onsdag 6 april 2016

"Mios blues" av Kristina Ohlsson

Författare: Kristina Ohlsson
Titel: Mios blues
Genre: Thriller
Antal sidor: 390
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Martin Benner 2
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 28 mars 2016




Första meningen: I mardrömmarna begravdes jag alltid levande.

Baksidetext
Vad hände egentligen på Mios dagis den där sista dagen? Mot sin vilja har Martin Benner dragits in i jakten på den försvunne fyraåringen. Så länge barnet är borta, kommer inte den hänsynslösa maffiaorganisationen att lämna honom i fred. Desperat följer Martin upp de få spår som finns.

Men Mios försvinnande är inte Martins enda problem. Han måste också bringa klarhet i vem som försöker sätta dit honom för mord som han inte begått. Han blir allt mer paranoid för var dag som går. Vem kan följa honom så nära utan att själv bli synlig?

Jakten på sanningen ställer honom inför ett ohyggligt dilemma: Kan han rädda både Mio och sig själv? Eller krävs ytterligare offer för att Martin Benner ska få ro?

Min kommentar
Efter att ha läst första delen vid påsk förra året så bestämde jag mig för att snabbt läsa Mios blues. Så bra var Lotus blues. Som du förstår så blev det inte riktigt som jag hade tänkt mig, men lagom till påsk i år blev jag påmind om boken och tänkte att det verkligen var hög tid nu.

Boken inleds med en snabb sammanfattning av vad som hände i förra boken. Det visade sig vara en väldig tur, jag verkade ha glömt bort det mesta. Det är verkligen smart att summera så där, speciellt när det handlar om böcker med så här högt tempo. Det är fortfarande mängder av detaljer som jag inte minns, men jag kommer, allt eftersom jag läser, tillbaka till Martin Benners värld.

Martin Benner är samma gamla skitstövel som tidigare och ändå kan jag inte låta bli att gilla honom. Han är ju inte helt utan hjärta, det märker man när det handlar om Belle och han växer som människa hela tiden. Men skitstövel är han ändå. Lucy däremot vet jag inte alls vad jag ska tycka om. Ibland reagerar hon bara väldigt konstigt, men jag tycker hon gör rätt där till slut.

Tempot är, som sagt, högt och det är det i stort sett hela tiden. Karaktärerna är föredömligt få och jag är mäkta imponerad över att man kan få till en så här komplicerad historia med så få inblandade. Se och lär!

Mot slutet kommer den ena twisten efter den andra och jag blir rent yr i huvudet. Det blir dock för mycket för mig och trovärdighetsfaktorn (som jag ändå försöker hålla högt), nästan som en antiklimax, och det drar ner betyget lite. Historien är dock otroligt skickligt konstruerad och jag såg inte alls detta komma. Jag har känslan att alla trådar knyts ihop och får svar och jag känner mig inte lurad på något.

Kristina Ohlsson måste vara en av Sveriges skickligaste författare just nu och jag inser precis att jag inte har någon oläst bok kvar av henne i hyllan. Det hoppas jag ju ska åtgärdas i slutet av maj när jag förväntar mig att få Sjuka själar i present.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,2 och genomsnittet 3,64 (beräknat på 231 betyg).
Goodreads hade den 3,9 i genomsnitt (beräknat på 119 betyg).
Jag ger den 4,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Mios blues: Lotten, Johanna och Bokmalen.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

4 kommentarer:

  1. Jag tyckte den här var riktigt bra och håller med dig om att det är en av de bästa svenska författarna nu!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas hon snart kommer med ännu en ny eller så får jag väl snart börja läsa hennes barnböcker :)

      Radera
  2. Ja hon skriver riktigt bra även hennes barnböcker är ju bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har faktiskt kikat lite på hennes barnböcker, vill ju läsa mer av henne :)

      Radera