"En fransk curry" av Richard C. Morais

Genre: Drama
Antal sidor: 343
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Hundred-Foot Journey
Översättare: Ylva Stålmarck
Serie: -
Förlag: Bookmark Förlag
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2014
Format: e-bok
Källa: Rec ex
Utläst: 12 december 2014




Första meningen: Jag, Hassan Haji, föddes som det andra av sex barn ovanpå min farfars restaurang på Napean Sea Road i vad som då kallades för West Bombay, två decennier innan denna storstad döptes om till Mumbai.

Baksidetext
Kärleken till god mat får den stora familjen Haji att trotsa fattigdomen och starta restaurang i Bombays finare kvarter. Men alla ser inte välvilligt på deras klassresa och snart tvingar en tragedi dem att fly landet.

När de senare, i en fransk alpby, öppnar sin enkla indiska servering mittemot en prisad lyxrestaurang står katastrofen åter för dörren. Den unge Hassan Haji är en virtous i köket, men stjärnkocken Madame Mallory skyr inga medel för att driva bort familjen – något som dock visar sig bli Hassans biljett till Paris och hans chans att öppna en egen gourmetrestaurang.

Min kommentar
Jag älskar mat, både att äta och att laga den, och "utländsk" mat ligger mig extra varmt om hjärtat, eftersom den faktiskt ofta smakar något. Dessutom har jag ett speciellt gott öga till filmer regisserade av Lasse Hallström. När jag då upptäckte den här boken, om matlagning och kanske mest indisk, som också filmatiserats av Lasse Hallström, var det ingen som helst tvekan.

Det börjar bra, med den intressanta familjen Haji och massor av mat, med tillhörande dofter. Det är många och långa beskrivningar av slaktade djur med tarmar som ramlar i golvet och avloppsrännor röda av blod. Här är också en del inte så angenäma dofter. Det känns som att det här skulle kunna bli en favorit.

Sedan händer något. Familjen flyttar till London och här någonstans börjar jag tycka att det känns lite rörigt. Och faktiskt även lite segt. När de sedan flyttar vidare till Frankrike så blir det ännu rörigare och karaktärerna börjar kännas som skuggfigurer, utan någon som helst substans. Det dyker upp den ena efter den andra, som inte tillför något till historien och som jag inte heller får lära känna.

Det här med de ytliga karaktärerna är egentligen inget som jag brukar reagera på, men här blir det till och med för mycket för mig. Inte ens Hassan, som ju är huvudperson, lär jag känna. I stort sett får jag bara veta hur bra han är på att laga mat. De enda karaktärer som jag faktiskt upplever som intressanta är Mallory och Papa. Deras första möte får mig att skratta högt. Det är en kulturkrock av Guds nåde.

Det som ändå stör mig allra mest och som faktiskt får mig att helt tappa läslusten är att författaren inte verkar ha koll på årtal eller priser. Hassan föds 1975 och såvida inte detta är en framtidsvision så stämmer ingenting. Det pratas om börskrasch när Hassan är 40 (vilket skulle vara 2015) och boken slutar när han är runt 42 (alltså ca 2017). Det är ganska många sådana här händelser som jag inte alls får ihop med årtalen. Inte heller priserna verkar stämma, de verkar allihop vara omräknade med fel valutakurs. Eller vad sägs om en maträtt för € 170? Jag var faktiskt tvungen att kolla upp detta och på en restaurang med två stjärnor i Frankrike 2014 kostar en hel meny (3 till 6 rätter) mellan € 50 och € 120. Det är typiskt sådant här som får mig att tappa fokus och börja fundera på vad mer som är fel. Kanske inte det man vill uppnå som författare.

Det positiva är att maten är fantastiskt beskriven, men då kan jag lika gärna läsa en kokbok. I alla fall så ser jag fram emot filmen nu.

Boktipsets estimerade betyg var 4,4 (beräknat på 19 betyg).
På Goodreads hade den 3,54 i genomsnitt (beräknat på 11061 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om En fransk curry: Lotten, C.R.M. Nilsson och Boklysten.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

Topp tio bokliga mål för 2015

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Goals/Resolutions For 2015.

Detta blir i mångt och mycket en repris från förra året...

1. Att njuta av läsningen är det allra första och viktigaste målet.
2. Att inte köpa fler böcker än jag läser vore något att sträva efter. Svårt. Det vet jag efter fyra misslyckade år.
3. Att ro i land boktolvan borde inte vara några problem.
4. Att inte påbörja en mängd nya serier känns som en bra målsättning. Också den ohyggligt svår.
5. Att läsa klart diverse serier som jag följer känns ganska prioriterat, de är ganska många. Detta har jag gjort till en "officiell" utmaning, men jag har ännu inte riktigt klurat ut hur många eller vilka. Förmodligen kommer det att bli någon blandning av läsa klart till och med senast utgivna del och läsa klart alla delar jag har.
6. Att läsa alla hyllvärmare, 194(?) stycken, klarar jag inte, men jag hoppas landa på runt 40.
7. Att läsa en e-bok i månaden. Detta har jag gjort till en "officiell" utmaning.
8. Att läsa lika många böcker som mitt rekordår 2012 är nog omöjligt (91), men jag sätter målet till mer lagom 70 stycken.
9. Att rensa ut i bokhyllan är väldigt obehagligt, men det är ett nödvändigt ont.
10. Att njuta av läsningen. Sa jag det?

