Ännu en vecka har klarats av, snart i alla fall. I dag är det ju så lyxigt att jag hinner med Annikas bokbloggsjerka innan jag går till jobbet.
Veckan uppgift är: Vilket är ditt favoritformat när det gäller böcker? (Observera att ni inte behöver begränsa er till bara ETT)
Man skulle kunna tycka att detta är en lätt fråga att svara på och det är det ju, men det finns inget lätt svar.
För några år sedan hade jag svarat ett självklart "inbundet", de är snygga, har oftast större typsnitt, är mer hållbara och så vidare. Men de är också dyra och stora.
Pocket är ju också ett trevligt format, de är billiga och framför allt små så det får plats fler i hyllan. Men de har oftast mindre typsnitt.
Danskt band har seglat upp som en klar favorit det senaste året eller så. På något sätt kombinerar de fördelarna med inbundet och pocket utan att ha några tydliga nackdelar.
Så vad är svaret? För mig finns det inget entydigt svar, men bara boken har pärmar och sidor med text inuti så duger det för mig. Ibland behövs inte ens det, för det finns ju e-böcker också, men det är inte någon favorit. Ännu.
Mest om böcker, men lite om film och TV-serier också. En bra berättelse är en bra berättelse.
Sidor
▼
fredag 31 maj 2013
torsdag 30 maj 2013
Tag: Book sacrifice
Jag blev taggad av C.R.M. Nilsson att göra denna roliga, men jobbiga utmaningen. Det var inte helt lätt detta.
1. EN ÖVERSKATTAD BOK
Vi börjar med en Zombieapokalyps! Låt oss säga att du är i en bokhandel, kollar runt bland bokhyllorna, när BAM! Zombieattack. Ett meddelande i högtalarna berättar att militären har upptäckt att zombiernas enda svaghet är överskattade böcker. Vilken bok, med vetskap om att det är en väldigt hypad bok (för att vara säker på att det ska fungera), skulle du kasta på dem?
Jag hade länge varit nyfiken på Kerstin Ekmans alster och trodde alltid att den första bok jag läste av henne skulle vara Händelser vid vatten. I stället blev det Grand final i skojarbranschen och det är möjligt att den är intressant för förlagsmänniskor/författare, men för vanliga dödliga är jag rädd att den bara är hypad och totalt ointressant.
2. EN UPPFÖLJARE
Låt oss säga att du precis lämnat frisören med en fantastisk ny frisyr och BOOM: kraftigt skyfall, du har aldrig sett sånt regn i hela ditt liv. Vilken uppföljare är du villig att offra som paraply för att skydda dig själv?
Jag älskade Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams och den gav mig många goda skratt. Resten av böckerna han skrev i serien är helt OK, även om de kanske inte är några mästerverk. Men plötsligt, efter hans död, bestäms det att någon annan ska skriva ytterligare en fortsättning. Och en grej till... av Eoin Colfer är inget som överhuvudtaget liknar originalen.
3. EN KLASSIKER
Låt oss nu säga att du sitter på en föreläsning och din lärare pratar oavbrutet om hur en klassiker förändrade världen, hur den revolutionerade litteraturen och du blir så trött på det att du kastar klassikern rakt i ansiktet på h*n för att vet du vad? Den här klassikern är bara idiotisk och är värd all kvarsittning bara för att visa alla hur du känner. Vilken klassiker kastade du?
Det året som Gabriel García Márquez fick Nobelpriset (1982) blev jag väldigt nyfiken på att läsa något av honom (på den här tiden brukade jag läsa nobelpristagare med behållning). Jag valde att läsa Hundra år av ensamhet och den var helt sanslöst seg och rörig.
4. SÄMSTA BOKEN I DITT LIV
Du hänger i biblioteket när BAM! Global uppvärmning råder plötsligt och världen utanför har plötsligt blivit frusen ödemark. Du är fångad och din enda chans att överleva är att elda böcker. Vilken bok springer du först till, som du skulle bränna upp utan att känna någon ånger?
Jag vill egentligen inte peka ut någon bok som den sämsta i hela mitt liv. Det har ju blivit en del dåliga böcker genom åren, men en som borde vara nära det "priset" är Partisaner av Alistair MacLean. Herregud så dålig den var.
5. EN KARAKTÄR SOM SKULLE FÖRKLARAS SOM HÄXA
(Emelies egna fråga) Vi tar ett hopp bakåt i tiden, häxjakten är i full fart under 1500-talet i Sverige. Människor avrättas som varulvar eller häxor åt både höger och vänster. Med oss har vi ett antal bokkaraktärer när vi plötsligt blir anklagade för häxeri. De misstänker att det finns en häxa/varulv i vårt gäng, men de vet inte vem. Medvetandes om att domen för häxeri är antingen vattenprovet eller att brännas på bål, vem av dessa karaktärer hänger du ut som häxa?
En kvinnlig karaktär som jag är speciellt "oförtjust" i är Marian Dahle i serien om Cato Isaksen av Unni Lindell. Jag har inga som helst problem med att kasta henne för vargarna.
6. ETT VIDRIGT OMSLAG
(Ebbas egna fråga) Du går runt och vandrar lite i skogen då det plötsligt hoppar fram en blodtörstig vampyr och du är extremt nära på att bli dödad tills du lyckas finna en vass pinne och sticker den rakt i vampyrens hjärta. Det visar sig att din stad blivit invaderad av de blodtörstiga monstren och nu är det ditt jobb att stoppa dem! För att öva upp dina vampyrslayerskills måste du stappa sönder lite olika saker. Vilken bok har ett så fult omslag att du med glädje sticker pålen rakt i den?
Nu är det ju det här med omslag och min oförmåga att se dem, men Flugornas herre av William Golding har inte något speciellt tilltalande yttre.
7. MEST HATADE KÄRLEKSPAR
(Nellys egna fråga) Du sitter på tunnelbanan, det är Alla hjärtans dag och det står ett par och hånglar precis bredvid din plats. Du är nybliven singel och känner att alla kärlekspar bara kan fara och flyga. Du får lust att sända detta par till en planet långt, långt bort. Vilket par får du lust att skicka till planeten Jupiter?
Jag läser inte speciellt många böcker där det faktiskt ingår äkta kärlekspar, men ett jag tycker hjärtligt illa om är Maja Grå och hennes mulliga mansgris Jack Winter i böckerna om Maja Grå av Amanda Hellberg. Om det går så vill jag bara skicka iväg Jack Winter...
8. EN BOK SOM FÅTT DIG ATT KASSERA EN HEL GENRE
(Melanies egna fråga) Något försöker bryta sig in i ditt hus. Det visar sig vara ett monster som får energi från böcker som får dig att tappa tron på en hel genre. Den överlever alltså av att när en bok är så pass dålig att du aldrig vill läsa en sådan bok i en liknande genre igen. Du måste snabbt välja ut en bok som ger den sådan energi och förstöra den. Vilken bok har du läst, som var så pass dålig att du inte vill läsa en annan bok i samma genre, slänger du i elden?
Självhjälpsböcker har jag inte läst på många, många år och det är faktiskt tack vare Wayne D Wyer och hans Älska dig själv. Även om nu boken faktiskt hjälpte mig att komma på att jag inte ville läsa fler liknande böcker.
9. EN SUPERSEG BOK
(Miriams egna fråga) Tänk dig att du läser en bok som är så seg, så seeeeg att du sakta börjar somna. Somna så djupt att du hamnar i koma...Vilken seg bok skulle det kunna vara?
Vad jag brukar gilla i en bok är ett rakt och okrystat språk och en historia som drivs framåt. Min kamp 1 av Karl Ove Knausgård var den totala motsatsen till det jag gillar.
Då återstår bara att tagga vidare... jag pekar med hela handen på en enda blogg, nämligen Fantastiska berättelser, som jag missade att tagga förra gången.
1. EN ÖVERSKATTAD BOK
Vi börjar med en Zombieapokalyps! Låt oss säga att du är i en bokhandel, kollar runt bland bokhyllorna, när BAM! Zombieattack. Ett meddelande i högtalarna berättar att militären har upptäckt att zombiernas enda svaghet är överskattade böcker. Vilken bok, med vetskap om att det är en väldigt hypad bok (för att vara säker på att det ska fungera), skulle du kasta på dem?
Jag hade länge varit nyfiken på Kerstin Ekmans alster och trodde alltid att den första bok jag läste av henne skulle vara Händelser vid vatten. I stället blev det Grand final i skojarbranschen och det är möjligt att den är intressant för förlagsmänniskor/författare, men för vanliga dödliga är jag rädd att den bara är hypad och totalt ointressant.
2. EN UPPFÖLJARE
Låt oss säga att du precis lämnat frisören med en fantastisk ny frisyr och BOOM: kraftigt skyfall, du har aldrig sett sånt regn i hela ditt liv. Vilken uppföljare är du villig att offra som paraply för att skydda dig själv?
Jag älskade Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams och den gav mig många goda skratt. Resten av böckerna han skrev i serien är helt OK, även om de kanske inte är några mästerverk. Men plötsligt, efter hans död, bestäms det att någon annan ska skriva ytterligare en fortsättning. Och en grej till... av Eoin Colfer är inget som överhuvudtaget liknar originalen.
3. EN KLASSIKER
Låt oss nu säga att du sitter på en föreläsning och din lärare pratar oavbrutet om hur en klassiker förändrade världen, hur den revolutionerade litteraturen och du blir så trött på det att du kastar klassikern rakt i ansiktet på h*n för att vet du vad? Den här klassikern är bara idiotisk och är värd all kvarsittning bara för att visa alla hur du känner. Vilken klassiker kastade du?
Det året som Gabriel García Márquez fick Nobelpriset (1982) blev jag väldigt nyfiken på att läsa något av honom (på den här tiden brukade jag läsa nobelpristagare med behållning). Jag valde att läsa Hundra år av ensamhet och den var helt sanslöst seg och rörig.
4. SÄMSTA BOKEN I DITT LIV
Du hänger i biblioteket när BAM! Global uppvärmning råder plötsligt och världen utanför har plötsligt blivit frusen ödemark. Du är fångad och din enda chans att överleva är att elda böcker. Vilken bok springer du först till, som du skulle bränna upp utan att känna någon ånger?
Jag vill egentligen inte peka ut någon bok som den sämsta i hela mitt liv. Det har ju blivit en del dåliga böcker genom åren, men en som borde vara nära det "priset" är Partisaner av Alistair MacLean. Herregud så dålig den var.
5. EN KARAKTÄR SOM SKULLE FÖRKLARAS SOM HÄXA
(Emelies egna fråga) Vi tar ett hopp bakåt i tiden, häxjakten är i full fart under 1500-talet i Sverige. Människor avrättas som varulvar eller häxor åt både höger och vänster. Med oss har vi ett antal bokkaraktärer när vi plötsligt blir anklagade för häxeri. De misstänker att det finns en häxa/varulv i vårt gäng, men de vet inte vem. Medvetandes om att domen för häxeri är antingen vattenprovet eller att brännas på bål, vem av dessa karaktärer hänger du ut som häxa?
