"De största vatten" av Arne Dahl

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 368
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Utmärkelser: -
Serie: A-gruppen 5
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (första) 2002 (min) 2007
Format: Pocket
Källa: Bokhylla
Utläst: 25 mars 2012

Första meningen: Alldeles svart i synen, tänkte han och fixerade sin spegelbild.
Sista meningen: Tills det kändes att det verkligen var höst.

Baksidetext
I ett kök i en av miljonprogrammets förortslängor sitter fem utvisningsdömda afrikaner. En stund senare gör de inte längre det. Strax därefter tar sig en snuvig inbrottstjuv in i en lägenhet på Södermalm. Det visar sig inte bli ett riktigt vanligt inbrott.

I och med att dessa båda dörrar öppnas sveper en stank från det förgångna in över "Rikskriminalens specialenhet för våldsbrott av internationell art", mer känd som A-gruppen. Inte minst drabbar den kriminalinspektör Kerstin Holm, som finner sig alltmer personligen indragen. Långsamt tvingas hon allt närmare de allra blindaste fläckarna i sitt förflutna.

Min kommentar
I denna femte del om A-gruppen får vi lära känna Kerstin lite bättre. Eller faktiskt ganska så mycket bättre, man kan säga att vi kryper in i de allra mörkaste vrårna i hennes liv. Där gömmer sig en del, om man säger så. Jag vet inte om det är Kerstins hemligheter som gör boken lite mörkare än de andra i serien, eller så kan det bero på att det är höst och regnigt. När man läser så är man ju verkligen där.

Jag får också känslan av att den här boken handlar mycket om fördomar. Mot det mesta. Bland annat drivs det en del med gravida kvinnor och deras cravings.

Nu börjar jag tycka att jag känner alla karaktärerna i A-gruppen och ofta kan jag utifrån tankar eller dialog gissa vem som pratar/tänker utan att det behöver stå i klartext. De har alla helt unika egenskaper, som är riktigt lätta att känna igen. Det är verkligen imponerande att man kan skriva så här många böcker om samma personer, utan att det blir tråkigt och förutsägbart.

Som vanligt är det massor av sammanträffanden, kanske på gränsen till det osannolika, men jag vet ju inte hur en ondskefull hjärna fungerar (brottslingens alltså, inte Arne Dahls). Och precis som vanligt vävs det ihop så snyggt på slutet att en turkisk mattvävare hade blivit avundsjuk.

Jag är så förtjust i det här och det vet du redan, om du brukar läsa min blogg, men det finns liksom inte mer att säga än: Det här är fantastiskt bra. Läs!

Boktipsets estimerade betyg var 4.2. Jag ger den 4.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om De största vatten: En stund på jorden, Bokbabbel och Jinge.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.