onsdag 27 september 2017

"Falleri fallera falleralla" av Carin Gerhardsen

Författare: Carin Gerhardsen
Titel: Falleri fallera falleralla
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 425
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Hammarbyserien 8
Förlag: Pocketförlaget
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2016
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 15 september 2017




Första meningen: Om jag inte vore helt säker på min förmåga att skriva och min underbara talang att uttrycka tankar med största elegans och livlighet...

Baksidetext
Hermann, en misslyckad affärsman som hellre skulle vilja vara författare, råkar under en skogspromenad på sin dubbelgångare. Han finner att de liknar varandra som "två droppar blod". Äcklad, fascinerad, så småningom besatt av sin "tvilling", får Hermann idén om det perfekta brottet.

Min kommentar
Jag var nog ganska sen på den här serien och började inte läsa den förrän 2013, när alla nästan hade tokhyllat sönder de första böckerna. Det kan ha varit det som gjorde att jag kanske inte var överförtjust i första delen, men jag fortsatte ändå att läsa. Främst för att jag redan hade ytterligare två delar i hyllan. De blev bättre och bättre och till slut hade även jag fastnat för den där polisgruppen. Detta är sista delen och jag var ganska orolig när jag började läsa. Vad skulle Carin Gerhardsen hitta på med sina karaktärer?

Det blev lite ansträngt i början och jag kände mig irriterad över att det inte kom fler tillbakablickar på vad som egentligen hände Jamal i förra boken. Jag kom nämligen inte ihåg det. Samtidigt så berättades det väldigt ingående om vad Gäddan råkade ut för, vilket jag faktiskt kom ihåg. Det kändes som ett onödigt irritationsmoment och jag är nog fortfarande osäker på detaljerna vad gäller Jamal.

Karaktärerna är, som vanligt i de här böckerna, helt otroligt många och ett tag kändes det som att alla hade komplicerade relationer till varandra. Jag var tvungen att rita upp ett träd över hur alla hängde ihop. Det hjälpte, men jag tycker inte att det ska behöva vara nödvändigt. En karaktär som jag överhuvudtaget inte minns från någon tidigare bok är Git Ljung. Plötsligt dyker hon upp som en inte så frisk fläkt. Tyvärr så är hon väldigt trovärdig.

Naturligtvis finns det en del saker som stör mig och de sakerna gäller nog ganska generellt för deckare. Varför i hela friden måste poliserna alltid bli personligt inblandade? Det känns inte som att det händer speciellt ofta i verkligheten, men i böckerna händer det varenda gång. Jag är ganska less på det. En annan sak som det har gått inflation i är att allt som händer i nutid hänger ihop med något för x antal år sedan. Det känns visserligen som att det kan vara hyfsat vanligt, men vartenda fall?

Det bästa med den här serien är den här lilla klicken poliser, en väldigt sammansvetsad grupp där alla är lika viktiga. Och om en faller så faller alla. Vilket blir ganska klart i den här boken. Jag är nog mest förtjust i det faktum att poliserna utreder. Man får följa tankegångar och analyser, vilket ger även mig chansen att lösa problemet. Här finns inga lyckosamma gissningar.

Tyvärr så tycker jag att boken är lite väl lång och trots att jag ofta har klagat på att jag velat ha mer Gäddan i böckerna så känner jag att tråden med henne är onödig. Även den med Jamal känns lite krystad.

Det är lite svårt att sätta ett betyg, det pendlar mellan 3,5 och 4, men det blir till slut det högre, eftersom detta är ett riktigt bra avslut på en riktigt bra serie. Jag känner mig nöjd och färdig med dem och det har varit ett sant nöje att umgås med de här karaktärerna genom åtta böcker.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,8 och genomsnittet 3,6 (beräknat på 237 betyg).
Goodreads hade den 3,71 i genomsnitt (beräknat på 197 betyg).
Jag ger den 4,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Falleri fallera falleralla: Lottens bokblogg, Bokblomma och Bokraden.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

4 kommentarer:

  1. Jag tycker det här är en av de få serier som avslutades i tid med flaggan i topp...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag håller med. Det är inte många som lyckas slita sig från sina karaktärer i tid. Det här var ju dessutom ett väldigt bra avslut.

      Radera
  2. Jag gillade också karaktärerna massor och deras utredningar men gillade inte heller dessa personliga kopplingar hela tiden. Det blev i alla fall ett bra avslut på serien. Så du summerade det väldigt bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är ganska less på de där personliga kopplingarna. Det känns som att det nästan bara händer i svenska deckare. Jag har dock inte gjort någon undersökning :) Ett bra avslut var det i alla fall.

      Radera