En kvinnlig karaktär som jag är speciellt "oförtjust" i är Marian Dahle i serien om Cato Isaksen av Unni Lindell. Jag har inga som helst problem med att kasta henne för vargarna.
6. ETT VIDRIGT OMSLAG
(Ebbas egna fråga) Du går runt och vandrar lite i skogen då det plötsligt hoppar fram en blodtörstig vampyr och du är extremt nära på att bli dödad tills du lyckas finna en vass pinne och sticker den rakt i vampyrens hjärta. Det visar sig att din stad blivit invaderad av de blodtörstiga monstren och nu är det ditt jobb att stoppa dem! För att öva upp dina vampyrslayerskills måste du stappa sönder lite olika saker. Vilken bok har ett så fult omslag att du med glädje sticker pålen rakt i den?
Nu är det ju det här med omslag och min oförmåga att se dem, men Flugornas herre av William Golding har inte något speciellt tilltalande yttre.
7. MEST HATADE KÄRLEKSPAR
(Nellys egna fråga) Du sitter på tunnelbanan, det är Alla hjärtans dag och det står ett par och hånglar precis bredvid din plats. Du är nybliven singel och känner att alla kärlekspar bara kan fara och flyga. Du får lust att sända detta par till en planet långt, långt bort. Vilket par får du lust att skicka till planeten Jupiter?
Jag läser inte speciellt många böcker där det faktiskt ingår äkta kärlekspar, men ett jag tycker hjärtligt illa om är Maja Grå och hennes mulliga mansgris Jack Winter i böckerna om Maja Grå av Amanda Hellberg. Om det går så vill jag bara skicka iväg Jack Winter...
8. EN BOK SOM FÅTT DIG ATT KASSERA EN HEL GENRE
(Melanies egna fråga) Något försöker bryta sig in i ditt hus. Det visar sig vara ett monster som får energi från böcker som får dig att tappa tron på en hel genre. Den överlever alltså av att när en bok är så pass dålig att du aldrig vill läsa en sådan bok i en liknande genre igen. Du måste snabbt välja ut en bok som ger den sådan energi och förstöra den. Vilken bok har du läst, som var så pass dålig att du inte vill läsa en annan bok i samma genre, slänger du i elden?
Självhjälpsböcker har jag inte läst på många, många år och det är faktiskt tack vare Wayne D Wyer och hans Älska dig själv. Även om nu boken faktiskt hjälpte mig att komma på att jag inte ville läsa fler liknande böcker.
9. EN SUPERSEG BOK
(Miriams egna fråga) Tänk dig att du läser en bok som är så seg, så seeeeg att du sakta börjar somna. Somna så djupt att du hamnar i koma...Vilken seg bok skulle det kunna vara?
Vad jag brukar gilla i en bok är ett rakt och okrystat språk och en historia som drivs framåt. Min kamp 1 av Karl Ove Knausgård var den totala motsatsen till det jag gillar.
Då återstår bara att tagga vidare... jag pekar med hela handen på en enda blogg, nämligen Fantastiska berättelser, som jag missade att tagga förra gången.
onsdag 29 maj 2013
"Livrädd" av S J Bolton
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 410
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Dead scared
Översättare: Karl G Fredriksson
Serie: Lacey Flint 2
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 13 maj 2013
Första meningen: När ett stort föremål faller från hög höjd accelererar hastigheten med vilket det färdas tills luftmotståndets uppåtriktade bromskraft blir densamma som gravitationskraftens nedåtriktade drivkraft.
Baksidetext
En våg av självmord sköljer över Cambridges universitet. Varje gång är det en kvinnlig student. Och varje självmord är begått under mer chockerande omständigheter än det föregående.
Polisen vet att det inte kan vara en rad sammanträffanden. Men de kan inte bevisa det.
Enda sättet att utreda fallen är att placera någon under täckmantel. En ung polis, en kvinna lika utsatt som de andra. Lika oförberedd på den mardröm hon möter.
Lacey Flint har all anledning att vara försiktig.
Min kommentar
Det var med en viss tvekan som jag började läsa den här boken, andra delen om Lacey Flint. Första boken, Nu ser du mig, drabbade mig inte alls lika mycket som den verkar ha gjort alla andra, även om jag nu inte tyckte den var dålig. Livrädd hade mer av det som jag gillar, men fortfarande mycket av det som jag ogillar.
En av anledningarna till att jag gillar denna lite bättre är att mer händer i huvudet, det är inte lika mycket frossande i blod och likdelar utan mer psykologiskt. Det som händer läkaren Evi Oliver är precis sådant som skrämmer mig; det mystiska, otäcka, osynliga, "är det jag eller händer det verkligen".
Det är fortfarande på tok för uppenbart vem/vilka som är skyldiga, åtminstone till en viss del. Om någon beter sig oprovocerat vänligt så är det ofta något skumt med den personen. Om denna karaktär dessutom känns lite krystat "placerad" så är det definitivt en mördare. Minst en sådan hittade jag första gången h*n presenterades. Det är lite tråkigt när det blir så tydligt. Mer vill jag egentligen inte avslöja. Här finns också luckor stora som Grand Canyon, men till viss del kan jag leva med det för det är ändå lite gastkramande och faktum är att det i själva verket inte behöver vara realistiskt i den här genren.
Relationen mellan Lacey och Mark är alltjämt bara underlig. Det här handlar ändå om vuxna människor och de beter sig bara löjligt och irrationellt. Kanske fungerar det så nu för tiden, men jag kan inte alls relatera till det. Jag tycker inte om någon av dem och jag bryr mig inte så mycket om vad som händer med dem heller. Det är ingen bra förutsättning när man känner så inför huvudkaraktärerna.
Slutet är en antiklimax av rang och jag känner mig på något sätt snuvad på konfekten. Det gick lite för enkelt lite för snabbt.
Kanske beror den här uteblivna kärleken till Bolton på att jag har för höga förväntningar, eller så beror det på att det hon skriver helt enkelt inte framkallar de känslorna hos mig. Oavsett så kommer jag att fortsätta läsa henne.
Det här blir mitt bidrag till Spänningsutmaningen för maj månad.
Tack Modernista för recensionsexemplaret!
Boktipsets estimerade betyg var 4.5. Jag ger den 4.0.
Andra som bloggat om Livrädd: Lotten, Marias bokliv och Fru E.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Antal sidor: 410
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Dead scared
Översättare: Karl G Fredriksson
Serie: Lacey Flint 2
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 13 maj 2013
Första meningen: När ett stort föremål faller från hög höjd accelererar hastigheten med vilket det färdas tills luftmotståndets uppåtriktade bromskraft blir densamma som gravitationskraftens nedåtriktade drivkraft.
Baksidetext
En våg av självmord sköljer över Cambridges universitet. Varje gång är det en kvinnlig student. Och varje självmord är begått under mer chockerande omständigheter än det föregående.
Polisen vet att det inte kan vara en rad sammanträffanden. Men de kan inte bevisa det.
Enda sättet att utreda fallen är att placera någon under täckmantel. En ung polis, en kvinna lika utsatt som de andra. Lika oförberedd på den mardröm hon möter.
Lacey Flint har all anledning att vara försiktig.
Min kommentar
Det var med en viss tvekan som jag började läsa den här boken, andra delen om Lacey Flint. Första boken, Nu ser du mig, drabbade mig inte alls lika mycket som den verkar ha gjort alla andra, även om jag nu inte tyckte den var dålig. Livrädd hade mer av det som jag gillar, men fortfarande mycket av det som jag ogillar.
En av anledningarna till att jag gillar denna lite bättre är att mer händer i huvudet, det är inte lika mycket frossande i blod och likdelar utan mer psykologiskt. Det som händer läkaren Evi Oliver är precis sådant som skrämmer mig; det mystiska, otäcka, osynliga, "är det jag eller händer det verkligen".
Det är fortfarande på tok för uppenbart vem/vilka som är skyldiga, åtminstone till en viss del. Om någon beter sig oprovocerat vänligt så är det ofta något skumt med den personen. Om denna karaktär dessutom känns lite krystat "placerad" så är det definitivt en mördare. Minst en sådan hittade jag första gången h*n presenterades. Det är lite tråkigt när det blir så tydligt. Mer vill jag egentligen inte avslöja. Här finns också luckor stora som Grand Canyon, men till viss del kan jag leva med det för det är ändå lite gastkramande och faktum är att det i själva verket inte behöver vara realistiskt i den här genren.
Relationen mellan Lacey och Mark är alltjämt bara underlig. Det här handlar ändå om vuxna människor och de beter sig bara löjligt och irrationellt. Kanske fungerar det så nu för tiden, men jag kan inte alls relatera till det. Jag tycker inte om någon av dem och jag bryr mig inte så mycket om vad som händer med dem heller. Det är ingen bra förutsättning när man känner så inför huvudkaraktärerna.
Slutet är en antiklimax av rang och jag känner mig på något sätt snuvad på konfekten. Det gick lite för enkelt lite för snabbt.
Kanske beror den här uteblivna kärleken till Bolton på att jag har för höga förväntningar, eller så beror det på att det hon skriver helt enkelt inte framkallar de känslorna hos mig. Oavsett så kommer jag att fortsätta läsa henne.
Det här blir mitt bidrag till Spänningsutmaningen för maj månad.
Tack Modernista för recensionsexemplaret!
Boktipsets estimerade betyg var 4.5. Jag ger den 4.0.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Livrädd: Lotten, Marias bokliv och Fru E.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
tisdag 28 maj 2013
Topp Tio böcker med mest oväntade slut
Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är faktiskt en freebie, vilket betyder att man får göra en lista över precis vad man vill.
Jag väljer att försöka göra en lista över böcker med de mest oväntade sluten, vilket kanske inte är så lyckat eftersom jag ofta glömmer bort slutet. Det enda som egentligen får mig att komma ihåg hur en bok slutar (film också för den delen) är om det är ett bra slut, det vill säga fullständigt oväntat. Så, kontentan är att kommer jag ihåg slutet så är det oväntat :)
Den här listan blir ingen topp tio, utan bara topp fyra (jag har säkert läst fler böcker med oväntade slut, men det har jag glömt bort i så fall). Detta är de jag kommer ihåg på rak arm.
1. Ubåt av Lothar-Günther Buchheim. Här kan man verkligen tala om chockartat slut.
2. Löftet av Tinka Ullbro. Jag blev faktiskt överraskad, hade inte alls väntat mig det slutet.
3. Det mörka tornet av Stephen King. Ett tröstlöst slut.
4. Patient 67 av Dennis Lehane. Va? Vad hände egentligen? I ett anfall av desperation hade jag gissat på den här upplösningen, men det var inget som jag överhuvudtaget väntade mig.
måndag 27 maj 2013
Ännu ett år lagt till handlingarna
Här har varit kalas. För mig :) Det tycker jag om. Massor av folk, mat och dricka. Och sist, men inte minst, alla de där presenterna som jag fortfarande är barnsligt förtjust i. Nästan alla böcker på önskelistan flyttade hem till mig i lördags, tillsammans med lite bok-orelaterat.
