onsdag 7 november 2018

"Harris tweed" av Peter May

Författare: Peter May
Titel: Harris tweed
Genre: Thriller
Antal sidor: 350
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: I'll keep you safe
Översättare: Jessica Hallén
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 19 oktober 2018




Första meningen: Det enda hon hör är ringandet i öronen.

Baksidetext
Niamh & Ruairidh Macfarlane har varit ett par i över tio år och äger tillsammans det exklusiva väveriföretaget Ranish Tweed. På en affärsresa till Paris, där de ska göra marknadsföra sina tyger, upptäcker Niamh först att Ruairidh har en affär, och blir sedan vittne till hur han och hans älskarinna dödas av en bilbomb. Förtvivlad återvänder Niamh till Yttre Hebriderna och till den avlägsna klipptopp som varit deras gemensamma hem. Hon ser tillbaka på sitt liv med Ruairidh och försöker desperat komma på vem som skulle kunna ha velat se honom död. Den franska polisen, som till en början misstänkt terrorism, har nu skickat kriminalaren Sylvie Braque efter sin huvudmisstänkta: Niamh själv. De båda kvinnorna dras under utredningen allt närmare varandra och mot en dödlig, hänsynslös fiende.

Min kommentar
Peter May har ju ganska snabbt seglat upp och blivit en favoritförfattare. Jag känner mig alltid trygg i hans händer. När Harris tweed dök upp på posten blev jag själaglad, samtidigt som det alltid är lika otäckt att läsa en bok som man har höga förväntningar på. Framför allt längtade jag tillbaka till Harris/Lewis, denna fantastiska miljö.

Av den anledningen blev jag väldigt förvånad när jag i stället befann mig i Paris. Jag blev lite fientligt inställd där... Efter ett tag förflyttade vi oss i alla fall till de efterlängtade Yttre Hebriderna, men det kändes ändå inte riktigt bra. Det är ju så klart lite märkligt att jag, som vanligtvis inte gillar miljöbeskrivningar, saknar den egna karaktären naturen. Kanske blev det så här på grund av Paris där i början, men naturen dyker upp efter ett tag och då känns det så där bra igen,

Det finns så klart två trådar här, en i nutid och en med tillbakablickar. Kapitlen med tillbakablickar är så långa att jag ofta har glömt vad i nuet som triggade Niamhs tankar att se bakåt. Det kan också, eventuellt, bero på att nu-tråden inte är hälften så intressant som då-tråden.

Två gamla bekantskaper upp, polisen George Gunn, som det är kul att träffa igen, och Iain Maciver, som var med i Coffin Road. Att boken handlar om något så udda som vävning är intressant och det är kul med något så traditionsbundet och speciellt som tweeden från Harris. Detaljnivån där ligger helt perfekt.

Jag gillade verkligen berättelsen om Ruairidh (som tydligen uttalas Rory) och Niamh (som uttalas Neave). Det är den biten som gör boken bra. Thrillerdelen är nämligen ganska usel. Jag hade ganska tidigt klart för mig "vem" och till och med "varför". Boken hade varit mycket bättre utan den delen.

Avdelningen för olika funderingar:
Baksidetexten... den får mig att undra om den som skrev den överhuvudtaget har läst boken. Översättningen av titeln får mig också att fundera lite.

Boktipsets estimerade betyg var 3,8 och genomsnittet 3,5 (beräknat på 12 betyg).
Goodreads hade den 3,66 i genomsnitt (beräknat på 1 921 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Harris tweed: Just nu just här, och dagarna går och DAST.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

2 kommentarer: