måndag 13 november 2017

TV-serie: Stranger things - Säsong 2

Titel: Stranger things
Originaltitel: Stranger things
Genre: Skräck
Skapad av: Matt Duffer, Ross Duffer
TV-bolag: Netflix
Skådespelare: Winona Ryder, Finn Wolfhard, Gaten Matarazzo, Millie Bobby Brown, Natalia Dyer
Premiär: 2017-10-27
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 9
Avsnittslängd: ca 50 min
Såg den på Netflix november 2017





Handling
Ett år har gått sedan vi lämnade den lilla staden Hawkins. Inget har egentligen klarats upp. Barb är fortfarande försvunnen. El också. Will har konstiga episoder då han liksom försvinner in i sig själv. Dustin hittar ett husdju, en helt ny art. Till slut förstår Wills närmaste vad de där episoderna egentligen är. Och vad husdjuret är.

Min kommentar
Det är ju ingen hemlighet att när jag väl såg första säsongen av Stranger things, långt efter alla andra, så föll jag pladask. När jag tittade på den så var det lite som att förflyttas tillbaka till barndomen och 80-talet. En helt fantastisk upplevelse. Förväntningarna på denna andra säsong var ju skyhöga.

Det bär mig emot att säga det, men jag blev lite besviken på vart serien är på väg. Nu känns det som att det är betydligt mer King än Spielberg, vilket väl egentligen borde vara en bra sak, men nu menar jag King på det där... mindre bra sättet. Detta är inte alls samma typ av historia som första säsongen. Här finns betydligt mer splatter och inzoomade bilder och monstret, som jag tyckte var helt OK tidigare, blev bara lite smått löjligt här. Gåtan är inte lika mycket i fokus utan nu blir det mer jakt och blod. Det är alldeles uppenbart att manusförfattarna försöker göra det mörkare och läskigare, men den här typen av läskig funkar inte för mig. Det läskiga verkar också ha ersatt humorn, som nästan är helt borta.

Med det sagt så... alltså musiken i den här serien är ju helt genial. Jag älskar ju 80-talsmusiken, som jag anser vara den bästa någonsin. Historien är för det mesta bra och vänskapen är fortfarande i fokus. Nu finns det dock några fnurror på tråden. Pojkarna börjar ju bli större och då blir ju så klart flickor mer intressanta. Speciellt om flickorna är lika coola som de själva är. Den blomstrande "romantiken" skildras på ett riktigt bra sätt. Även om jag kanske tycker att fnurrorna får lite för mycket fokus.

Det som stör mig allra mest den här säsongen är den lilla sidohistorien med El och "punkarna". För mig blev den bara ett enda stort VA? Vad i hela friden var den med för? Var det verkligen nödvändigt? Och var det verkligen nödvändigt att ta död på [spoiler]Bob. Nu när mamma Byers äntligen var lite lycklig[/spoiler],

Säsongsavslutning: [spoiler]El har stängt porten till... ja, vad det nu är för plats. Sluscenen är under Snow Ball-dansen, alla hittar en flicka att dansa med, alla är lyckliga. Zoomar ut. Till upside-down. Monstret reser sig över skolan.[/spoiler]



TV-serier.nu hade säsongen 4,7 i genomsnitt.
IMDb hade hela serien 8,2 i genomsnitt (beräknat på 51 622 betyg).
Jag ger säsongen 4,0.


Serien är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Serien finns inte att köpa än.

2 kommentarer:

  1. Kul att läsa vad du tyckte om den! Jag gillade den här säsongen, jag tycker att de flesta personer fick lite mera dimensioner och det var ju roligt. Och så behövde Winona Ryder inte bara vråla genom hela serien, jag tyckte ärligt talat att det blev lite jobbigt i första säsongen. Men jag håller med om att det blev lite onödigt mycket av specialeffekterna.

    Jag tror att punkbiten har att göra med val: hur använder du dina krafter? För att få personlig tillfredsställelse och hämd, eller för "det goda". Men det funkade inte helt ultimat. Fast Elevens "bitching" är kul :-)

    Jag läste en rätt skojig rekapitulering avsnitt för avsnitt:
    http://www.cosmopolitan.com/entertainment/tv/a13094435/stranger-things-season-2-recap/

    Den tar också upp problemet med kålpåtagningen och har en teori varför. Men jag håller med, det var trist.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Generellt sett så gillar jag inte när man får se för mycket, för inga bilder kan mäta sig med min fantasi. Ofta blir det också mer fånigt än läskigt när man inte får skapa sina egna bilder. Skuggor och silhuetter brukar göra det för mig :)

      Ja, du har givet vis rätt om "punkbiten", men jag tycker inte det var bra gjort. Det blev bara konstigt och krystat. Jag gillade inte alls Eleven som den personen :)

      Det var en riktigt kul rekapitulering, blir imponerad över hur man orkar. Kände igen mig i väldigt många kommentarer :)

      Radera