Uppifrån och ner: De första tolv av Justin Cronin, Förr eller senare exploderar jag av John Green, En orolig grav av Elly Griffiths, Davidsstjärnor av Kristina Ohlsson, Du går inte ensam av Mari Jungstedt, Hela havet stormar av Arne Dahl, Nattens dåd av Dennis Lehane och Inferno av Dan Brown.
Till detta kom det presentkort på AdLibris på totalt 1050 kronor. Jag är lycklig!
Lite sådant som inte har med böcker att göra fick jag också.
Säsong 1 och 2 av Lie to me, en serie jag tyckte riktigt mycket om innan den plötsligt bytte kanal eller tid eller vad det nu var som hände. Hobbit behöver väl ingen närmare presentation, såg den för några veckor sedan och tyckte den var så bra att jag ville äga den. Albumet Fighter med State of drama, ett album som är ruskigt bra.
söndag 26 maj 2013
En smakebit på søndag: Gengångare
En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.
Den här veckan blir smakebiten ur en bok som stått oläst väldigt länge, men inte för att jag trott att den var dålig och inte heller för att jag inte ville läsa den. Tvärtom. Den har stått där och väntat på att nästa bok i serien ska komma ut. Jag vill ju inte riskera att någonsin vara utan Jo Nesbø eller Harry Hole.
Smakebiten är från Jo Nesbøs Gengångare (Gjenferd på norsk), som är nionde delen om Harry Hole. Harry har precis kommit tillbaka till Oslo efter tre år i Hongkong och håller på att fylla i registreringskortet på hotellet (sid 26-27).
Närmast anhörig? Vilken äkta make skulle frivilligt uppge numret till hustrun när han checkade in på Leons? Stället var trots allt det närmaste man kom en offentlig bordell i Oslo.
Receptionisten läste tydligen hans tankar: "Bara om du skulle må dåligt och vi måste tillkalla någon."
Harry nickade. I händelse av hjärtinfarkt under akten.
"Du behöver inte uppge det om du inte har..."
"Nej", sa mannen och betraktade orden. Närmast anhörig. Han hade Søs. En syster med det hon själv kallade "... en släng av Downs syndrom", men som alltid hade tacklat livet långt bättre än sin storebror. Förutom Søs, inga andra. Verkligen inga. Ändå, närmast anhörig.
Han kryssade i för kontanter som betalning, skrev under och gav formuläret till receptionisten. Som läste igenom det. Och då såg Harry att den slutligen dök upp. Misstänksamheten.
"Är du... är du Harry Hole?"
lördag 25 maj 2013
Läsplanering juni 2013
Min projektanställning skulle egentligen slutat sista maj, men för en vecka sedan fick jag veta att jag får vara kvar till midsommar (ett uppdrag som skulle vara en månad har nu blivit sju, men jag klagar inte) så jag får skära ner lite i planeringen. Jag har eventuellt tagit i i underkant med böckerna, men hellre det.
• Dataterror av Dean Koontz. En riktigt gammal Koontz, som jag hittat på antikvariat. Hyllvärmare.
• Bödeln Frälsaren Observatören av Catrine Tollström. Reality-TV (dokusåpa för mig) som går fel. Onekligen potential. Rec ex.
• Blodets meridian av Cormac McCarthy. En Western? Jag vet inte, men det verkar vara cowboys och indianer inblandade. Hyllvärmare. Boktolva.
• Den femte årstiden av Mons Kallentoft. Femte delen om Malin Fors. Hyllvärmare.
• Okänt offer av Tana French. Andra delen om Dublin Murder Squad. Hoppas denna är bättre än den förra. Hyllvärmare.
• Dataterror av Dean Koontz. En riktigt gammal Koontz, som jag hittat på antikvariat. Hyllvärmare.
• Bödeln Frälsaren Observatören av Catrine Tollström. Reality-TV (dokusåpa för mig) som går fel. Onekligen potential. Rec ex.
• Blodets meridian av Cormac McCarthy. En Western? Jag vet inte, men det verkar vara cowboys och indianer inblandade. Hyllvärmare. Boktolva.
• Den femte årstiden av Mons Kallentoft. Femte delen om Malin Fors. Hyllvärmare.
• Okänt offer av Tana French. Andra delen om Dublin Murder Squad. Hoppas denna är bättre än den förra. Hyllvärmare.
fredag 24 maj 2013
Bokbloggsjerka 24 - 27 maj
I dag har jag tagit en ledig dag så egentligen hade jag fredag igår :) Men, nu är det fredag på även i almanackan och då är det dags för Annikas bokbloggsjerka ligger uppe.
Veckan uppgift är: Brukar du läsa om böcker?
Först tolkade jag frågan som att man brukar läsa böcker om böcker, men det är nog bara för att den utmaningen precis är slut. När jag läste Annikas svar så förstod jag vad det handlade om. Och då blir det ett väldigt enkelt och kort svar: Nej.
Jag har nog inte läst om en bok sedan någon gång i högstadiet och om jag inte minns alldeles fel så handlar det om ungefär tre böcker i hela mitt liv (förutom sagostunderna när jag var liten då, men då läste jag ju inte själv); Bento, den svarta hingsten av Ditha Holesch, Idolen av Stig Malmberg och Barn 312 av Hans Ulrich Horster (tack Lotten, för påminnelsen).
När jag blir pensionär, då ska jag läsa om alla bra böcker...
Veckan uppgift är: Brukar du läsa om böcker?
Först tolkade jag frågan som att man brukar läsa böcker om böcker, men det är nog bara för att den utmaningen precis är slut. När jag läste Annikas svar så förstod jag vad det handlade om. Och då blir det ett väldigt enkelt och kort svar: Nej.
Jag har nog inte läst om en bok sedan någon gång i högstadiet och om jag inte minns alldeles fel så handlar det om ungefär tre böcker i hela mitt liv (förutom sagostunderna när jag var liten då, men då läste jag ju inte själv); Bento, den svarta hingsten av Ditha Holesch, Idolen av Stig Malmberg och Barn 312 av Hans Ulrich Horster (tack Lotten, för påminnelsen).
När jag blir pensionär, då ska jag läsa om alla bra böcker...
torsdag 23 maj 2013
Kommande böcker juni 2013
Inte fullt så mycket nytt som i maj, men tillräckligt för att mina bokhyllor ska bli ledsna för att de inte rymmer fler böcker.
Och bergen svarade av Khaled Hosseini
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 368
Utgivningsdatum: 2013-06-05
Förlag: Wahlström & Widstrand
Från Bokus
I den fattiga lilla byn Shadbagh i Afghanistan säljer Sabor sin fyraåriga dotter Pari när han inte längre kan försörja sin växande familj. Pari och hennes bror kommer för alltid att känna saknaden av varandra, och den dag de äntligen möts igen är det kanske redan för sent...
Temat i Khaled Hosseinis hjärtslitande familjesaga är bröder och systrar - som älskar, sårar, förråder och förlåter, som är i stånd att döda men också att ge sitt liv för varandra.
Tusen strålande solar är en fantastisk bok och Flyga drake en fantastisk film. Behöver jag säga mer?
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Polis av Jo Nesbø
Genre: Kriminalroman
Serie: Harry Hole (10)
Antal sidor: 605
Utgivningsdatum: 2013-06-12
Förlag: Piratförlaget
Från Bokus
När en Oslopolis hittas mördad vid samma datum och på samma plats där han många år tidigare utrett ett mord kan det knappast betraktas som en slump. Och när samma sak drabbar två andra poliser inom loppet av några månader är mönstret lika tydligt som skrämmande. Inget av de gamla brotten blev någonsin uppklarat. En brutal mördare med bestialiska metoder går lös.
Polisen står helt utan spår och, vad värre är, de saknar sin allra bästa utredare.
Samtidigt ligger en svårt skadad man i koma på sjukhuset. Ingen får veta hans namn. Inte ens de vaktande poliserna får komma patienten nära.
Alla kommentarer överflödiga.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Djävulen hjälpte mig av Caroline Eriksson
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2013-06-05
Förlag: Forum
Från Bokus
Ny spänningsserie på Forum: Svenska mord
Det ansågs lite märkligt att den vackra unga dottern till häradsdomaren valde att gifta sig med den blyge bondsonen Per, som efter faderns död levde ensam med sin mor. Men Hanna kände att han var den rätte och hon längtade efter att få skapa ett eget hem. Att svärmodern var omtalat tvär och ilsk skulle hon nog komma över bara det fick gå lite tid.
Så fel Hanna hade. Tillvaron på gården blir ett helvete. Den svartsjuka svärmodern styr med järnhand, och hur Hanna än försöker bryta in i gemenskapen mellan Per och hans mor stängs hon ute. Varje gång hon lyckas få en egen stund med sin man straffas hon dubbelt.
Något är allvarligt fel i familjen - dessvärre är Hanna Johansdotter den sista att förstå det.
En kall morgon i slutet av mars år 1889 hittas hon ihjälslagen nedanför källartrappan. Polisens misstankar faller snart på Hannas man Per och hans mor Anna Månsdotter. Fram träder ett tragiskt triangeldrama, fyllt av svartsjuka, skam och förbjuden åtrå. Det verkar som om en förbannelse vilar över Möllegården och alla som bor där.
Djävulen hjälpte mig är en stark psykologisk spänningsroman. En suggestiv skönlitterär tolkning av det ökända Yngsjömordet, som ledde till den sista avrättningen av en kvinna i Sverige.
Det här är ett typiskt exempel på en baksidetext som vimlar av trigger-ord.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Lågor av hat av Erin Kelly
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 384
Utgivningsdatum: 2013-06-07
Förlag: Damm
Från Bokus
Lågor av hat är en berättelse om skruvad besatthet som får hjärtat att fastna i halsgropen, av författaren som ger oss allt vi älskar i en thriller (O, The Oprah Magazine).
Familjen MacBride har alltid levt ett bekvämt överklassliv med mamma Lydia som sammanhållande centralgestalt. På Guy Fawkes dag brukar de samlas i familjens fritidshus i Devon, men det här året är allt annorlunda. Lydia är död och de samlas för att sprida hennes aska. Dessutom har Felix, den yngsta i syskonskaran, för första gången tagit med sig en flickvän.
Det är något som känns lite konstigt med flickvännen Kerry, men när hon erbjuder sig att sitta barnvakt åt äldsta dottern Sophies baby, kan Sophie inte tacka nej utan att såra Felix. När de återvänder är både Kerry och babyn försvunna. I den efterföljande paniken spricker fasaden och sedan länge gömda hemligheter och lögner skapar ett ödesdigert mönster
Lågor av hat är en isande skrämmande roman som bekräftar att Erin Kelly är en av Englands främsta författare av psykologiska thrillers. Erin Kelly debuterade 2012 med romanen Grenar av gift som fick strålande recensioner. Lågor av hat är en psykologisk spänningsroman som liknas vid Donna Tartt och Barbara Vines romaner.
Fler trigger-ord.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Scarlet av Marissa MeyerGenre: Fantasy
Serie: Månkrönikan (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2013-06-03
Förlag: Mix
Från Bokus
Rödluvan - inte sagan som du minns den. Men en saga du aldrig glömmer.
