lördag 3 augusti 2019

"Livet kan börja" av Sheila O'Flanagan

Författare: Sheila O'Flanagan
Titel: Livet kan börja
Genre: Feelgood
Antal sidor: 444
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The missing wife
Översättare: Emö Malmberg
Serie: -
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2018
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 5 juli 2019




Första meningen: Imogen kände paniken stiga där hon köade bland de andra passagerarna för att kliva på långfärdsbussen.

Baksidetext
När Imogen försvinner spårlöst står hennes familj handfallen. Någon som lever ett perfekt liv försvinner väl inte frivilligt? Alla har ju sett hur hennes man Vince behandlar henne som en prinsessa och Imogen själv har många gånger sagt hur lycklig hon är. Men ingen vet vad som egentligen har pågått i hemmet och att Imogen har planerat att lämna sin kontrollerande make i åratal.

När hon ser chansen till en nystart lämnar hon allt och bosätter sig i den franska by där hon bodde som barn. Men ska hon kunna börja om på nytt, eller kommer Vince och hans mörka hemlighet att hinna ikapp henne?

Min kommentar
Jag har läst några böcker av Sheila O'Flanagan tidigare, men det var väldigt längesedan nu. Egentligen har jag nog aldrig riktigt fastnat för henne och jag valde hellre att läsa en Marian Keyes. Livet kan börja dök upp här som en överraskning förra året och den har väl inte direkt lockat, men eftersom behovet av feelgood återigen har ökat så tyckte jag att det kunde vara dags att läsa den.

Lite förvånad blir jag när jag plötsligt befinner mig i en liten stad i Frankrike, i stället för på Irland. Det hade jag inte väntat mig, trots omslag (och ja, det står visst i baksidetexten också). Jag hävdar envist att jag inte gillar det franska och har inga planer på att revidera det, men det här funkar bra. Faktum är att jag nu har hittat ännu ett område i Frankrike som jag kunde tänka mig att åka till, Baskien. Fast jag väljer nog hellre den spanska delen. I alla fall, när jag kollar upp Hendaye, som jag uppfattade som en liten by, så ser jag till min förvåning att det mer är en liten stad. Miljöbeskrivningarna är i vilket fall helt fantastiska, jag känner solen, dofterna och kan höra livet som levs.

Imogen, som barn och tonåring, känns inte speciellt sympatisk. Jag tycker hon är lite bortskämd och självcentrerad och det var ingen som riktigt stod upp mot henne. Bara körde över henne, i bildlig mening. Så har det nog varit i alla Sheila O'Flanagans böcker. Inbillade oförrätter i barndomen. Det här bäddar i alla fall för Vinces intåg. Vince har inte ett enda försonande drag. Han känns nästan som en karikatyr och jag hade lätt kunnat skratta åt honom om jag inte visste att den här typen av människa faktiskt existerar. Han ser Imogen som en ägodel. Vilket han gärna påpekar. Ofta. Hans kapitel är så vansinnigt frustrerande. Det är läskigt hur enkelt det är att ta över en annan människa. Lite i taget.

I början, efter flykten, kan jag tycka att Imogen ibland överreagerar, men samtidigt så förstår jag ju att man blir överkänslig när man levt med en man som Vince. Det är svårt att inse att alla som ger råd inte försöker styra en, att frågor inte är krav. Slutet bävade jag lite för. Som jag såg det fanns det tre möjliga slut; ett uselt, ett inte så bra och det bästa. Jag tänker inte avslöja vilket det blev. Slutet bjöd också på lite förhöjd puls, oväntat men angenämt.

Språket är lätt och medryckande och ett tag tänkte jag att jag kanske läste en Håkan Nesser. Det är bara i hans böcker jag tidigare har träffat på ordet ohemult, men här förekommer det flera gånger. Ett trevligt återseende. Jag tycker att det ibland blir lite väl förklarande, som att till exempel att Imogen reagerar på att skyltar och språk är annorlunda i Spanien jämfört med Frankrike. Vilken nyhet!

Det här är ingen smörig och klämkäck feelgood, den har rejält med svärta. Precis som det ska vara. Den ger mig en boost och jag känner mig stärkt. Mod!

Goodreads hade den 3,90 i genomsnitt (beräknat på 5 070 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Livet kan börja: Just nu - just här, Bokmalen och Bokhemmet.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

7 kommentarer:

  1. Svar
    1. läskigt med kontrollerande män:
      https://hannelesbibliotek.blogspot.com/2018/06/livet-kan-borja-av-sheila-oflanagan.html

      Radera
    2. Ja, en av de bättre av Sheila O'Flanagan.

      Radera
  2. Tycker den är riktigt bra. Omslaget ger den inte riktigt rättvisa, den ser lättsammare ut än vad den är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Omslaget ger helt fel bild av boken, det är lite tråkigt. Det känns också lite missvisande att kalla den feelgood, men egentligen är den precis som jag vill ha feelgood. Ganska mysigt när det är bra, en rejäl svärta och så mår man bra på slutet :)

      Radera
  3. Den skulle kunna vara något för mig låter det som. Men just nu svämmar min bokhylla hos Storytel över av feelgood känns det som.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner också ett stort behov av feelgood nu, men det blir inte så mycket av det. Denna gillade jag faktiskt.

      Radera