gruppens hjälp närmar sig Mary och Anne ett svar.

De är tvillingar och nästan som ett, och samtidigt så skrämmande skilda. Båda har de ett kaninhjärta som bultar, båda är de rädda, men för olika saker. Mary fasar för att deras sökande ska sluta i en grav. Anne är rädd för att Mary ska ta livet av sig.

Min kommentar
Det här inlägget har jag skjutit upp länge nu, det har helt enkelt inte velat skrivas. Och det är inte för att boken var dålig, utan mer för att jag har ingen aning om vad jag ska skriva om denna dystra, mörka, becksvarta och deprimerande bok. Det var väldigt obehaglig läsning. Men bra.

En del av det otäcka utgjordes nog av den väldigt välbekanta miljön. I min ungdom höll jag till mycket i Kungsbacka och Fjärås, för att inte tala om skogarna däromkring. Dessutom bodde min bästa vän i gymnasiet på Kastellgatan. Bara välbekanta platser och bara hemskheter. Det som var allra hemskast var nog Mary och Annes otroliga behov av att bli sedda. Mary genom att vara utagerande, provocerande och aggressiv, Anne genom att vara den duktiga flickan som hela tiden städar upp efter Mary. Det här är beskrivet på ett sätt som gör att jag får en stor klump i magen och tänker att det är för väl att man inte är ung nu. Det verkar inte vara lätt.

De kval Anne genomlider när hon försöker komma fram till vilken väg det är som leder till det otänkbara, om nu spöket talade sanning, är så sorgligt att läsa om så hjärtat nästan krampar. Och Mary är ju inte speciellt snäll, inte ens mot sin tvillingsyster, och hon gör Annes "jobb" sju resor värre. Och precis när man tror att det faktiskt inte kan bli svartare så blir det det.

Om du läst boken och missat överraskningen på Christin Ljungqvists hemsida, kolla då in detta. Inget fusk nu, för det som finns där är en ordentlig spoiler. Själv ska jag sitta här och vänta otåligt på nästa bok, Fågelbarn, som sägs komma ut 25 mars.

Boktipsets estimerade betyg var 4.4. Jag ger den 4.5.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Kaninhjärta: Eli läser och skriver, Lingonhjärta och Matildas läshörna.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

måndag 11 februari 2013

Tematrio Överraskningar

I veckans Tematrio från Lyran handlar det om överraskningar, både bra och dåliga. Berätta om tre böcker som visade sig inte överensstämma med dina förväntningar.

1. Min sambo är alldeles tokig i Zlatan och Jag är Zlatan har legat här olyssnad i evigheter. Till slut tog jag tag i det hela och jag ska villigt erkänna att jag ibland blev rörd till tårar. Vilken grabb!

2. Förmodligen kan man ta vilken bok som helst av Denise Mina som exempel på böcker som inte alls blivit vad jag tänkt. Jag har nu läst fyra stycken och jag har blivit så besviken på dem allihop att jag nu ger upp. Eller ja, jag har Garnethill-trilogin kvar i hyllan, oläst.

3. Kritikern av Dean Koontz var en bok som verkligen överraskade mig positivt. Jag har varit nära att ge upp Koontz som favorit för de senaste åren tycker jag att han blivit... sämre. Men den här boken tog tag i mig från första början och sedan var jag fast. Trots alla konstigheter och alla osannolika händelser så älskade jag den. Koontz får fortsätta vara favorit. Ett tag i alla fall.

Jag vill vinna!

Många är de bokbloggare som lottar ut både det ena och det andra nu. Den här veckan har jag hittat ytterligare två.

Först är det Lingonhjärta som lottar ut En sekund i taget av Sofia Nordin. Tävlingen avslutas torsdag 14 februari klockan 23:59.

Hos Enligt O lottas det ut ett superläckert pocketfodral. Fram till söndag 17 februari kl 12:00 kan man vara med och tävla.

söndag 10 februari 2013

En smakebit på søndag: Grand final i skojarbranschen


En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

I morse började jag på min allra första bok av Kerstin Ekman, Grand final i skojarbranschen. Den handlar om Lillemor Troj, en känd författare, som plötsligt en dag finner sig läsa ett manuskript om sitt liv. Och det är inte hon som skrivit det.

Smakebiten är från sid 10-11 och där funderar Lillemor över olika tempus.

