Bokföring enligt Monika: "Ghostman" av Roger Hobbs

Genre: Thriller
Antal sidor: 303
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Ghostman
Översättare: John-Henri Holmberg
Serie: -
Förlag: Bokfabriken
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Rec ex (tack Bokfabriken)
Utläst: 22 februari 2014

Första meningen: Hector Moreno och Jerome Ribbons satt i bilen på marknivån i garaget vid Atlantic Regency Hotel Casino och sög i sig meth med hjälp av en hoprullad femdollarsedel, en cigarettändare och en skrynklig bit metallfolie.

Baksidetext
Ett välplanerat casinorån går fruktansvärt fel. Det blir ett blodbad. En av rånarna skjuts i magen, men lyckas fly med en miljon dollar. Pengarna är vakuumförpackade och försedda med en sprängladdning som exploderar om den inte inaktiveras inom fyrtioåtta timmar.

Det är därför Jack Delton kallas in. Jack är en ghostman - han får saker att försvinna: rånbyte, rånare, vad som än krävs. Han är specialiserad på stora, spektakulära rån, men på grund av en skuld tvingas han nu städa upp efter det misslyckade casinorånet. Han är dock inte ensam. Han jagas av både FBI och, än värre, av The Wolf.

Min kommentar
Först ville jag inte läsa den här boken, men sedan hörde jag talas om den mer och mer. Och årets bästa thriller? Då måste jag ju. Sagt och gjort.

Även i den här boken finns det två olika trådar, en nutid och en dåtid. Det börjar kännas uttjatat och lite trist att alla spänningsromaner ska se ut så här nu. Tråden i nutid går mest ut på att berätta hur oerhört duktig och snillrik huvudpersonen är. Allt han gör går ut på att han är den ultimata hjälten och nästan en übermensch, ungefär som MacGyver, men helt utan hans charm och humor. Behöver jag säga att jag inte är så förtjust i Jack Delton (eller vad han nu heter)? Tråden i dåtid är betydligt mer spännande, även om man från början fått veta hur allt ska sluta. Här känns huvudpersonen mer äkta och allt det fantastiskt duktiga har inte "drabbat" honom än.

Det här är ändå en spännande bok, det som stör är alla detaljer. Man kan ana det redan när man läser första meningen. Hälften av den hade kunnat tas bort. Nästan allt beskrivs otroligt detaljerat; vapen, containrar, rum, byggnader... även lik och mord beskrivs in i minsta detalj och väldigt groteskt. Ofta känns det som att något i intrigen är fel och att logiken brister, men jag orkade helt enkelt inte samla ihop tillräckligt med energi för att reda ut om det verkligen fanns en mobiltelefon för mycket eller för lite. Med tanke på hastigheten som Jack Delton förbrukade dem så skulle det ha tagit åtskilligt med tid. Och jag undrar; på hur många sätt kan man göra sönder en mobiltelefon, och hur delar man den egentligen på mitten med handkraft?

Det är föga förvånande att detta ska bli en film och jag tror att den kan göra sig bra på filmduken. Jag tänker se den i alla fall, men om boken är årets bästa thriller så vill jag inte läsa fler.

Boktipsets estimerade betyg var 4.0. På Goodreads hade den 3.76 i genomsnitt. Jag ger den 3.5.