"Exil" av Denise Mina

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 414
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Exile
Översättare: Boel Unnerstad
Serie: Garnethill 2
Förlag: Minotaur
Utgivningsår: (original) 2000 (min) 2003
Format: Kartonnage
Källa: Bokhyllan
Utläst: 7 oktober 2014






Första meningen: "Sparka på henne så får vi se", sa han.

Baksidetext
Inte nog med att Maureen O'Donnell blivit anklagad för mord, nu har dessutom fadern, som förgripit sig på henne under uppväxten, återvänt hem till Glasgow. Samtidigt har bästa väninnan Leslie blivit förälskad och tillbringar all sin tid med den nye pojkvännen.

När Ann Harris - klient på kvinnojouren där Maureen arbetar - plötsligt försvinner och hennes döda kropp en månad senare flyter upp på Themsens strand ser Maureen sin chans att fly hemstaden. Hon beger sig till London och hamnar där i en värld full av våld, svek och misstänksamhet. En efter en faller pusselbitarna på plats och Maureen börjar ana vad som egentligen hänt. Men tiden rinner iväg och hon måste få fram sanningen - till vilket pris som helst.

Min kommentar
Jag kan väl inte påstå att jag såg fram emot att läsa denna andra del i trilogin om Garnethill, men det tog inte emot heller. Efter den första delen hade jag ett litet hopp om att Denise Mina och jag i alla fall skulle kunna skiljas åt som vänner.

Det är tyvärr fortfarande så att sättet Mina skriver på, intrig och karaktärer inte alls passar mig, men att Denise Mina är en fena på att beskriva livets baksida och hur det är att leva där råder det inga som helst tvivel om. I första delen kände jag ett visst hopp, människorna hade goda sidor och kämpade på, men i Exil är det så mörkt och dystert att jag nästan blir deprimerad. Hennes beskrivningar av vissa karaktärer är helt enastående och den av Mark Doyle kan mycket väl vara den äckligaste jag läst.

Jag tycker att skrivsättet fortsätter att vara lite barnsligt och Maureen är otroligt naiv (och lite korkad), något som jag upplever som lite märkligt, eftersom hon ju levt i den här miljön med de här människorna i hela sitt liv. Ändå verkar hon tro att alla är goda, alternativt att inget ont kan hända henne. Det blev också en aning segt i början när hela Maureens bakgrund (allt som hände i Död i Garnethill) skulle rekapituleras. Det är möjligt att jag hade tyckt det var bra om det gått några år mellan läsningarna, men inte när det är så nära inpå. Där tappade jag nog lite intresse.

Hela historien är lite rörig och hoppig med en mängd karaktärer, vissa nämns bara vid namn en enda gång i början för att plötsligt dyka upp igen i slutet. Och då hade jag givetvis glömt allt om denne. Jag hade ingen lust att göra släktträd och annat för att ha koll på dem allihop. Det kändes också lite som att en del saker inte gick ihop riktigt, men flödesscheman orkade jag inte heller göra.

Något som gjorde det extra besvärligt att läsa var att det fanns väldigt många konstiga syftningar som gjorde att jag inte helt säkert alltid visste vilken han eller hon som menades. Det kan ju i och för sig lika gärna bero på översättningen, det vet jag inte, men irriterande var det.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,2 (beräknat på 177 betyg).
På Goodreads hade den 3,93 i genomsnitt (beräknat på 1629 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Exil: En full bokhylla är en rikedom och Sladdertackans bokhörna.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.