lördag 29 november 2014

"Den sista utvägen" av Denise Mina

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 416
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Resolution
Översättare: Boel Unnerstad
Serie: Garnethill 3
Förlag: Minotaur
Utgivningsår: (original) 2001 (min) 2003
Format: Kartonnage
Källa: Bokhyllan
Utläst: 8 november 2014






Första meningen: Det var tyst i den grå korridoren.

Baksidetext
Trots att solen gassar över ett stekhett Glasgow genomgår Maureen O'Donnell en av sitt livs mörkaste perioder. Skatteskulderna är högre än inkomsterna; mannen som dödade hennes pojkvän skall ställas inför rätta och Maureen tvingas motvilligt till vittnesbåset; fadern som förgripit sig på henne har flyttat tillbaka till Glasgow för gott. Till råga på allt blir hon involverad i en tragisk familjefejd då en kvinnlig bekant plötsligt dör under oklara omständigheter.

Sakta men säkert inser Maureen att hon har dragits in i ett spel med mycket farliga aktörer, och denna gång finns det ingen som kan komma till hennes undsättning - hon måste själv finna en väg ut...

Min kommentar
Tredje och sista delen i serien om Maureen O'Donnell var jag egentligen inte alls lockad att läsa, eftersom jag inte gillat de två första speciellt mycket.

Det börjar bra, men sedan kommer det en lång och onaturlig sammanfattning av första boken, faktiskt den enda som är relevant i sammanhanget. Det blev väldigt tröttsamt, men det gick ju över hyfsat snabbt. Under läsningen kan jag inte låta bli att förundras över hur mycket som faktiskt händer denna stackars Maureen under bara ett år. Det är svårt att tro på det. Och man tycker att hon kanske borde bli lite mer försiktigt med tanke på allt som händer henne. Men nej då, hon bara klampar på.

Jag gillar inte Maureen, gillar henne inte alls. Inte heller gillar jag de val hon gör. Som till exempel det här med att allt går att lösa med en rejäl fylla. Jag får helt enkelt inte ihop personen Maureen, hon är otroligt motsägelsefull. Naiv och godtrogen, men ändå ganska paranoid och misstänksam. Smart, men korkad. Snäll och medgörlig, men ändå beredd att mörda. Stark, men full av självömkan. Jag tycker det är jättesynd att Maureen, som kändes så otroligt stark i första boken, plötsligt börjar se sig som ett offer.

Som vanligt i Denise Minas böcker så är det mörkt, dystert, fattigt och hopplöst. Desperationen hoppar ut från sidorna och slår en i ansiktet och personligen blir jag ganska less på hopplösheten. Även om någon försöker förändra, som i förbättra, sin situation, så är det alltid någon/något som förstör det. Någonstans måste det finnas en aldrig så liten ljusstrimma. Det finns det, men den kommer på tok för sent.

Allt knyts ihop på ett väldigt snyggt sätt. Alla frågor har fått svar. Förutom frågan vad i hela friden andra delen skulle vara bra för. Den tillförde absolut ingenting. Rent generellt så har nog Denise Mina aldrig varit så nära att få en fyra i betyg som den här boken, men den nådde inte riktigt ända fram.

Nu kan jag helt sanningsenligt säga att jag inte kommer att läsa en enda Denise Mina till. Alla böcker jag köpte på mig innan jag ens läst något av henne är nu utlästa och det får räcka så. De böcker jag läst tidigare har redan fått flytta hemifrån, det ska denna trilogi också få göra.

Boktipsets estimerade betyg var 4,0 (beräknat på 146 betyg).
Goodreads hade den 4,05 i genomsnitt (beräknat på 1163 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Den sista utvägen: Sladdertackans bokhörna, Marikas bokdagbok och Books ABC.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

6 kommentarer:

  1. Den här boken fick jag av min mor för många år sedan. Fråga mig inte varför när det var del tre. Jag läste ungefär hälften, sen gav jag upp och läste aldrig klart. Det var mitt första möte med Mina och man kan ju tycka att jag borde lärt mig. Men det gjorde jag inte...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tog mig sju böcker innan jag lärde mig, men nu sitter den läxan resten av livet :)

      Radera
  2. Tack för att du påminner mej om Denise Mina! Länge sen jag läste nåt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och jag är glad att jag läst alla de böcker jag hade av henne i hyllan, nu blir det inga fler :)

      Radera
  3. Fick nyss hem första delen som en överraskning i brevlådan, känner mig kanske inte super taggad på att läsa den... bad inte om den som rec ex och när man ändå får hem den blev det lite "måste läsa" :/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag brukar också läsa dem som kommer som en överraskning, men det kan dröja lite då. Du kanske ändå gillar böckerna om Garnethill, det är många som tokhyllat :)

      Radera