onsdag 20 september 2017

"De sju nycklarna" av Åsa Schwarz

Författare: Åsa Schwarz
Titel: De 7 nyckl4rna
Genre: Thriller
Antal sidor: 305
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Hoi Förlag
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 5 september 2017




Första meningen: Rebecka slår upp ögonen och stirrar ut i mörkret.

Baksidetext
Rebecka vaknar av att en pistol pressas mot huvudet och att någon väser ”The key” i örat. I rummet bredvid sover hennes två barn. Rebecka är en av sju internationella IT-profiler som bär nyckeln till internet. De träffas en gång i kvartalet i Washington för att uppdatera systemet som styr trafiken på internet. Om de inte gör det, kommer nätet gå ner och alla moderna samhällen gå under.

När nyckelbärare efter nyckelbärare blir utsatta för attentat, förstår Rebecka att hon måste gå under jorden. Med sina extrema hackerkunskaper gör Rebecka och hennes följeslagare allt för att lösa gåtan. Spåren pekar åt alla håll: kinesiska underrättelsetjänsten, nynazistiska organisationer och NSA.

Min kommentar
Redan första gången den här boken dök upp i mitt flöde så kände jag att jag bara måste läsa den. Jag jobbar ju själv inom IT och är väldigt intresserad av allt som rör Internet, speciellt säkerheten där. Eller kanske snarare bristen på den. Jag stod emot väldigt länge, tills jag till slut insåg att jag struntar i bokhögarna som växer här hemma, jag måste ha den.

Det är föredömligt få karaktärer att hålla reda på, tyvärr är inte någon av dem lätt att tycka om. Jag vet inte enligt vilka kriterier nyckelbärarna väljs ut i verkligheten, men en bra regel hade nog varit att de inte fick lov att ha familj. Det är ju alltid genom den man kommer åt det man vill ha. Om nu de här nycklarna är så viktiga som det verkar, så bör nyckelbäraren kanske inte ha någon som den anser är viktigare än resten av (den fria) världen. Personligen så kan jag inte förstå varför man tar på sig ett sådant här ansvar när man har familj. Än mindre kan jag förstå att nyckelbärarnas identitet är något som är offentligt.

Vilket osökt för in mig på ett annat störningsmoment. Jag gillar verkligen inte när en karaktärs tankar och känslor fullkomligt bankas in i huvudet på mig. Man behöver inte vara någon Einstein för att förstå att något av det mest traumatiska man kan råka ut för är om något händer ens barn. Här upprepas/ältas de här tankarna oavbrutet. Ibland med exakt samma meningar. Det gör mig bara irriterad.

För egen del så tycker jag att de tekniska bitarna är för få/små, jag hade gillat ännu mer, men jag kan förstå om många andra tycker att det var lagom. Det är i alla fall inte nödvändigt med fler detaljer, helhetsbilden är tydlig, men jag tycker att det är lite för simpelt ibland. Det är så klart en svår avvägning för en författare som är väldigt insatt i det hon skriver om, men jag tycker hon har lyckats bra.

Jag gillar att det kommer hänvisningar till verkliga händelser, som till exempel Snowden-affären, som väl var den riktiga startpunkten för all paranoia. Det ger en extra trovärdighetskrydda åt alltihop. Och ja, för mig är det en bra grej. Detta är ju ett väldigt aktuellt ämne och det är skrämmande tydligt vad som skulle kunna hända. Eller kanske snarare vad som är på väg att hända. För mig, som heter "paranoid" i mellannamn så är den här boken en bekräftelse på att jag tänker rätt.

Tyvärr tycker jag nog att det är lite väl förutsägbart, det är det som är lite tråkigt med historier som består av en nu-tråd och en då-tråd. De hänger ju uppenbarligen ihop och det tog inte speciellt lång tid att förstå vem som var vem och vem som gjorde vad. Det spelar egentligen ingen större roll, förutom att man blir än mer irriterad på Rebecka, för det är spännande ändå och tempot är riktigt högt.

Jag vet inte om jag någon gång funderade på hur det hela skulle sluta, men om jag gjorde det så gissade jag nog aldrig på så som det blev. Slutet är egentligen det jag uppskattar mest med den här boken. Oväntat och tankeväckande.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,4 och genomsnittet 3,8 (beräknat på 11 betyg).
Goodreads hade den 3,86 i genomsnitt (beräknat på 22 betyg).
Jag ger den 3,5
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om De 7 nyckl4rna: Fru E:s böcker, Boklysten och Bokstunder.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

10 kommentarer:

  1. Ändå kul med böcker som lär en något nytt. Jag hade ingen aning om att det fanns sju nycklar och än mindre att en svensk hade en av dessa. Så jag kanske läser den här ändå, bara för att få lite info om just nycklarna. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är bra, intressant och spännande, men jag blir så otroligt irriterad över det där ältandet att det är hemskt att ens barn kan råka illa ut. Det fattar jag ju utan att det nämns hela tiden :)

      Radera
  2. Jag har varit nyfiken på denna ett tag men det har varit väldigt blandade recensioner tycker jag. Får se om jag tar tag i den!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har nog bara sett positiva recensioner :)

      Radera
  3. Vilket bra betygssystem du har här på bloggen. Överskådligt och bra. Jag blir inte så sugen på boken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag tycker det känns som att det saknas några nyckelord, men jag vet inte vilka :) Vad tråkigt att du inte blev sugen på boken, den är egentligen väldigt bra, förutom att den tryckte på den där älta-knappen för ofta :)

      Radera
  4. Jag hade också gärna velat ha lite mer IT/teknik. Men som du säger så förstår jag att andra nog inte vill ha det. Jag hade annars större problem med att hon var för impulsiv i vissa kritiska lägen men helheten gillade jag trots allt. Eller som du säger, att man väljer att vara nyckelbärare trots att man har barn. Nu hoppas jag att det bara gäller boken och inte de i verkliga livet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som den är nu så är den ju inte bara för nördar, utan för alla och det är ju bra. Jag tror jag kände att Rebecka inte var en bra nyckelbärare, ibland fokuserade hon på helt fel saker. Man får väl hoppas att de riktiga nyckelbärarna väljs ut väldigt noga med avseende på egenskaper och familjesituation.

      Radera
  5. Jaha ja, nu blev man ju inte klokare direkt. Läsa eller inte läsa, det är frågan. Ältande och ständiga upprepningar är ju rätt tröttande i längden. Men själva handlingen i sig verkar ju intressant och tankeväckande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har förstått det som att jag är känsligare än normalt för det här med ältande av självklara saker. Ingen annan verkar ha reagerat över det, så kanske gör inte du heller det :)

      Radera