I den andra delen av Månkrönikan möter vi åter Cinder där vi lämnade henne i första delen: i fängelset. Hennes enda mål är att rymma - men hon vet att hon kommer att bli högvilt om hon lyckas. På andra sidan jorden söker Scarlet Benoits efter sin försvunna mormor. Det visar sig att mormor har många hemligheter, och att hon länge svävat i livsfara. Så möter Scarlet Wolf, en streetsmart slagskämpe. Han tycks sitta på viktiga upplysningar om mormor, men vågar Scarlet verkligen lita på honom? När Scarlet och Wolf lär känna Cinder, som är på flykt, slår de tre sig samman och gör allt för att hålla sig gömda för den onda måndrottningen ... I Cinder fick vi möta Askungen som en superkompetent mekanikercyborg i ett framtida Nya Beijing. Cinder dyker upp även i denna bok, men här är det istället Rödluvan - en tuff fransk tjej med pistolen innanför bältet - som är huvudkaraktär. Och ja, det finns även en stor, stygg varg ...
Jag måste verkligen snart läsa Cinder, för de här böckerna verkar vara som gjorda för mig.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Och bergen svarade av Khaled Hosseini
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 368
Utgivningsdatum: 2013-06-05
Förlag: Wahlström & Widstrand
Från Bokus
I den fattiga lilla byn Shadbagh i Afghanistan säljer Sabor sin fyraåriga dotter Pari när han inte längre kan försörja sin växande familj. Pari och hennes bror kommer för alltid att känna saknaden av varandra, och den dag de äntligen möts igen är det kanske redan för sent...
Temat i Khaled Hosseinis hjärtslitande familjesaga är bröder och systrar - som älskar, sårar, förråder och förlåter, som är i stånd att döda men också att ge sitt liv för varandra.
Tusen strålande solar är en fantastisk bok och Flyga drake en fantastisk film. Behöver jag säga mer?
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Polis av Jo Nesbø
Genre: Kriminalroman
Serie: Harry Hole (10)
Antal sidor: 605
Utgivningsdatum: 2013-06-12
Förlag: Piratförlaget
Från Bokus
När en Oslopolis hittas mördad vid samma datum och på samma plats där han många år tidigare utrett ett mord kan det knappast betraktas som en slump. Och när samma sak drabbar två andra poliser inom loppet av några månader är mönstret lika tydligt som skrämmande. Inget av de gamla brotten blev någonsin uppklarat. En brutal mördare med bestialiska metoder går lös.
Polisen står helt utan spår och, vad värre är, de saknar sin allra bästa utredare.
Samtidigt ligger en svårt skadad man i koma på sjukhuset. Ingen får veta hans namn. Inte ens de vaktande poliserna får komma patienten nära.
Alla kommentarer överflödiga.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Djävulen hjälpte mig av Caroline Eriksson
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2013-06-05
Förlag: Forum
Från Bokus
Ny spänningsserie på Forum: Svenska mord
Det ansågs lite märkligt att den vackra unga dottern till häradsdomaren valde att gifta sig med den blyge bondsonen Per, som efter faderns död levde ensam med sin mor. Men Hanna kände att han var den rätte och hon längtade efter att få skapa ett eget hem. Att svärmodern var omtalat tvär och ilsk skulle hon nog komma över bara det fick gå lite tid.
Så fel Hanna hade. Tillvaron på gården blir ett helvete. Den svartsjuka svärmodern styr med järnhand, och hur Hanna än försöker bryta in i gemenskapen mellan Per och hans mor stängs hon ute. Varje gång hon lyckas få en egen stund med sin man straffas hon dubbelt.
Något är allvarligt fel i familjen - dessvärre är Hanna Johansdotter den sista att förstå det.
En kall morgon i slutet av mars år 1889 hittas hon ihjälslagen nedanför källartrappan. Polisens misstankar faller snart på Hannas man Per och hans mor Anna Månsdotter. Fram träder ett tragiskt triangeldrama, fyllt av svartsjuka, skam och förbjuden åtrå. Det verkar som om en förbannelse vilar över Möllegården och alla som bor där.
Djävulen hjälpte mig är en stark psykologisk spänningsroman. En suggestiv skönlitterär tolkning av det ökända Yngsjömordet, som ledde till den sista avrättningen av en kvinna i Sverige.
Det här är ett typiskt exempel på en baksidetext som vimlar av trigger-ord.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Lågor av hat av Erin Kelly
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 384
Utgivningsdatum: 2013-06-07
Förlag: Damm
Från Bokus
Lågor av hat är en berättelse om skruvad besatthet som får hjärtat att fastna i halsgropen, av författaren som ger oss allt vi älskar i en thriller (O, The Oprah Magazine).
Familjen MacBride har alltid levt ett bekvämt överklassliv med mamma Lydia som sammanhållande centralgestalt. På Guy Fawkes dag brukar de samlas i familjens fritidshus i Devon, men det här året är allt annorlunda. Lydia är död och de samlas för att sprida hennes aska. Dessutom har Felix, den yngsta i syskonskaran, för första gången tagit med sig en flickvän.
Det är något som känns lite konstigt med flickvännen Kerry, men när hon erbjuder sig att sitta barnvakt åt äldsta dottern Sophies baby, kan Sophie inte tacka nej utan att såra Felix. När de återvänder är både Kerry och babyn försvunna. I den efterföljande paniken spricker fasaden och sedan länge gömda hemligheter och lögner skapar ett ödesdigert mönster
Lågor av hat är en isande skrämmande roman som bekräftar att Erin Kelly är en av Englands främsta författare av psykologiska thrillers. Erin Kelly debuterade 2012 med romanen Grenar av gift som fick strålande recensioner. Lågor av hat är en psykologisk spänningsroman som liknas vid Donna Tartt och Barbara Vines romaner.
Fler trigger-ord.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Scarlet av Marissa MeyerGenre: Fantasy
Serie: Månkrönikan (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2013-06-03
Förlag: Mix
Från Bokus
Rödluvan - inte sagan som du minns den. Men en saga du aldrig glömmer.
I den andra delen av Månkrönikan möter vi åter Cinder där vi lämnade henne i första delen: i fängelset. Hennes enda mål är att rymma - men hon vet att hon kommer att bli högvilt om hon lyckas. På andra sidan jorden söker Scarlet Benoits efter sin försvunna mormor. Det visar sig att mormor har många hemligheter, och att hon länge svävat i livsfara. Så möter Scarlet Wolf, en streetsmart slagskämpe. Han tycks sitta på viktiga upplysningar om mormor, men vågar Scarlet verkligen lita på honom? När Scarlet och Wolf lär känna Cinder, som är på flykt, slår de tre sig samman och gör allt för att hålla sig gömda för den onda måndrottningen ... I Cinder fick vi möta Askungen som en superkompetent mekanikercyborg i ett framtida Nya Beijing. Cinder dyker upp även i denna bok, men här är det istället Rödluvan - en tuff fransk tjej med pistolen innanför bältet - som är huvudkaraktär. Och ja, det finns även en stor, stygg varg ...
Jag måste verkligen snart läsa Cinder, för de här böckerna verkar vara som gjorda för mig.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
onsdag 22 maj 2013
"Lämna världen" av Douglas Kennedy
Genre: Drama
Antal sidor: 471
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Leaving the world
Översättare: Eva Haskå
Serie: -
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2010
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 maj 2013
Första meningen: Samma dag som jag fyllde tretton år deklarerade jag: "Jag ska aldrig gifta mig och jag ska aldrig skaffa barn."
Baksidetext
När Jane fyllde tretton år svor hon inför sig själv och sina föräldrar att aldrig gifta sig, skaffa barn och leva det dystra liv de valt. Många år senare blir hon oväntat gravid. Långsamt börjar hon öppna sig för tanken på moderskapet, trots sitt tidigare motstånd och det faktum att hennes partner håller på att glida ifrån henne.
Men en rad förödande händelser förändrar hennes liv på ett sätt som hon inte kan kontrollera och aldrig kunde ha förutspått. Hela hennes värld rasar samman, och hon känner sig tvingad att lämna sitt gamla liv som framgångsrik Harvardprofessor bakom sig. Hon säger upp sig från sitt jobb, klipper alla band med vänner och familj och flyttar dit ingen kan hitta henne. I sin nyfunna isolering har hon äntligen lyckats lämna världen.
I samband med en ung flickas försvinnande blir Jane indragen i polisutredningen. Hon är övertygad om hon vet mer om fallet än vad polisen gör, och nu måste hon fatta ett beslut om att antingen fortsätta att hålla sig gömd, eller agera och därmed ge sig till känna.
Min kommentar
Det här är det första jag läser av Douglas Kennedy och jag blev inte besviken. Däremot lite tudelad.
Den här boken var jobbig att läsa av tre skäl. Först och främst rent bokstavligt, det var oerhört liten text och nästan ingen svärta alls. Desto mer svärta var det i berättelsen, vilket är ett annat skäl till att den var jobbig att läsa. Detta kan mycket väl vara det mest deprimerande jag läst och jag har läst mycket ledsamt i mitt liv. Det tredje skälet till att det gick lite tungt var de långa kapitlen och de var inte bara långa, de hade inga naturliga stopp inne i sig heller, som till exempel nya stycken. Bara oändligt långa textstycken. Det gör i alla fall så att jag inte börjar läsa på ett nytt kapitel när det snart är dags att sova.
Huvudpersonen Jane är en naiv och godtrogen flicka/kvinna och det gör att hon flera gånger råkar illa ut. Men lär hon sig något av det? Nej, det vill jag inte påstå. Den ena omvälvande händelsen efter den andra drabbar henne och efter att det värsta tänkbara hänt henne bestämmer hon sig för att dra sig undan, lämna världen. Det går kanske inte riktigt så bra som hon har tänkt sig. Medan tiden går upptäcker hon att hon faktiskt inte är den enda i hela världen som drabbats av elände. Det spelar ingen roll vilka hemskheter som hänt dig det finns alltid någon som haft det lika illa eller värre och många av dem kämpar vidare ändå. För visst är det väl så att man inte kan lämna världen med mindre än att man är död? Den tränger sig alltid på.
Det finns egentligen bara två saker som jag stör mig på/inte tycker så mycket om. Den ena är att det var kanske lite väl segt där i mitten, men det var överkomligt. Dock kunde boken med fördel ha kortats av lite. Den andra saken, som var mycket, mycket värre, var den underliga deckarhistorien som detta drama plötsligt blev. Bara så där "out of the blue" blev Jane en lysande utredare och hon drar sådana slutsatser av i stort sett ingenting att det bara blir konstigt. Varför denna deckaravstickare? Det blir bara krystat och bisarrt.
Jag kan nog tänka mig att läsa mer av Douglas Kennedy, det är inte lätt att få tag på hans böcker (översatta alltså), men jag ska definitivt hålla ögonen öppna.
Boktipsets estimerade betyg var 4.3. Jag ger den 3.5.