Men presens är omöjligt i översättningar sa hon. Särskilt på engelska. I anglosaxiska språkområden skyggar dom för det.
     Skyggar för närvaro alltså. För presens är ingenting annat än närvaro. Det var imperfektum Lillemor ville ha, antagligen för att man då har lämnat saker och ting bakom sig och behärskar dem i en berättarform fast som gjutjärn. Ännu värre vore förstås pluskvamperfekt, den gubbiga tempusformen gör man klokast i att lämna ifred. I den blir det förflutna ytterligare skjutet bakåt, det är som att stolpa omkring i mycket avlägsna minnen som blivit färglösa som gamla diapositiv.

lördag 9 februari 2013

"Människohamn" av John Ajvide Lindqvist

Genre: Skräck
Antal sidor: 449
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Ordfront
Utgivningsår: (original) 2008 (min) 2009
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 22 januari 2013






Första meningen: För tretusen år sedan var Domarö bara en stor, flat sten som stack upp ur vattnet, krönt av ett flyttblock som isen hade lämnat efter sig.

Baksidetext
Pappa, vad är det där? På isen?

Det är en strålande vinterdag. Högst upp i Gåvastens fyr står Anders med sin sexåriga dotter Maja. Isen ligger snötäckt så långt ögat kan nå och Anders kan inte se något speciellt där hans dotter pekar.

Maja går för att undersöka och fem minuter senare börjar mardrömmen. Trots att det inte finns någonstans där Maja kan försvinna, är det just det som händer. Hon försvinner. Spårlöst. Anders och hans hustru Cecilia har inte längre något barn.

Det lyckliga livet på ön Domarö i Roslagens skärgård är slut. Bara förtvivlan och skilsmässa återstår.

Ett par år senare återvänder Anders till ön, nersupen och deprimerad men fast besluten att leva. Då nås han av ett meddelande som tänder ett vansinnigt hopp: Maja finns ännu i världen, på en plats där han inte kan nå henne.

Ett sökande tar sin början. Det kommer att föra Anders till Domarös hemlighållna förflutna, mot havets mörka hjärta. Genom avgrunden måste han gå för att finna den han älskar. Om det nu verkligen är hon.

En mopedmotor hörs i skogen om nätterna. Brevlådor vandaliseras och hus brinner. Havet kastar sig mot klipporna. Någon hatar oss.

Människohamn är en saga om kärlek, hat och magi. Det är berättelsen om de dolda krafter som har skapat skärgården.

Min kommentar
Efter att ha läst och älskat Låt den rätte komma in så bestämde jag mig för att det måste bli fler böcker av den här författaren. Nu har jag läst ut min andra bok och John Ajvide Lindqvist är officiellt en ny favoritförfattare. Det här är skräck på toppnivå och hade det inte varit för det Stephen King-aktiga slutet så skulle nog boken ha fått full poäng.

Trots den ganska jobbiga början, med ett fasligt hoppande fram och tillbaka mellan olika tidsperioder, så var jag nog fast från första bokstaven. Det är en så lugn och fridfull idyll som målas upp, med alldeles vanliga människor. Tills det börjar hända saker. Konstiga saker. Otäcka saker. Det är när vardagen blir skräck som jag tycker det är som hemskast och när en alldeles vanlig GB-gubbe fullkomligt skrämmer vettet ur både huvudpersonen och mig så är lyckan gjord. Hur ska jag någonsin kunna gå förbi en GB-gubbe utan att tänka på den här boken?

Här finns en osedvanligt äcklig (eller sytlig, som jag egentligen vill kalla den) insekt och vid ett tillfälle i boken så fick jag liksom läsa mellan fingrarna för jag höll på att kräkas. På riktigt. Han skriver så vansinnigt bra, den där John Ajvide Lindqvist, att jag nästan tror att det han beskriver händer här och nu. Jag hoppas bara att min relation till vatten inte har ändrats på något negativt sätt. Men, för det finns givetvis ett men, precis som Stephen King så drar slutet iväg och blir lite för... ja, dramatiskt. Och en gnutta överdrivet. Dessutom kan jag inte låta bli att fundera över vad som hände med Simon och Anna-Greta. Gick det bra för dem?

Det här är en bok som skulle göra sig riktigt bra som film, tror jag. Och nu ska jag ta och skaffa mig fler böcker av min nya favoritförfattare. Tips?

