lördag 5 oktober 2013

"Bländverk" av Thomas Erikson

Genre: Thriller
Antal sidor: 460
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Alex King 1
Förlag: Ponto pocket
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2012
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 20 september 2013






Första meningen: Han hade lurat, bedragit och kränkt människor i hela sitt liv.

Baksidetext
Inom loppet av en vecka skjuts två affärsmän till döds i Stockholm. Båda två utsätts för utpressning innan de kallblodigt och offentligt avrättas, av en mördare som inte gör några misstag.

Beteendevetaren Alex King kallas in som vittne, men blir snart inblandad i utredningen. Alex förmåga att läsa beteendemönster och förutse hur människor ska agera blir ett effektivt vapen i polisens händer. Tillsammans med kriminalkommissarie Gabriel Hellmark och inspektör Nina Mander försöker han lägga pussel av de få ledtrådar mördaren har lämnat efter sig. Allt pekar på att de har att göra med en helt ny aktör i den undre världen.

Samtidigt sliter Gabriels bror, journalisten Fredric Hellmark, med ett uppdrag som alltmer glider honom ur händerna. Ingenting är vad det verkar vara och den anonyma uppdragsgivaren skyggar inte för några metoder för att få jobbet gjort i tid. När Fredrics familj blir hotad drivs situationen till sin spets. Det är försent att dra sig ur, och nu kämpar Fredric för sitt och familjens liv - mot en deadline som närmar sig allt snabbare.

Min kommentar
Den här boken har stått länge i hyllan och samlat damm och det är inte för att jag trott att den var dålig. Tvärtom. Varenda människa har ju höjt den till skyarna och det är alltid lite vanskligt att ge sig på en sådan bok. Tyvärr är det ju väldigt sällan som förväntningarna infrias. Det gör de här.

Det första som tilltalar mig i boken är de väldigt korta kapitlen, det gör att i alla fall jag läser lite mer än vad jag tänkt. Och det håller mig också uppe längre på kvällarna än jag egentligen vill. Tempot hade nog varit högt även utan korta kapitel, det börjar snabbt och sedan ökar det. Man slängs rätt in i handlingen. Brutalt.

Jag var lite orolig när jag började läsa, är det något jag avskyr så är det föreläsningar i skönlitteratur. Med tanke på Thomas Eriksons och Alex Kings yrke så tyckte jag att faran var överhängande att råka ut för de där undervisande monologerna. Det var inget jag hade behövt oroa mig för alls. Det sköts riktigt snyggt och naturligt. Dessutom är ju ämnet vansinnigt intressant. Vid några tillfällen kommer jag på mig själv med att mer fundera över vilken färg jag är än hur allt hänger ihop. Till och med samhällskritiken kommer in på ett självklart sätt och det sparkas inte åt alla håll samtidigt.

Det tar ett tag innan jag förstår hur kapitlen om Fredric passar in i tiden, jag blev lite förvirrad ett tag. När jag förstod så väntade jag hela tiden på att det skulle hända, det som en av sidohistorierna handlade om. Det gjorde ju så klart att spänningen steg. Fredric är för övrigt en vansinnigt osympatisk person och jag hade inte klarat mer än tio minuter med honom. Jag vill inte säga att han får vad han förtjänar, men näst intill. Det verkar i alla fall som att han vaknade upp mot slutet.

Och så till punkten som ofta dyker upp hos mig, slarvfel och logiska luckor. Vid ett tillfälle ska Fredric hämtas av en bil. Någon ringer kvart i två och säger att de kommer om en kvart. När bilen kommer får vi veta att de är sena. Resan tar en halvtimme. När de kommer fram till målet får vi veta att klockan är... tada... prick två. Var det en DeLorean de åkte i? Vid ett annat tillfälle är Fredric i ett stort, tomt lagerutrymme. Allt som finns där är en stol. Som plötsligt är två. Det kan tyckas löjligt att hänga upp sig på sådana småsaker, men vissa detaljer etsar sig fast och när de sedan ändras så blir jag förvirrad och måste gå tillbaka och kolla om jag kom ihåg fel. Det stör.

Jag gillar både berättelsen och hur den berättas. Det är osedvanligt grymt och vansinnigt skrämmande. Tyvärr kanske inte helt otrolig, även om det vrids ett par varv extra i bokens värld. Jag är i alla fall glad att jag redan har del två i hyllan.

Boktipsets estimerade betyg var 3.7. Jag ger den 4.0.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Bländverk: Lotten, Bokstunder och Ljudboksbloggen.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

10 kommentarer:

  1. Yey! Du gillade den :-) Så drog man en lättnadens suck...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag, jag har börjar fundera på hur jag ska lyckas klämma in Illdåd snart...

      Radera
  2. Jag har denna liggande i läsplattan, väntades på läsning. Det där att haka upp sig på felaktiga detaljer känner jag så väl igen. Det kan bli riktigt störande om det blir för många och till sist börjar man snarast leta fel än att njuta av berättelsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag avskyr när detaljer blir fel, det kan gå mig att helt tappa sugen. Turligt nog så var den här boken tillräckligt bra för att väga upp felen :)

      Radera
  3. Jag är jättenyfiken på Thomas Erikssons böcker!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var jag också och vi var kompatibla, kan man nog säga :)

      Radera
  4. Precis köpt Bländverk på antikvariat. Ska bli mycket spännande att se vad jag tycker om den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den var väldigt grym, men jag tyckte om :)

      Radera
  5. Jag tyckte också mycket om den här. Precis som du började jag vid något tillfälle fundera över mina färger istället för boken :-). Jag har den andra boken liggandes här hemma (hyllvärmare allmänt kallad) men är lite mer rädd för den av någon anledning. Fast sådana böcker tenderar ju ofta att vara aningen bättre än förväntat då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också andra boken stående och jag hoppas verkligen inte att den förblir oläst alltför länge.

      Radera