Andra som bloggat om Lämna världen: Läst och bloggat, Sladdertackan och Bokhora.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Antal sidor: 471
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Leaving the world
Översättare: Eva Haskå
Serie: -
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2010
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 maj 2013
Första meningen: Samma dag som jag fyllde tretton år deklarerade jag: "Jag ska aldrig gifta mig och jag ska aldrig skaffa barn."
Baksidetext
När Jane fyllde tretton år svor hon inför sig själv och sina föräldrar att aldrig gifta sig, skaffa barn och leva det dystra liv de valt. Många år senare blir hon oväntat gravid. Långsamt börjar hon öppna sig för tanken på moderskapet, trots sitt tidigare motstånd och det faktum att hennes partner håller på att glida ifrån henne.
Men en rad förödande händelser förändrar hennes liv på ett sätt som hon inte kan kontrollera och aldrig kunde ha förutspått. Hela hennes värld rasar samman, och hon känner sig tvingad att lämna sitt gamla liv som framgångsrik Harvardprofessor bakom sig. Hon säger upp sig från sitt jobb, klipper alla band med vänner och familj och flyttar dit ingen kan hitta henne. I sin nyfunna isolering har hon äntligen lyckats lämna världen.
I samband med en ung flickas försvinnande blir Jane indragen i polisutredningen. Hon är övertygad om hon vet mer om fallet än vad polisen gör, och nu måste hon fatta ett beslut om att antingen fortsätta att hålla sig gömd, eller agera och därmed ge sig till känna.
Min kommentar
Det här är det första jag läser av Douglas Kennedy och jag blev inte besviken. Däremot lite tudelad.
Den här boken var jobbig att läsa av tre skäl. Först och främst rent bokstavligt, det var oerhört liten text och nästan ingen svärta alls. Desto mer svärta var det i berättelsen, vilket är ett annat skäl till att den var jobbig att läsa. Detta kan mycket väl vara det mest deprimerande jag läst och jag har läst mycket ledsamt i mitt liv. Det tredje skälet till att det gick lite tungt var de långa kapitlen och de var inte bara långa, de hade inga naturliga stopp inne i sig heller, som till exempel nya stycken. Bara oändligt långa textstycken. Det gör i alla fall så att jag inte börjar läsa på ett nytt kapitel när det snart är dags att sova.
Huvudpersonen Jane är en naiv och godtrogen flicka/kvinna och det gör att hon flera gånger råkar illa ut. Men lär hon sig något av det? Nej, det vill jag inte påstå. Den ena omvälvande händelsen efter den andra drabbar henne och efter att det värsta tänkbara hänt henne bestämmer hon sig för att dra sig undan, lämna världen. Det går kanske inte riktigt så bra som hon har tänkt sig. Medan tiden går upptäcker hon att hon faktiskt inte är den enda i hela världen som drabbats av elände. Det spelar ingen roll vilka hemskheter som hänt dig det finns alltid någon som haft det lika illa eller värre och många av dem kämpar vidare ändå. För visst är det väl så att man inte kan lämna världen med mindre än att man är död? Den tränger sig alltid på.
Det finns egentligen bara två saker som jag stör mig på/inte tycker så mycket om. Den ena är att det var kanske lite väl segt där i mitten, men det var överkomligt. Dock kunde boken med fördel ha kortats av lite. Den andra saken, som var mycket, mycket värre, var den underliga deckarhistorien som detta drama plötsligt blev. Bara så där "out of the blue" blev Jane en lysande utredare och hon drar sådana slutsatser av i stort sett ingenting att det bara blir konstigt. Varför denna deckaravstickare? Det blir bara krystat och bisarrt.
Jag kan nog tänka mig att läsa mer av Douglas Kennedy, det är inte lätt att få tag på hans böcker (översatta alltså), men jag ska definitivt hålla ögonen öppna.
Boktipsets estimerade betyg var 4.3. Jag ger den 3.5.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Lämna världen: Läst och bloggat, Sladdertackan och Bokhora.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
tisdag 21 maj 2013
Top Ten favoritomslag på böcker jag läst
Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Favorite Book Covers Of Books I've Read.
Jag är verkligen hopplöst trist när det gäller bokomslag. Visst ser jag dem och visst kan jag tycka att de är lockande och snygga, men det är inget alls som jag lägger på minnet. Något som jag är helt säker på att jag gillar är när det finns ett tydligt tema i serier så jag gör det enkelt för mig och väljer sådana och eftersom det bara blir nio stycken så väljer jag ut en till som tilltalar min förtjusning i det som är lite mystiskt.
måndag 20 maj 2013
Femton böcker: Något som påminner om min ungdom
söndag 19 maj 2013
En smakebit på søndag: Pepparkakshuset
En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.
Egentligen har jag inte börjat läsa veckans smakebit än, men boken jag läser just nu (som förhoppningsvis blir utläst i dag) är inte av det slaget som jag vill ge er en smakebit ur. Jag vill inte säga att den är otroligt dålig, men bra är den inte. Atlantis hemlighet av David Gibbins är ingen bok som kommer att bli rekommenderad på min blogg.
I alla fall, åter till smakebiten... Efter att ha stått oläst i min hylla i nästan två år så är det äntligen dags för mig att påbörja första boken i Hammarbyserien, ja just det, Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen som alla andra redan har läst. Så här börjar boken:
Egentligen har jag inte börjat läsa veckans smakebit än, men boken jag läser just nu (som förhoppningsvis blir utläst i dag) är inte av det slaget som jag vill ge er en smakebit ur. Jag vill inte säga att den är otroligt dålig, men bra är den inte. Atlantis hemlighet av David Gibbins är ingen bok som kommer att bli rekommenderad på min blogg.
I alla fall, åter till smakebiten... Efter att ha stått oläst i min hylla i nästan två år så är det äntligen dags för mig att påbörja första boken i Hammarbyserien, ja just det, Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen som alla andra redan har läst. Så här börjar boken:
Den bruna sekelskiftesvillan är ståtlig där den står på toppen av den gräsbevuxna kullen, omgiven av högresta tallar. Men de vita knutarna och fönsterfodren med sina rundade hörn ger den ett slags sagans skimmer som gör att den på samma gång ser inbjudande ut. På sommaren skänker furorna skugga åt barnen som leker runt huset, men så här på hösten ser de närmast hotfulla ut, som strama vakter med uppgift att skydda lekskolan mot vinterns kyla och andra oönskade gäster. Den första snön ligger som en våt trasa över nejden och har ännu inte hunnit smälta undan. Det är alldeles tyst, sånär som på en hund som skäller någonstans långt borta.
lördag 18 maj 2013
Tag: Your Life As A Reader
Den här hittade jag hos Bladvändaren för en evighet sedan och nu tänkte jag återuppliva den... Eftersom jag själv inte blev taggad så skickar jag inte vidare den till någon speciell utan till alla som vill.
FÖRFLUTET
1. Hur gammal var du när du började läsa?
Jag var runt fem, min syster lärde mig läsa och för det är jag henne evigt tacksam.
2. Vad är titeln på den första bok du läste?
Nu var det ju rätt så många år sedan så jag har faktiskt ingen aning.
3. Vilken bok fick dig att älska att läsa?
Alla?
4. Vilket är det tidigaste minnet du har av läsning?
Det kan mycket väl vara Pricken av Margret Rey. Eller den där lilla boken om trädstammen som blev en drake och på den flög två små barn iväg till ett sagoland.
NUTID
5. Hur många böcker äger du just nu?
Skönlitterära böcker är det faktiskt exakt 1103 stycken just nu. Och så finns det en del faktaböcker och kokböcker också, men jag har ingen aning om hur många de är.
6. Vilken av dem är din favorit?
Pestens tid av Stephen King.
7. Vem av dem ogillar du mest?
Jaha, svår fråga eftersom jag precis gett bort fyra stycken som jag inte alls gillade, men de med lägst betyg (0.5 stjärna) är Partisaner av Alistair MacLean och Djävulsklyftan av Colin Forbes.
8. Vilken är din favoritgenre?
Kanske låter det lite konstigt av någon som läser mest deckare, men favoritgenren är faktiskt skräck. Gammal hederlig skräck.
9. Hur ofta läser du?
Så fort jag får tillfälle, vilket i alla fall är varje dag.
10. Barn, ungdom eller vuxenböcker?
Det får ju bli vuxenböcker då, även om jag det senaste året börjat hitta tillbaka till ungdomsböcker. Som faktiskt är en fantastisk medicin mot läströtthet.
11. Snabb, medelmåttig eller långsam läsare?
Jag har ingen aning om hur snabbt andra läser, men jag är inte långsam och jag skulle nog inte kalla mig för snabb heller, så medelmåttig får det bli.
12. Vem är din favoritförfattare och varför?
Stephen King. Det finns ingen som kan ta något vardagligt och göra det skräckinjagande på samma sätt som han.
13. Pocket eller inbunden?
För bara något år sedan så skulle jag självklart svarat inbundet, men nu vet jag inte längre. Jag tycker i alla fall bäst om att läsa inbundet. Danskt band har seglat upp som en något överraskande ny favorit.
14. Vem är din favorithuvudkaraktär?
Oj, hmmm. Harry Hole (Jo Nesbø) eller Roland (Stephen King).
15. Vem är din favoritskurk?
Jag har nog faktiskt ingen favoritskurk. Det är lite oklart om Severus Snape kan räknas till skurk, men om man får det så väljer jag honom.
16. Hur långa böcker brukar du vanligtvis läsa?
De brukar nog vara runt 400-500 sidor.
FRAMTID
17. Ser du dig själv ha en karriär inom litteratur?
Nej, bara som bokbloggare då, men det är ju inte direkt någon karriär.
18. Tror du att läsplattor kommer ta över de fysiska böckerna?
Nej, åtminstone hoppas jag inte det (jaja, kalla mig bakåtsträvare bara). Jag tror att läsplatta är ett riktigt bra komplement till tryckta böcker, men jag har svårt att se att de skulle ta över.
19. Kommer du se till att introducera läsning för dina framtida barn?
Om jag hade haft några så, ja. Naturligtvis. Jag försökte verkligen med mina syskonbarn och det gick faktiskt bra så länge de var små.
FÖRFLUTET
1. Hur gammal var du när du började läsa?
Jag var runt fem, min syster lärde mig läsa och för det är jag henne evigt tacksam.
2. Vad är titeln på den första bok du läste?
Nu var det ju rätt så många år sedan så jag har faktiskt ingen aning.
3. Vilken bok fick dig att älska att läsa?
Alla?
4. Vilket är det tidigaste minnet du har av läsning?
Det kan mycket väl vara Pricken av Margret Rey. Eller den där lilla boken om trädstammen som blev en drake och på den flög två små barn iväg till ett sagoland.
NUTID
5. Hur många böcker äger du just nu?
Skönlitterära böcker är det faktiskt exakt 1103 stycken just nu. Och så finns det en del faktaböcker och kokböcker också, men jag har ingen aning om hur många de är.
6. Vilken av dem är din favorit?
Pestens tid av Stephen King.