Boktipsets estimerade betyg var 4.2. Jag ger den 4.5.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Människohamn: Eli läser och skriver, Boktoka och Fiktiviteter.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

fredag 8 februari 2013

Bokbloggsjerka 8 – 11 februari

Fredag. Igen. Och fredag betyder att det är dags för Annikas bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Följer du någon utländsk blogg? I så fall vilken/vilka?

Ja, det gör jag ju. Om man nu vill kalla norska bloggar för utländska, det är de ju men det känns ändå inte riktigt så. Jag hittade i alla fall många bra när jag av en slump hittade Flukten fra verkligheten genom hennes En smakebit på søndag.

Ett par av bloggarna jag börjat följa är Gråbekka's bokblogg och Anettes bokboble. En annan blogg, som jag egentligen inte följer men som jag brukar haka på en "utmaning" på tisdagar är The Broke and the Bookish.

Nu ser jag fram emot att få tips på mängder av utländska bloggar!

torsdag 7 februari 2013

Läsplanering februari 2013

Tillbaka till ordningen. Skräckböckerna är slut för den här gången och nu blir det vanliga, ordinära deckare. Eller, det hoppas jag ju egentligen inte. Jag vill ha extraordinära deckare. Några hyllvärmare stoppar jag in också, det blev ju inte så många i januari. Det är ganska mycket annat i livet just nu, men dessa hoppas jag hinna med.

• Lockfågeln av Henrik Brun. Första delen i en ny dansk deckarserie. Recensionsexemplar.

• Den sjätte gudinnan av Karin Alfredsson. Fjärde delen om Ellen Elg, den kvinnliga läkaren som åker runt i världen och kämpar för kvinnors rätt. Nu är hon i Iniden. Hyllvärmare. Förmodligen blir det denna som får bli månadens representant i Spänningsutmaningen.

• Grand final i skojarbranschen av Kerstin Ekman. Detta blir min första bok av Ekman. Spännande. Böcker om böcker.

• Änglavakter av Kristina Ohlsson. Tredje delen om Fredrika Bergman. Förhoppningsvis håller den samma standard som de två tidigare. Hyllvärmare.

• Evig eld av Jonas Moström. Sjätte delen om polisen Johan Axberg och läkaren Erik Jensen. Det är fullt möjligt att detta blir min sista bok i den här serien. Hyllvärmare.

onsdag 6 februari 2013

Min litterära resa i januari 2013

Januari var en riktigt intressant läsmånad. Jag gjorde slag i saken och läste bara skräck och otäckt. Något jag upptäckte med skräckböcker är att de ofta utspelar sig på en fiktiv plats, vilket gör att vissa kartnålar sitter lite osäkert, men jag hoppas jag är i närheten i alla fall.

Var månaden började är faktiskt lite oklart. Naturligtvis förutsatte jag att den utspelade sig i Stockholm, det gör ju nästan alla böcker. Sedan upptäckte jag att vissa saker kanske inte stämde så bra. Därför hamnar kartnålen i Göteborg, som är författarens hemort. I vilket fall så slogs jag mot mörka skuggor och upplevelser som gick långt tillbaka i tiden. Goda grannar kan vara bra till mycket. (Någon i din säng)

Resan gick vidare till North Carolina, USA, där det faktiskt blev ännu värre. Här jagades vi av en mycket elak och hämndlysten vålnad. En vålnad som var väldigt fysiskt närvarande. (En hjärtformad ask)

När jag nu ändå var i USA så reste jag bara tvärs över kontinenten, där jag jagades av en elak och hämndlysten litteraturkritiker. Till sällskap hade jag en teknisk idiot, en överintelligent sexåring och en mycket klok hund, vid namn Lassie. (Kritikern)

Sedan stack jag över till Spetsbergen, där allt var kallt och mörkt och ensamt. Ja, eller nästan i alla fall. Jag jagas minsann av en elak och hämndlysten vålnad bland isberg och isbjörnar. (Evig natt)

Nästa stopp blev Highlands, Skottland. Det gamla huset Tistelblomman, med tapeterna från helvetet (de hade nog skrämt mig från vettet) är hemsökt av en elak och hämndlysten vålnad. Eller är det månne något annat? Eller både och? (Tistelblomman)

