Antal sidor: 343
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Hammarbyserien 2
Förlag: Pocketförlaget
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2009
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 15 juli 2013
Första meningen: Sov nu, sov nu, fort måste det gå.
Baksidetext
Hammarbypolisen i Stockholm måste handla snabbt. På kort tid inträffar det två mord som båda hamnar på kriminalkommissarie Conny Sjöbergs bord.
En sextonårig flicka med trassliga familjeförhållanden hittas strypt på en toalett på en Finlandsfärja. Kvar finns hennes lillasyster som befinner sig i en situation ingen fjortonåring borde behöva hamna i.
Under ett joggingpass finner polisen Petra Westman ett svårt medtaget spädbarn i en buske och i närheten påträffas en kvinna utan id-handlingar död.
Samtidigt vaknar en treårig flicka en morgon och finner att hon är alldeles ensam. Hennes pappa är utomlands och alla tecken tyder på att hennes mamma har tagit lillebror med sig och flyttat därifrån. Hanna är ensam kvar, inlåst i lägenheten. Och tiden går.
Min kommentar
Den här andra delen i Hammarbyserien läser jag ganska tätt inpå den första och det var bra, eftersom många trådar fortsatte här. Även en del karaktärer dyker upp igen och då inte bara poliserna. Jag blev inte helt förtjust i Pepparkakshuset, men Mamma, pappa, barn var en klar förbättring.
Historien berättas ur flera perspektiv och skiftet mellan dem är tydligt och bra. Det är intressant att följa en treårings tankar när hon upptäcker att hon är helt ensam i den låsta lägenheten. Jag kan ju erkänna att jag inte alls minns hur jag tänkte när jag var tre år, men på något sätt förefaller Hanna vara lite annorlunda. Hon kan föra logiska resonemang med sig själv och hon är väldigt driftig. Bland annat lyckas hon ringa genom att slumpmässigt slå siffor. En av dem hon får tag i är pensionären Barbro, som också är spännande att följa, när hon ger sig ut på sitt eget detektivuppdrag eftersom hon inte tycker att polisen sköter sitt jobb tillräckligt snabbt. Jag hoppas jag skulle vara som Barbro.
Fallet med Paulas våldtäkt från Pepparkakshuset nystas det vidare i och jakten på den andra mannen går vidare (om nu mot all förmodan Paula skulle ha rätt i sin gissning så blir jag riktigt upprörd). Som om det inte hade varit nog med detta så råkar Paula även ut för sextrakasserier på jobbet. Det stör mig att den enda kvinnliga medlemmen i teamet hela tiden råkar ut för mulliga mansgrisar. Varför beter sig alla män i boken som svin, eller, för all del, tros vara svin? Finns det inga snälla män i Carin Gerhardsens värld? Den jag hade hoppats på var Sandén, men jag blir riktigt upprörd över hur han behandlar sin dotter (även om hans misstankar var välgrundade), som om hon inte alls kunde tänka själv på grund av det lilla handikappet som är så litet att det inte ens syns. För att inte tala om Conny Sjöberg själv. Inte ens han är speciellt sympatisk här.
Något jag funderar på är varför kvinnliga författare ofta skriver om en manlig polis och manliga författare ofta om en kvinnlig polis. Jag brukar ha väldigt svårt att tycka det är trovärdigt när en kvinna skriver om en mans innersta tankar och vice versa. Som Sjöberg i den här boken. Hans tankevärld känns väldigt feminin.
Och till slut lite lösa trådar. Om någon har svaren (inte gissningar alltså, utan svaren) så får ni gärna dela med er. Vem var egentligen pojken i prologen från 1964? Vem mördade egentligen Jennifer? Eftersom jag får gissa så gissar jag att dessa två är samma person (vilken skriver jag inte här), men faktiskt är jag inte säker på att det klargjordes. I vilket fall, tredje boken finns redan i hyllan och jag ska nog försöka läsa även den ganska snart.
Boktipsets estimerade betyg var 4.0. Jag ger den 4.0.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Mamma, pappa, barn: Pocketblogg, Bokstunder och En bok om dagen.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Jag gillar verkligen Gerhardsen men jag har så dåligt bokminne att jag inte riktigt minns handlingen och kan tyvärr inte komma med några svar på dina frågor :)
SvaraRaderaJag ska ge mig på Gideons ring snart men det är något som skaver med den och jag vet inte riktigt vad...
Jag har också ganska så dåligt minne och brukar bara komma ihåg handlingen i stora drag :)
RaderaDen här har jag tänkt köpa i pocket många gånger men det har aldrig blivit av, nu blev jag dock sugen igen! :)
SvaraRaderaDet är helt OK läsning :)
RaderaLäste del ett och två i Hammarbyserien men föll aldrig riktigt vare sig för berättelsen eller personerna. Gerhardsen får oförtjänt mycket beröm tycker jag, men som ren avkoppling kan de absolut funka att läsa.
SvaraRaderaJag kan inte påstå att jag är överväldigad, men det funkar :)
RaderaDenna serie vill jag så gärna läsa :)
SvaraRaderaJa, många är ju helt lyriska över de här böckerna :)
RaderaJag har läst alla böckerna i serien, men det är så pass länge sedan jag läste de första att jag faktiskt inte kan svara på dina frågor, för jag minns inte...
SvaraRaderaNej, det ska ju mycket till för att komma ihåg detaljer.
RaderaJag håller på att lyssna på Pepparkakshuset, tycker den är helt ok. Tänkte att jag skulle lyssna mig igenom hela serien.
SvaraRaderaAha, så det fanns fler som inte läst den :)
RaderaHar läst de fyra första böckerna i serien (bl.a denna) men efter ha läst dem alla efter varandra så blev jag lite mätt.
SvaraRaderaJag tror det är bra att inte läsa dem för tätt inpå varandra, har gjort det misstaget förut med andra serier. Ska försöka att inte upprepa det :)
RaderaJag måste ha missat det också. Och vem var Sören Andersson som tagit sig in till flickan?
SvaraRaderaJa... nu var det ju nästan tio år sedan jag läste den och jag minns absolut ingenting 😬
RaderaHahaha attans jag verkar inte hitta det någonstans
SvaraRadera