7. Vem av dem ogillar du mest?
Jaha, svår fråga eftersom jag precis gett bort fyra stycken som jag inte alls gillade, men de med lägst betyg (0.5 stjärna) är Partisaner av Alistair MacLean och Djävulsklyftan av Colin Forbes.
8. Vilken är din favoritgenre?
Kanske låter det lite konstigt av någon som läser mest deckare, men favoritgenren är faktiskt skräck. Gammal hederlig skräck.
9. Hur ofta läser du?
Så fort jag får tillfälle, vilket i alla fall är varje dag.
10. Barn, ungdom eller vuxenböcker?
Det får ju bli vuxenböcker då, även om jag det senaste året börjat hitta tillbaka till ungdomsböcker. Som faktiskt är en fantastisk medicin mot läströtthet.
11. Snabb, medelmåttig eller långsam läsare?
Jag har ingen aning om hur snabbt andra läser, men jag är inte långsam och jag skulle nog inte kalla mig för snabb heller, så medelmåttig får det bli.
12. Vem är din favoritförfattare och varför?
Stephen King. Det finns ingen som kan ta något vardagligt och göra det skräckinjagande på samma sätt som han.
13. Pocket eller inbunden?
För bara något år sedan så skulle jag självklart svarat inbundet, men nu vet jag inte längre. Jag tycker i alla fall bäst om att läsa inbundet. Danskt band har seglat upp som en något överraskande ny favorit.
14. Vem är din favorithuvudkaraktär?
Oj, hmmm. Harry Hole (Jo Nesbø) eller Roland (Stephen King).
15. Vem är din favoritskurk?
Jag har nog faktiskt ingen favoritskurk. Det är lite oklart om Severus Snape kan räknas till skurk, men om man får det så väljer jag honom.
16. Hur långa böcker brukar du vanligtvis läsa?
De brukar nog vara runt 400-500 sidor.
FRAMTID
17. Ser du dig själv ha en karriär inom litteratur?
Nej, bara som bokbloggare då, men det är ju inte direkt någon karriär.
18. Tror du att läsplattor kommer ta över de fysiska böckerna?
Nej, åtminstone hoppas jag inte det (jaja, kalla mig bakåtsträvare bara). Jag tror att läsplatta är ett riktigt bra komplement till tryckta böcker, men jag har svårt att se att de skulle ta över.
19. Kommer du se till att introducera läsning för dina framtida barn?
Om jag hade haft några så, ja. Naturligtvis. Jag försökte verkligen med mina syskonbarn och det gick faktiskt bra så länge de var små.
fredag 17 maj 2013
Bokbloggsjerka – 17 – 20 maj
Efter den första "hela"veckan på en evighet så är det fredag igen. Då är det dags för Annikas bokbloggsjerka.
Veckan uppgift är: Vilka böcker har du klickat hem under den senaste veckan? Om du mot all förmodan inte har gjort det finns det säkert böcker som du skulle kunna tänka dig att klicka hem redan i dag?
Precis som Annika så hör jag till de (få?) som inte handlat några böcker den här veckan. Faktiskt inte sedan bokrean *klapp på axeln* (sanningen är ju att jag köpte extremt många böcker på bokrean och nu får jag "lida" konsekvenserna). Men. Du milde vad många böcker jag hade köpt på studs om jag hade släppt på tyglarna. Det här är bara ett axplock ur min önskelista och ordningen de står i har ingen som helt betydelse.
Inferno - Dan Brown
De första tolv - Justin Cronin
Förr eller senare exploderar jag - John Green
En orolig grav - Elly Griffiths
Hela havet stormar OCH Blindbock - Arne Dahl
Nattens nåd - Dennis Lehane
Fallvatten - Mikael Niemi
Davidsstjärnor - Kristina Ohlsson
Nu hoppas jag att många av de här böckerna kommer att dyka upp här när jag fyller år nästa vecka, men jösses vad jag vill ha dem NU. Och ändå vet jag att jag inte kommer att läsa dem speciellt snart. Man är nog lite knäpp ändå... :)
Veckan uppgift är: Vilka böcker har du klickat hem under den senaste veckan? Om du mot all förmodan inte har gjort det finns det säkert böcker som du skulle kunna tänka dig att klicka hem redan i dag?
Precis som Annika så hör jag till de (få?) som inte handlat några böcker den här veckan. Faktiskt inte sedan bokrean *klapp på axeln* (sanningen är ju att jag köpte extremt många böcker på bokrean och nu får jag "lida" konsekvenserna). Men. Du milde vad många böcker jag hade köpt på studs om jag hade släppt på tyglarna. Det här är bara ett axplock ur min önskelista och ordningen de står i har ingen som helt betydelse.
Inferno - Dan Brown
De första tolv - Justin Cronin
Förr eller senare exploderar jag - John Green
En orolig grav - Elly Griffiths
Hela havet stormar OCH Blindbock - Arne Dahl
Nattens nåd - Dennis Lehane
Fallvatten - Mikael Niemi
Davidsstjärnor - Kristina Ohlsson
Nu hoppas jag att många av de här böckerna kommer att dyka upp här när jag fyller år nästa vecka, men jösses vad jag vill ha dem NU. Och ändå vet jag att jag inte kommer att läsa dem speciellt snart. Man är nog lite knäpp ändå... :)
Femton böcker: Något jag aldrig skulle göra
För de som inte läst den här boken så handlar den om en resa till Arktis. Från början är de fem personer, men den ena efter den andra lämnar och till slut är det bara Jack kvar. Och vintern kommer. Jag skulle aldrig stannat kvar ensam. Spelar ingen roll vilken årstid. Faktiskt.
torsdag 16 maj 2013
Looki looki, no hands
Jag fick ett mail om en väldigt intressant pryl, en läskudde, med vars hjälp man inte behöver hålla i boken medan man läser. Låter det för bra för att vara sant? Det är det inte.
Naturligtvis valde jag en lila och för ungefär en vecka sedan dök den upp här och nu har jag provat det mesta (dock inte läsplattan) och det fungerar över förväntan.
Den har till och med en praktisk liten ficka på baksidan, där en mobil får plats. Eller läsglasögon. Eller godis. Eller vad du vill.
Först provade jag med en pocketbok, det fungerade men det var lätt att skada sidorna när man vände blad (något man ska kunna göra med en enhandsfattning när man blivit van) eftersom plastbiten som man spänner fast boken med var i största laget för en pocket. Till slut blev jag ganska skicklig ändå och lyckades utan att vika hundöron.
Sedan provade jag med en inbunden och det var då det liksom klickade till. Plötsligt kunde jag se mig själv på en filt ute i parken. Liggandes på magen och ändå läsandes en bok. Utan att få ont överallt. Det här är ju bara perfekt.
Jag har provat med en storpocket också och det funkade det med. Och jag har provat att ha läskudden medan jag äter och det var en dröm. Inga sidor som åker igen hela tiden eller matfläckade boksidor på grund av att man måste ha boken under tallrikskanten.
Läskudden finns i massor av roliga färger och du hittar den hos The Book Seat, eller varför inte börja med att titta in på deras Facebooksida, så får du fler tips på användningsområden.
Naturligtvis valde jag en lila och för ungefär en vecka sedan dök den upp här och nu har jag provat det mesta (dock inte läsplattan) och det fungerar över förväntan.
Den har till och med en praktisk liten ficka på baksidan, där en mobil får plats. Eller läsglasögon. Eller godis. Eller vad du vill.
Först provade jag med en pocketbok, det fungerade men det var lätt att skada sidorna när man vände blad (något man ska kunna göra med en enhandsfattning när man blivit van) eftersom plastbiten som man spänner fast boken med var i största laget för en pocket. Till slut blev jag ganska skicklig ändå och lyckades utan att vika hundöron.
Sedan provade jag med en inbunden och det var då det liksom klickade till. Plötsligt kunde jag se mig själv på en filt ute i parken. Liggandes på magen och ändå läsandes en bok. Utan att få ont överallt. Det här är ju bara perfekt.
Jag har provat med en storpocket också och det funkade det med. Och jag har provat att ha läskudden medan jag äter och det var en dröm. Inga sidor som åker igen hela tiden eller matfläckade boksidor på grund av att man måste ha boken under tallrikskanten.
Läskudden finns i massor av roliga färger och du hittar den hos The Book Seat, eller varför inte börja med att titta in på deras Facebooksida, så får du fler tips på användningsområden.
onsdag 15 maj 2013
"Paganinikontraktet" av Lars Kepler
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 565
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Joona Linna 2
Förlag: Albert Bonniers
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2010
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 maj 2013
Första meningen: Det är stiltje när den stora fritidsbåten hittas drivande i den ljusa natten på Jungfrufjärden i Stockholms södra skärgård.
Baksidetext
I juni 2010 hittas generaldirektör Carl Palmcrona hängd i sin paradvåning på Östermalm. Rummet där han hänger är helt omöblerat - det finns ingenting att klättra på. Samtidigt påträffas en död kvinna på en fritidsbåt som driver runt i Stockholms skärgård. Hennes lungor är fyllda av bräckt vatten, men det finns inga spår av detta vatten på kläderna eller resten av kroppen. Hon har drunknat på en båt som fortfarande flyter.
De båda dödsfallen visar sig vara början på ett mycket skrämmande förlopp. Om inte kriminalkommissarie Joona Linna varit så envis hade gåtorna aldrig fått några svar.
Denna sommar står svensk polis inför sitt farligaste fall någonsin. Vissa kontrakt kan man inte bryta ens genom sin egen död.
Min kommentar
Drygt ett år efter jag läst första delen om den fantastiska Joona Linna var det äntligen dags för del två. Om första delen var dåligt skriven på många olika sätt, så var denna faktiskt ännu värre. Denna går inte ens att förlåta alla konstigheter för att den ändå var så spännande. För det var den inte heller.
Första problemet jag får med boken är att det kommer sammanfattningar av vad som hänt bara några sidor efter det har hänt. Men herregud, tror de jag är idiot? Allt är fantastisk detaljerat beskrivet, som att man öppnar en dörr innan man går igenom den. Jag vet att man gör det. Faktiskt. På ett ställe står det att Joonna blinkar med ögonen. Jag frågar mig: Vad skulle han annars blinka med? Med tanke på all denna onödiga text så kunde boken varit ett par hundra sidor kortare, vilket förmodligen hade hjälpt till att göra det mer intressant.
Ett annat problem är Joona själv. Vad är han för übermensch egentligen? Han kastar en snabb blick på en brottsplats och kan direkt säga exakt vad som hänt. Han ser och förstår ALLT. Det hade kanske inte skadat om man gjort honom lite mer trovärdig. Relationen med assistenten Anja är fortsatt bara konstig. Om det är meningen att det ska vara roligt så går det mig helt förbi. Den nya karaktären, Saga, är också hon väldigt besynnerlig. Hon är vacker som en älva (vilket vi får veta otaliga gånger, ingen man kan låta bli att kommentera hennes utseende, tror minsann det var någon kvinna också) och beter sig som en bortskämd barnrumpa. Jag vet inte riktigt vilka arbetsplatser paret Coelho Ahndoril har jobbat på/besökt, men jag är otroligt glad över att jag aldrig jobbat där.