Därefter åker jag till Roslagens skärgård där, tro det eller ej, en hel ö är hemsökt. Är det kanske en elak och hämndlysten vålnad? Kanske. Kanske inte. Faktum är i alla fall att jag nog aldrig mer kan gå förbi en GB-gubbe utan att titta lite extra och jag hoppas verkligen att min relation till havet inte har förändrats. För mycket. (Människohamn)

Nästa stopp blev i mina gamla hemtrakter, Kungsbacka och Göteborg, och det var en väldigt underlig känsla. Här jagas jag av spöken med budskap i jakten på en försvunnen liten flicka. Och jag får veta mer om nutidens tonårstjejer än vad jag egentligen ville. Det mesta är mörkt och deprimerande, allt till tonerna av Kent. (Kaninhjärta)

Precis när man tror att det inte kan bli värre så stannar jag till i Landskrona, där en riktigt fasansfull historia börjar. Här får vi följa en liten, osäker flicka genom uppväxten tills hon bli vuxen. Då hon dödar sitt eget barn. (Dit drömmar färdas för att dö)


Visa Januari 2013 på en större karta

tisdag 5 februari 2013

"Tistelblomman" av Amanda Hellberg

Genre: Skräck
Antal sidor: 298
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Maja Grå 3
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 16 januari 2013






Första meningen: Pojken heter Kaleb och idag är den sista dagen av hans barndom.

Baksidetext
Ända sedan hon var liten har Maja Grå varit annorlunda. Det är en hemlighet hon inte kan dela med Jack, mannen som hon älskar. Tillsammans har de flyttat till det skotska höglandet. Till Tistelblomman, ett ensligt beläget hus med en sällsam dragningskraft. De trivs i det gamla kråkslottet och njuter av sin förälskelse i den storslagna omgivningen.

Men i trakten viskas det om hemsökelser så fasansfulla att ingen i lokalbefolkningen vågar sätta sin fot på ägorna. Och snart förnimmer Maja en osalig närvaro i husets dunkla vrår. Samtidigt oroar hon sig för hur Jack skulle reagera om han visste att hon är klärvoajant och hur detta kan påverka deras framtid.

Allting kompliceras då Maja får ett sekretessbelagt erbjudande om ett jobb där hennes förmågor kan komma till användning vid brottsutredningar. Det känns som om hon ställs inför ett omöjligt vägval. När sedan Jack måste resa bort en tid blir Maja ensam med sina tvivel och hon tappar fokus på den gåta som det ödsliga huset ruvar på - något som visar sig vara ett dödligt misstag.

Min kommentar
Denna tredje bok om Maja Grå blev jag inte heller besviken på, även om jag inte blev störtförälskad. Här fanns alltför mycket saker att störa sig på. Inte språkmässigt, för är det något den kvinnan kan så är det att skriva. Jag har ingen aning om hur hon gör, men det blir så krypande obehagligt att håren reser sig i nacken.

Störande nog så dyker det fortfarande upp en del engelska uttryck, det är väldigt konstigt. Jag måste ju anta att Maja alltid pratar och SMS:ar på engelska med Jack. Inte bara när de här helt oprovocerade meningar gör sitt intåg. Jack är för övrigt en osedvanligt osympatisk, mullig mansgris. Att någon ens kan tycka att det är OK att vara tillsammans med en man som för det första inte ens frågar om sambon vill följa med till Paris, men när han väl åker dit så hör han inte av sig på hela tiden. Inte ett telefonsamtal. Inte ett SMS. I min värld är det inte acceptabelt.

Byn som ligger i närheten av det gamla huset har väldigt knepiga invånare. Inte en enda av dem vill överhuvudtaget nämna något om vad som hänt i huset. Vilket faktiskt ter sig underligt, med facit i hand. Det gjorde mig omåttligt irriterad. Men det är klart, hade man fått veta så hade det ju kanske inte varit så otäckt. Med otroligt små medel, så små att de inte märks, så byggs en så otäck stämning upp så det går inte att beskriva. En av de läskigaste sakerna i boken är tapeterna, ni som läst den vet. Allt börjar så fantastiskt lovande. Sedan stannar det upp och därefter blir det lite som en antiklimax när man kommer till slutet. Varför i hela friden välja en naturlig förklaring och deckarvinkling? Nej, jag vill ha skräck och det är det Amanda Hellberg är så rysligt bra på.

Boktipsets estimerade betyg var 4.4. Jag ger den 4.0.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Tistelblomman: Eli läser och skriver, Det mörka tornet och Malins bokblogg.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.