lördag 6 februari 2016

"Snögloben" av Amanda Hellberg

Författare: Amanda Hellberg
Titel: Snögloben
Genre: Skräck
Antal sidor: 282
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Maja Grå 4
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2014
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 21 januari 2016




Första meningen: Det var som om smärtan inte angick honom längre.

Baksidetext
Under ett storslaget vinterbröllop på Wytham Hall nära Oxford går något fruktansvärt fel. Brudgummen Theo de Vere, tillika den 25:e earlen av Oxford, hittas död och allt tyder på att det är ett bestialiskt mord. Polisens speciella insatsstyrka där Maja Grå nu arbetar kallas in och möts av en ohygglig syn. Det enda vittnet, den nyblivna bruden, är i djup chock.

Maja får en viktig roll i vittnesförhören tack vare sina unika förmågor. Men den brittiska midvintern är förrädisk, och när ett våldsamt snöfall isolerar såväl utredare som bröllopsgäster på Wytham Halls ägor upplever Maja ett växande obehag. Någonting i hennes närhet kastar mörka skuggor över utredningen. Och det tycks finnas kopplingar mellan det här mordet och en rad oupplösta pojkmord.

Maja känner sig motarbetad på alla fronter, och när hon inser att fästmannen Jacks storebror var ett av gärningsmannens offer, tjugo år tidigare, blir hennes engagemang personligt. Jack har sjunkit djupt ner i en depression och behöver henne, men Maja framhärdar i sin jakt efter sanningen - trots att det kan komma att kosta henne allt. Samtidigt vakar någon över varje steg Maja tar, och hon kastas in i ett ödesdigert spel med en iskall mördare.

Min kommentar
Jag har läst de tre tidigare delarna om Maja Grå och jag har i stort sett tyckt lika bra om allihop, även om jag tycker att det har varit lite för mycket fokus på deckargåtan och för lite rysligheter. Även Snögloben är en blanding mellan skräck och deckare.

I den här boken får jag äntligen de där iskalla rysningarna längs ryggen igen. Kanske beror det på miljön; först ett insnöat gammalt slott och sedan ett mörkt och kallt Oxford. Som vanligt så är i alla fall miljöerna fantastiskt visade (nej, jag vill inte använda ordet beskrivna för det känns verkligen som att jag blir visad inte berättad för) och jag känner fukten, kylan, lukten, ja allt. Vid ett par tillfällen började jag till och med frysa, på riktigt.

Jag har lite problem i början av boken, där det förutsätts litegrann att jag kommer ihåg vad som hände Jack i förra boken. Det gör jag inte. Det är inget större irritationsmoment för jag får ju ganska snabbt klart för mig vad resultatet blev i alla fall. Och faktiskt, för första gången tycker jag att Jack är en aning sympatisk.

Som vanligt är det snabbläst och det är bra för det är också väldigt spännande och jag har svårt att lägga ifrån mig boken innan den är utläst. De korta kapitlen hjälper till, man hinner alltid läsa ytterligare ett kapitel. Den enda nackdelen med tempot är att de olika delarna i boken känns väldigt abrupt avbrutna. Utan närmare förklaring förflyttas man lite hit och dit. Äntligen är de krystade engelska uttrycken borta, det känns lite som en befrielse. Jag vet att många inte gillar jag-form och presens, som den här boken är skriven i, men jag måste nog säga att jag tycker att människor och händelser blir mer närvarande på det här sättet. Kanske är det en och annan upprepning för mycket, men det stör mig inte mer än att jag ibland lyfter på ögonbrynet.

I avdelningen för konstigheter finns det nog bara korrekturläsningsmissar, som till exempel att ett lik har ögonen stängda, men några sidor längre fram är de öppna. Även avdelningen som Maja jobbar på drabbas av en miss, heter den SCAU eller heter den SCAS? En annan lite underlig sak är att Maja, som ju inte är polis, skickas iväg ensam till en byggnad som ingen har säkrat. Där kunde ju ha funnits vad eller vem som helst. Inget viktigt alltså, bara petitesser.

Jag vet inte om och när det kommer en ny bok om Maja Grå, men jag hoppas att det gör det. Snart. Den där lilla antydningen om att det kanske inte är så bra att få skriftliga meddelanden från andra sidan gör att jag får onda aningar. Var det ett medvetet utkastat korn?

Boktipsets estimerade betyg var 4,0 och genomsnittet 3,45 (beräknat på 59 betyg).
Goodreads hade den 3,31 i genomsnitt (beräknat på 55 betyg).
Jag ger den 4,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Snögloben: Sagas bibliotek, Beas bokhylla och Carolina.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

8 kommentarer:

  1. Det här är en serie som jag läst första i bara och inte kan bestämma mig om jag ska läsa fler av...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken är det du har läst? Styggelsen? I så fall är de andra böckerna inte speciellt lika.

      Radera
  2. Det här låter spännande. Den blev jag nyfiken på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en väldigt bra serie :)

      Radera
  3. Jag vill också läsa mer om Maja Grå. Jag sökte för inte så länge sen efter tecken på om hon var på gång med någon ny men kunde inte hitta något. Jag hoppas att jag var slarvig i mitt googlande :).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar kolla hennes blogg ibland och det verkar som att hon håller på med något manus, men jag vet inte om det är Maja Grå. Hon skriver ju annat också.

      Radera
  4. En sån där bok man blir sugen på genom att bara titta på omslaget :) Men så såg jag att det var en serie och då får jag bita mig i tungan ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du ska läsa den så tycker jag att du ska börja med första boken. Då får man ganska mycket bakgrund :)

      Radera