Hela boken känns som ett filmmanus och det menar jag inte på ett bra sätt. Det blir inte bättre bara för att man blandar in mer folk och kommer på den ena otroliga händelsen efter den andra, för både folk och händelser finns det så många av att det bara blir löjligt. Trovärdigheten sjönk för varje kapitel jag läste. Och den här grejen med TV-kändisen. Vad var det? Författarnas hemliga dröm? Jag tycker ändå att jag brukar ha ganska så hög toleranströskel, men denna passerar gränsen med råge på så många olika sätt.
Nu är det ju så att jag har de två följande delarna stående i hyllan redan, så ja, jag kommer fortsätta läsa ändå. Det var ju ändå lite spännande.
Boktipsets estimerade betyg var 4.2. Jag ger den 3.0.
Andra som bloggat om Paganinikontraktet: Lotten, med näsan i en bok och Bokbrus.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Antal sidor: 565
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Joona Linna 2
Förlag: Albert Bonniers
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2010
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 maj 2013
Första meningen: Det är stiltje när den stora fritidsbåten hittas drivande i den ljusa natten på Jungfrufjärden i Stockholms södra skärgård.
Baksidetext
I juni 2010 hittas generaldirektör Carl Palmcrona hängd i sin paradvåning på Östermalm. Rummet där han hänger är helt omöblerat - det finns ingenting att klättra på. Samtidigt påträffas en död kvinna på en fritidsbåt som driver runt i Stockholms skärgård. Hennes lungor är fyllda av bräckt vatten, men det finns inga spår av detta vatten på kläderna eller resten av kroppen. Hon har drunknat på en båt som fortfarande flyter.
De båda dödsfallen visar sig vara början på ett mycket skrämmande förlopp. Om inte kriminalkommissarie Joona Linna varit så envis hade gåtorna aldrig fått några svar.
Denna sommar står svensk polis inför sitt farligaste fall någonsin. Vissa kontrakt kan man inte bryta ens genom sin egen död.
Min kommentar
Drygt ett år efter jag läst första delen om den fantastiska Joona Linna var det äntligen dags för del två. Om första delen var dåligt skriven på många olika sätt, så var denna faktiskt ännu värre. Denna går inte ens att förlåta alla konstigheter för att den ändå var så spännande. För det var den inte heller.
Första problemet jag får med boken är att det kommer sammanfattningar av vad som hänt bara några sidor efter det har hänt. Men herregud, tror de jag är idiot? Allt är fantastisk detaljerat beskrivet, som att man öppnar en dörr innan man går igenom den. Jag vet att man gör det. Faktiskt. På ett ställe står det att Joonna blinkar med ögonen. Jag frågar mig: Vad skulle han annars blinka med? Med tanke på all denna onödiga text så kunde boken varit ett par hundra sidor kortare, vilket förmodligen hade hjälpt till att göra det mer intressant.
Ett annat problem är Joona själv. Vad är han för übermensch egentligen? Han kastar en snabb blick på en brottsplats och kan direkt säga exakt vad som hänt. Han ser och förstår ALLT. Det hade kanske inte skadat om man gjort honom lite mer trovärdig. Relationen med assistenten Anja är fortsatt bara konstig. Om det är meningen att det ska vara roligt så går det mig helt förbi. Den nya karaktären, Saga, är också hon väldigt besynnerlig. Hon är vacker som en älva (vilket vi får veta otaliga gånger, ingen man kan låta bli att kommentera hennes utseende, tror minsann det var någon kvinna också) och beter sig som en bortskämd barnrumpa. Jag vet inte riktigt vilka arbetsplatser paret Coelho Ahndoril har jobbat på/besökt, men jag är otroligt glad över att jag aldrig jobbat där.
Hela boken känns som ett filmmanus och det menar jag inte på ett bra sätt. Det blir inte bättre bara för att man blandar in mer folk och kommer på den ena otroliga händelsen efter den andra, för både folk och händelser finns det så många av att det bara blir löjligt. Trovärdigheten sjönk för varje kapitel jag läste. Och den här grejen med TV-kändisen. Vad var det? Författarnas hemliga dröm? Jag tycker ändå att jag brukar ha ganska så hög toleranströskel, men denna passerar gränsen med råge på så många olika sätt.
Nu är det ju så att jag har de två följande delarna stående i hyllan redan, så ja, jag kommer fortsätta läsa ändå. Det var ju ändå lite spännande.
Boktipsets estimerade betyg var 4.2. Jag ger den 3.0.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Paganinikontraktet: Lotten, med näsan i en bok och Bokbrus.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
tisdag 14 maj 2013
Topp Tio böcker som behandlar tunga ämnen
Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är en Top Ten Books Dealing With Tough Subjects.
Äntligen tillbaka till det mörka och dystra... Precis som förra veckan är det här väldigt svårt, fast av helt motsatt anledning. Det finns ju så många.
1. Roslund & Hellström skriver bara sådana böcker, men den som satte igång flest funderingar hos mig var Edward Finnigans upprättelse.
2. En bok som var riktigt tung att läsa var Dit drömmar färdas för att dö av Mattias Edvardsson.
3. Den låter kanske inte så tung, men En komikers uppväxt gjorde mig ibland så osannolikt ledsen.
4. Christin Ljungqvists Kaninhjärta är så ångestfylld att man nästan kan höra bokstäverna skrika.
5. När jag läste Bekännelsen av John Grisham blev jag så upprörd att jag nästan var beredd att åka till USA och försöka ändra hela deras rättsväsende.
6. Tusen strålande solar av Khaled Hosseini var tung att läsa på så många olika sätt.
7. Vilken bok som helst av Karin Alfredssons serie om läkaren Ellen Elg platsar på den här listan.
8. Man kan tycka att Marian Keyes bara skriver lättsamma böcker, men Är det någon där? fick mig att gråta på riktigt.
9. Löftet av Tinka Ullbro gjorde mig arg, ledsen, frusterad...
10. Jag kan inte göra en sådan här lista utan att ha med något från andra världskriget. En bok som kanske inte är så känd, men lika hemsk är Flykten från Sobibor av Richard Rashke.
måndag 13 maj 2013
Tematrio - Bröllopstider
Bröllopstider sägs det vara nu, men det är inget som jag märker av. Släkt och vänner som gifter sig gör det antingen i rådhuset eller i kommunhuset. Endast vittnen närvarande. Kul... I stället hänger jag på veckans Tematrio. Berätta om tre romaner/noveller/dikter/texter som innehåller ett bröllop.
1. Är det någon där? av Marian Keyes innehåller faktiskt ett bröllop. Bland så många andra händelser.
2. I Sheila O'Flanagans Den jag ville ha kan man säga att bröllopet som stundar är själva kärnan i berättelsen. Darcey får en inbjudan till ett bröllop. Nieve ska gifta sig. Med Darceys före detta pojkvän. Darcey tackar ja. Men vilket motiv har hon?
3. I Levande begravd av Peter James kommer vi aldrig fram till själva bröllopet. I stället är det svensexan som står i fokus.
1. Är det någon där? av Marian Keyes innehåller faktiskt ett bröllop. Bland så många andra händelser.
2. I Sheila O'Flanagans Den jag ville ha kan man säga att bröllopet som stundar är själva kärnan i berättelsen. Darcey får en inbjudan till ett bröllop. Nieve ska gifta sig. Med Darceys före detta pojkvän. Darcey tackar ja. Men vilket motiv har hon?
3. I Levande begravd av Peter James kommer vi aldrig fram till själva bröllopet. I stället är det svensexan som står i fokus.
Fullbordad utmaning #6
Förra hösten hade jag egentligen tillräckligt med läsutmaningar att handskas med, men när Västmanländskan drog igång utmaningen Böcker om böcker så kunde jag bara inte stå emot.
En del av böckerna jag valde att läsa fanns redan i min hylla och en del av dem hade jag funderat på att köpa. Två av böckerna hade jag nästan bestämt mig för att inte läsa, men i brist på annat tog jag med dem ändå. Vilket visade sig vara ett av mina bättre beslut då just de böckerna visade sig vara de bästa av dem jag läste.
De här böckerna läste jag:
Dewey Decimal - Nathan Larson
Var är Jane Eyre? - Jasper Fforde
Bläckhjärta - Cornelia Funke
Kritikern - Dean Koontz
Grand final i skojarbranschen - Kerstin Ekman
Boktjuven - Markus Zusak
Himmel över London - Håkan Nesser
Den bästa av dessa var Boktjuven, en helt underbar bok som jag är fantastiskt glad över att jag läste, trots att jag i stort sett bestämt mig för att inte göra det. Man kan väl säga att baksidan inte lockade mig det minsta. Den som skrivit den texten borde få stå i skamvrån.
Den andra boken som jag egentligen inte ville läsa var Himmel över London. Jag blev lite avskräckt när det blev så mycket skriverier om Nesser, som recenserade recensenten. För mig som tyckt väldigt mycket om Nessers böcker blev det lite av en "Nämen, honom vill jag inte läsa mer av". Lyckligtvis så ändrade jag mig. Himmel över London är en briljant historia. Om man glömmer bort allt vad logik, tid och rum heter.
Både Dewey Decimal, Var är Jane Eyre? och Bläckhjärta är första delarna i serier och jag ska verkligen göra vad jag kan för att hitta resterande delar (i fallet med Jasper Fforde och Nathan Larson är det lite svårt) för jag blev väldigt förtjust i alla tre böckerna.
Att läsa Kritikern var lite som att hitta den gamla Koontz igen, den som jag var så glad i förr. Det var en fullständigt osannolik historia, men oj så spännande.
Den enda egentliga besvikelsen här var Grand final i skojarbranschen, men den var desto större. Tyvärr var detta första boken av Kerstin Ekman som jag läste och jag blev lite avskräckt, men hon ska få åtminstone en chans till.
Av de böcker som de andra läste blev jag mest sugen på Carlos Ruiz Zafóns böcker som utspelar sig i Barcelona och Kod 400 av Sophie Divry, båda lästa av Västmanländskan.
Som avslutning blir det lite statistik.
Genomsnittsbetyg: 4
Kvinnor: 2
Män: 5
Genre
Drama: 3
Noir: 1
Fantasy: 1
Thriller: 1
Science fiction: 1
Originalland
Sverige: 2
USA: 2
Australien: 1
Tyskland: 1
Storbritannien: 1
söndag 12 maj 2013
En smakebit på søndag: Livrädd
En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.
På något sätt känns det bra att dela med sig av början av en bok, på det viset riskerar man inte att avslöja något som man egentligen inte borde veta. Därför blir det ännu en början, denna gång från Livrädd av S J Bolton, som är andra delen i serien om Lacey Flint, den Jack the Ripper-fanatiska kvinnliga polisen i London. Detta är den något morbida starten och jag gillar det. Jag vill poängtera att eventuella syftningsfel eller andra fel, som saknade bindestreck, inte är mina egna, de är bokens.
