onsdag 11 december 2019

"Mannen som lekte med dockor" av Magnus Jonsson

Författare: Magnus Jonsson
Titel: Mannen som lekte med dockor
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 396
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Hatet 1
Förlag: Modernista & Louise Bäckelin Förlag
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 november 2019




Första meningen: Andetagen var korta och snabba.

Baksidetext
Krypteringsexperten Linn Ståhl arbetar med sin doktorsavhandling på KTH när kriminalpolisen hör av sig och ber om hjälp med en utredning av ett makabert mord. En ung kvinna har hittats mördad i en lägenhet på Södermalm i Stockholm och omsorgsfullt styrts ut som en porslinsdocka.

Linn har varit medlem i Antifascistisk aktion en organisation som är svartlistad av Säpo och är tidigare dömd för brott mot rikets säkerhet. Så det är under ömsesidig misstänksamhet hon börjar arbeta tillsammans med kriminalpoliserna Rickard Stenlander och Erik Svensson. Samtidigt som mördaren gäckar polisen vinner högerextrema krafter ny terräng i Sverige. Frågan är om Linn och polisen alls drivs av samma motiv...

Min kommentar
Boken med den här underbara och läskiga titeln dök upp som en överraskning för väldigt längesedan. Det finns ingen egentlig anledning till att den har förblivit oläst. Förutom den vanliga; så många böcker, så lite tid. När jag började gräva i mina dåliga samveten så fastnade blicken äntligen på den så nu var det dags.

Jag har förstått det som att de som känner till miljön (mestadels Söder, Stockholm) är alldeles lyriska över de detaljerade beskrivningarna över gator, hus, platser och så vidare. För mig blir det bara intetsägande redogörelser som tar plats. Det enda jag egentligen tycker är mysigt det är när Linn susar fram genom stan, men då är det frihetskänslan som är grejen.

Karaktärerna är egentligen inte speciellt många och jag har egentligen inte svårt att hålla isär dem, men de känns för tunna för att de ska kännas på riktigt. De är dock intressanta och har potential. Detta är ju trots allt första delen i en trilogi så man kan ju inte räkna med att få veta allt. Den ena kriminalaren, Rickard, är en av dessa tretton på dussinet som kopplar av med musik. Jag är lite less på just den egenskapen, det gäller särskilt när musiken inte har någon igenkänningsfaktor alls, men hans musiksmak är kul och annorlunda. Han känns väldigt normal, men han retar mig till vansinne när han på en sida ondgör sig över alla som kollektivt skuldbelägger polisen för åsikter som några få har, för att bara några sidor längre fram kalla alla med rakade huvuden för rasister. Självgoda hycklande människor gör mig så förbannad. Vem är egentligen mest fördomsfull?

Fördomar är för övrigt det stora temat här och för mig blir det alldeles för många karaktärer med alldeles för många fördomar. Åt alla håll. Det mesta här är väldigt mycket antingen svart eller vitt. Förutom någon enstaka karaktär som funderar över om h*n eventuellt har varit alltför kategorisk. Den här lilla detaljen räddar faktiskt boken från att bli ett politiskt brandtal.

Jag är definitivt vare sig en krypteringsexpert eller hacker, men ämnet intresserar mig mycket. Här finns väldigt många detaljer även om det och ibland får jag känslan att saker och ting inte stämmer riktigt. Eller att Linn, som är väldigt säkerhetsmedveten, inte tänker på säkerheten på sin egen dator.

Brottet som titeln anspelar på gör inte mycket väsen av sig utan hamnar lite i skymundan bakom Linns historia. Det är många, många trådar som spretar åt alla möjliga olika håll, vilket gör det rörigt. Det blir lite ointressant när historien förgrenar sig så mycket. Många trådar förblir dessutom hängande utan att knytas upp. Eftersom en helt annan historia hade fokus så är sannolikheten stor att det är den som fortsätter i uppföljarna.

Mannen som lekte med dockor känns överdriven och osannolik på så många plan, men jag tror att jag kommer att ge nästa bok en chans. Något säger mig att jag var på helt fel humör för den här boken just nu.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,14 i genomsnitt (beräknat 152 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Mannen som lekte med dockor: Lottens bokblogg, Bokstunder och Annikas litteratur- och kulturblogg.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

2 kommentarer:

  1. Intressant. Den här gången var jag tydligen mer på rätt humör :-) Jag ska läsa andra delen, men har ingen aning om när...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kände att vi kom på kant med varandra nästan från start och jag tror att det berodde på fel humör. Jag har inte andra delen, men väl tredje, så jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Läsa den vill jag nog ändå.

      Radera