"Osynlig" av Paul Auster

Genre: Drama
Antal sidor: 315
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Invisible
Översättare: Ulla Roseen
Serie: -
Förlag: Albert Bonniers
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2010
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 februari 2014






Första meningen: Första gången jag skakade hand med honom var våren 1967.

Baksidetext
Året är 1967. Tjugoårige Adam Walker studerar vid Columbia University i New York och drömmer om ett liv som poet, när han möter den enigmatiske europén Rudolf Born och dennes förförande, men tystlåtna, flickvän Margot. De kommer med ett oemotståndligt erbjudande och plötsligt finner sig Walker indragen i ett passionerat triangeldrama som får våldsamma konsekvenser.

Fyrtio år senare hamnar Walkers berättelse i händerna på en gammal studentkamrat som numera är författare. Han försöker finna ett mönster i de slumpartade incidenter som kom att förändra Walkers framtid för alltid. Det leder honom både till kärlekens och misärens Paris och till grymheten personifierad i Karibiska havet.

Min kommentar
Många är de som hyllat Paul Auster och som jag minns det så var han väldigt i ropet ungefär när jag började bokblogga. Naturligtvis blev jag nyfiken, speciellt när jag sedan upptäckte att det var många som inte gillade honom också. I alla fall så hittade jag den här boken på bokrean för två år sedan och nu är den läst. Och jag sällar mig inte till hyllningskören.

Det första jag stöter på som retar upp mig rejält är avsaknaden av talstreck, dubbelfnuttar (ja, de heter så i mitt yrke) eller vad som helst som indikerar att två människor pratar med varandra. Allt är bara en enda textmassa. Ibland får jag stanna upp och räkna efter vem som säger vad, för det framgår så klart inte heller. Det finns inte heller speciellt många naturliga avbrott i all text, inga nya stycken och så gott som ingen kapitelindelning, det gör att jag ofta slutar läsa tidigare än jag egentligen behöver, bara för att kunna sluta på ett bra ställe.

Man kan säga att boken består av fyra delar. Den första handlar om Adam våren 1967 och den berättas i första person. Andra delen handlar om Adam sommaren 1967 och berättas i andra person. Tredje delen handlar om Adam hösten 1967 och berättas i... japp, tredje person. Fjärde delen är dagboksanteckningar av en annan karaktär och handlar om 2002. Mellan delarna finns det lite mellanspel som berättas utifrån ännu en annan karaktär. Jag ska ju erkänna och säga att jag verkligen gillar dispositionen och sättet att byta perspektiv, det känns intressant. Men det är också egentligen det enda jag tycker är intressant i den här boken. Det kan vara så att det är jag som är avtrubbad, men hela berättelsen känns som en axelryckning. Det är bara en massa, mer eller mindre, groteska och absurda händelser som staplas på varandra. Inga känslor. Det är lite som att sitta och titta på något i en kikare, på väldigt långt avstånd.

Jag är väldigt tveksam till att det blir fler böcker av Auster för mig och jag är rädd för att denna får lova att flytta hemifrån också.

Boktipsets estimerade betyg var 4.1. Jag ger den 3.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Osynlig: textanvisning, The book pond och Två träd i en bokskog.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.