När ett stort föremål faller från hög höjd accelererar hastigheten med vilket det färdas tills luftmotståndets uppåtriktade bromskraft blir densamma som gravitationskraftens nedåtriktade drivkraft. På denna punkt når allt som faller sin gränshastighet, som man kallar det, en konstant hastighet som kommer att bibehållas tills den möter en starkare kraft, vanligtvis marken.
Gränshastigheten för en genomsnittlig människokropp anses vara omkring 200 kilometer i timmen. Vanligtvis uppnås denna hastighet femton-sexton sekunder in på fallet, efter en distans av mellan fem och sexhundra meter.
En vanlig missuppfattning är att människor som faller från en ansenlig höjd dör innan de slår i marken. Det är sällsynt.
lördag 11 maj 2013
TAG: Big Books aka Tegelstenar
Att leka tag är kul, både på riktigt och i bloggvärlden. Just den här taggen är speciellt kul eftersom den handlar om tegelstenar, något som jag är väldigt glad i.
Jag blev taggad av Vargnatts bokhylla och alltihop går ut på att
- hitta de fem tjockaste böckerna i din bokhylla som du har läst
- hitta de två tjockaste böckerna i din TBR-pile (alltså böcker man inte har läst än)
De första fem, som jag läst, blir en något trist lista, fyra böcker är av samma författare och nej, det är inte King den här gången.
Shõgun av James Clavell (1014 sidor)
Noble House av James Clavell (1092 sidor)
Virvelvind av James Clavell (1146 sidor)
Gai-Jin av James Clavell (1149 sidor)
Under kupolen av Stephen King (1178 sidor)
De två tjockaste böckerna som står olästa i hyllan är:
Som ett eko av Diana Gabaldon (1052 sidor)
Garnethilltrilogin av Denise Mina (1226 sidor)
Då återstår bara det besvärliga med att hitta bloggar att tagga vidare. Jag har ingen aning om ni har gjort denna redan, men känn er taggade:
Lottens bokblogg
Books ABC
Malins bokblogg
boktok73
Lingonhjärta
Jag blev taggad av Vargnatts bokhylla och alltihop går ut på att
- hitta de fem tjockaste böckerna i din bokhylla som du har läst
- hitta de två tjockaste böckerna i din TBR-pile (alltså böcker man inte har läst än)
De första fem, som jag läst, blir en något trist lista, fyra böcker är av samma författare och nej, det är inte King den här gången.
Shõgun av James Clavell (1014 sidor)
Noble House av James Clavell (1092 sidor)
Virvelvind av James Clavell (1146 sidor)
Gai-Jin av James Clavell (1149 sidor)
Under kupolen av Stephen King (1178 sidor)
De två tjockaste böckerna som står olästa i hyllan är:
Som ett eko av Diana Gabaldon (1052 sidor)
Garnethilltrilogin av Denise Mina (1226 sidor)
Då återstår bara det besvärliga med att hitta bloggar att tagga vidare. Jag har ingen aning om ni har gjort denna redan, men känn er taggade:
Lottens bokblogg
Books ABC
Malins bokblogg
boktok73
Lingonhjärta
"Själakistan" av Ann Rosman
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 404
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Karin Adler 2
Förlag: Ponto pocket
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2010
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 27 april 2013
Första meningen: Carlstens fästning tronade högst upp på Marstrandsön över det salta västerhavet.
Baksidetext
I författarens andra bok står en liten pojke i centrum. Hans anhöriga har vänt honom ryggen, och än värre hållit honom inlåst. Ann Rosmans berättelse handlar om familjeband och samhällssyn och letar sig ända tillbaka till de bohuslänska häxprocesserna.
En sensommardag nära Carlstens fästning i Marstrand gör en besökande skolklass en hemsk upptäckt. Liket efter en kvinna i medeltida kläder och utan huvud påträffas vid den gamla Offerstenen. Strax därefter får fru Wilson i sin trädgård sitt livs chock när hon får syn på huvudet, högst upp på en spaljé med rosor och luktärter.
När Karin Adler vid Göteborgspolisen blir informerad av kollegan Robert njuter hon av sin sista semesterdag. Hon har separerat från sambon Göran och bor nu ombord på sin båt i Marstrand.
Kvinnan vid Offerstenen visar sig ha tillhört en grupp medeltidslajvare som ägnat sig åt rollspel vid den avsides belägna Sankt Eriks park på Marstrandsön. Att man har att göra med en mycket kyligt kalkylerande gärningsman står klart när den rättsmedicinska undersökningen slår fast att den huvudlösa kroppen inte hör ihop med det påträffade huvudet.
Min kommentar
För nästan ett år sedan läste jag första delen om Karin Adler och förutom att persongalleriet var ohyggligt stort och extremt svårt att hålla ordning på så tyckte jag riktigt mycket om boken. Kanske egentligen mest för miljön (Bohuslän) som fick mig att längta hem, men också för att Rosman helt enkelt är en bra berättare. Så varför har då del två förblivit stående oläst i hyllan?
Nu är den i alla fall läst och jag blev inte besviken, den här höll samma höga standard. Persongalleriet var fortfarande för stort, men inte lika illa som i Fyrmästarns dotter och eftersom jag redan var bekant med poliserna så blev det lättare att hålla isär alla. Jag blev också glad för att en del icke-poliser från förra boken dök upp igen. Det hoppas jag att de fortsätter med. Här handlar det om vanliga människor, även om en del är rätt extrema. Som polisen Robban, med en osannolik bacillskräck och (språk)polisen Folke, som visserligen är lite nedtonad i den här boken, men som fortfarande hugger på allt och alla som råkar säga något som inte är exakt korrekt. Han påminner lite, lite om mig själv i min ungdom. Jag har växt ifrån det, men Folke har inte kommit dit riktigt än.
Sara von Langer är en av de civila karaktärerna som är med även i den här delen och hon får nog ses som min favorit. Kanske är det för att jag tycker synd om henne, hon är utbränd och försöker ta sig tillbaka till livet, inte helt utan sammanstötningar med Försäkringskassan, vars "läkare" tycker att det inte finns några hinder för att hon ska gå upp till heltid igen. Vilket osökt får mig att komma in på det här med att alla deckare verkar innehålla något slags samhällskritik. Jag vet egentligen inte vad jag tycker om det, rent generellt, men när det sköts så snyggt som här så blir det en naturlig del av historien. Annars är ju just Försäkringskassan ett väldigt tacksamt mål och nästan alla har åsikter om just den myndigheten.
Jag tycker Rosman väver in det historiska (som för övrigt är väldigt intressant) med nutiden på ett föredömligt sätt, det känns inte krystat och föreläsande utan allt blir bara naturligt. För mig, som varit på bland annat skolresor till Carlstens fästning många gånger, är det speciellt intressant med historian som hör till den och Marstrand. Vad jag funderar på är varför lärarna aldrig berättade så här intressanta saker.
Del tre i serien, Porto Francos väktare, köpte jag på årets bokrea. Jag hoppas verkligen inte att den blir liggande oläst speciellt länge.
Boktipsets estimerade betyg var 3.8. Jag ger den 4.0.
Andra som bloggat om Själakistan: Annika, Bokbrus och Books ABC.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Antal sidor: 404
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Karin Adler 2
Förlag: Ponto pocket
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2010
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 27 april 2013
Första meningen: Carlstens fästning tronade högst upp på Marstrandsön över det salta västerhavet.
Baksidetext
I författarens andra bok står en liten pojke i centrum. Hans anhöriga har vänt honom ryggen, och än värre hållit honom inlåst. Ann Rosmans berättelse handlar om familjeband och samhällssyn och letar sig ända tillbaka till de bohuslänska häxprocesserna.
En sensommardag nära Carlstens fästning i Marstrand gör en besökande skolklass en hemsk upptäckt. Liket efter en kvinna i medeltida kläder och utan huvud påträffas vid den gamla Offerstenen. Strax därefter får fru Wilson i sin trädgård sitt livs chock när hon får syn på huvudet, högst upp på en spaljé med rosor och luktärter.
När Karin Adler vid Göteborgspolisen blir informerad av kollegan Robert njuter hon av sin sista semesterdag. Hon har separerat från sambon Göran och bor nu ombord på sin båt i Marstrand.
Kvinnan vid Offerstenen visar sig ha tillhört en grupp medeltidslajvare som ägnat sig åt rollspel vid den avsides belägna Sankt Eriks park på Marstrandsön. Att man har att göra med en mycket kyligt kalkylerande gärningsman står klart när den rättsmedicinska undersökningen slår fast att den huvudlösa kroppen inte hör ihop med det påträffade huvudet.
Min kommentar
För nästan ett år sedan läste jag första delen om Karin Adler och förutom att persongalleriet var ohyggligt stort och extremt svårt att hålla ordning på så tyckte jag riktigt mycket om boken. Kanske egentligen mest för miljön (Bohuslän) som fick mig att längta hem, men också för att Rosman helt enkelt är en bra berättare. Så varför har då del två förblivit stående oläst i hyllan?
Nu är den i alla fall läst och jag blev inte besviken, den här höll samma höga standard. Persongalleriet var fortfarande för stort, men inte lika illa som i Fyrmästarns dotter och eftersom jag redan var bekant med poliserna så blev det lättare att hålla isär alla. Jag blev också glad för att en del icke-poliser från förra boken dök upp igen. Det hoppas jag att de fortsätter med. Här handlar det om vanliga människor, även om en del är rätt extrema. Som polisen Robban, med en osannolik bacillskräck och (språk)polisen Folke, som visserligen är lite nedtonad i den här boken, men som fortfarande hugger på allt och alla som råkar säga något som inte är exakt korrekt. Han påminner lite, lite om mig själv i min ungdom. Jag har växt ifrån det, men Folke har inte kommit dit riktigt än.
Sara von Langer är en av de civila karaktärerna som är med även i den här delen och hon får nog ses som min favorit. Kanske är det för att jag tycker synd om henne, hon är utbränd och försöker ta sig tillbaka till livet, inte helt utan sammanstötningar med Försäkringskassan, vars "läkare" tycker att det inte finns några hinder för att hon ska gå upp till heltid igen. Vilket osökt får mig att komma in på det här med att alla deckare verkar innehålla något slags samhällskritik. Jag vet egentligen inte vad jag tycker om det, rent generellt, men när det sköts så snyggt som här så blir det en naturlig del av historien. Annars är ju just Försäkringskassan ett väldigt tacksamt mål och nästan alla har åsikter om just den myndigheten.
Jag tycker Rosman väver in det historiska (som för övrigt är väldigt intressant) med nutiden på ett föredömligt sätt, det känns inte krystat och föreläsande utan allt blir bara naturligt. För mig, som varit på bland annat skolresor till Carlstens fästning många gånger, är det speciellt intressant med historian som hör till den och Marstrand. Vad jag funderar på är varför lärarna aldrig berättade så här intressanta saker.
Del tre i serien, Porto Francos väktare, köpte jag på årets bokrea. Jag hoppas verkligen inte att den blir liggande oläst speciellt länge.
Boktipsets estimerade betyg var 3.8. Jag ger den 4.0.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Själakistan: Annika, Bokbrus och Books ABC.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.