Boktolva 2015

En av de riktigt bra utmaningarna som florerar i bokbloggosfären är Boktolvan, som har sitt ursprung hos enligt O. För femte året tänkte jag ge mig på att rensa lite bland de olästa författarna i bokhyllan.

Bland böcker som är inköpta 2011-2013 och fortfarande olästa hittar jag inte mindre än 76 nya författare. Det gjorde ju det hela lite mer komplicerat att behöva plocka bort 64 stycken, men förmodligen kommer jag att läsa dem också. Kanske till 2016...

Detta är de tolv nya författare och deras böcker som jag tänkt ge mig på nästa år:

Mia Ajvide (Mannen som föll i glömska)
Diana Gabaldon (Främlingen)
John Green (Förr eller senare exploderar jag)
Hillary Jordan (Mississippi)
Rachel Joyce (Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd)
Will Lavender (Blind lydnad)
Erland Loe (Doppler)
Paul McEuen (Virus)
Louise Penny (Mörkt motiv)
Cecilia Samartin (Señor Peregrino)
Mikael Strömberg (Vätten)
Karen Thompson Walker (En tid för mirakel)

Några av de här böckerna känns det som att alla andra har läst, utom jag. Har du läst? Vad tyckte du?

Läsplanering januari 2015

Januari, och ett nytt år. Jag ska nog försöka hålla mig till samma lästakt som jag hade förra året och jag fortsätter att planera färre än vad jag tror mig hinna med. Allt för att slippa stress. Dessa hoppas jag hinna med.

• Främlingen av Diana Gabaldon. Hyllvärmare. Boktolva.
• Väckelse av Stephen King.
• Djävulen hjälpte mig av Caroline Eriksson.
• Möt mig i Estepona av Åke Edwardson. Hyllvärmare.
• Saeculum av Ursula Poznanski. Hyllvärmare.

"Polis" av Jo Nesbø

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 606
Originalspråk: Norska
Originaltitel: Politi
Översättare: Per Olaisen
Serie: Harry Hole 10
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 8 december 2014






Första meningen: Den sov där inne, bakom dörren.

Baksidetext
När en Oslopolis hittas mördad vid samma datum och på samma plats där han många år tidigare utrett ett mord kan det knappast betraktas som en slump. Och när samma sak drabbar två andra poliser inom loppet av några månader är mönstret lika tydligt som skrämmande. Inget av de gamla brotten blev någonsin uppklarat. En brutal mördare med bestialiska metoder går lös.

Polisen står helt utan spår och, vad värre är, de saknar sin allra bästa utredare.

Samtidigt ligger en svårt skadad man i koma på sjukhuset. Ingen får veta hans namn. Inte ens de vaktande poliserna får komma patienten nära.

Min kommentar
Ja, jösses. Alla som läst Gengångare vet precis vilken enastående cliffhanger som avslutade den boken. Dog Harry? Om du fortfarande inte vet så har du uppenbarligen inte läst Polis. Det borde du göra. Och i det här inlägget får du i alla fall inte veta om han lever eller är död. Trots cliffhangern i Gengångare så har jag inte kommit mig för att läsa uppföljaren förrän 1,5 år senare. Eller kanske tack vare. Ville jag verkligen veta? Nu har jag i alla fall läst och nu vet jag.

Här dyker upp mängder av gamla bekanta och i de flesta fall känns det som att träffa gamla vänner som man inte sett på ett tag. En del av karaktärerna är dock inte speciellt sympatiska. Det är väldigt många personer, men många är som sagt redan kända och de nya introduceras på ett naturligt sätt och i ett lagom tempo. Den ena mer galen än den andra. Jag har aldrig problem med att hålla reda på vem som är vem. Det finns inte direkt några krystade karaktärer, alla tillför något, men minst en av dem hade inte behövts för själva intrigen.

Det är otroligt svårt att läsa i normal takt, jag vill hela tiden skumma texten för att få veta vad som hänt och ibland känns det som att jag faktiskt håller andan. De sista 100 sidorna är nästan som snabba ögonblicksbilder från minst tre olika händelser. Det är oerhört stressande, olidligt spännande och en rejäl pulshöjare.

Som vanligt är det fullständigt omöjligt att gissa vem som är mördaren, det enda jag vet när jag läser är att inget är vad det verkar vara. Här finns så många vändningar och villospår att jag ibland måste gå tillbaka och se vad jag har missat. Hela tiden är jag osäker på vem Nesbø ska ta livet av härnäst, för han kan döda vem som helst. Man kan inte vara säker på att ens favoriter överlever. Vid ett tillfälle vill jag bara ropa högt "Nej, nej, öppna inte!", men det gör h*n. Och sedan finns h*n inte mer, till min stora sorg.

När det gäller bra serier, som denna, så bör man läsa böckerna i ordning. Det händer så mycket med karaktärerna som förklarar sådant som händer sedan att det nästan blir omöjligt att hänga med annars. Om man känner att man absolut inte orkar med tio böcker, men ändå vill lära känna Harry Hole, så tror jag att det skulle funka att börja med Snömannen (sjunde delen), men efter den hänger alla böckerna väldigt tätt ihop. Dock rekommenderar jag att man börjar från början och i ordning. Jag vågar nästan påstå att Nesbø är oöverträffad vad gäller klurighet, intriger, överraskningar och att knyta ihop säcken. Jag älskar det.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,3 (beräknat på 263 betyg).
På Goodreads hade den 4,23 i genomsnitt (beräknat på 9470 betyg).
Jag ger den 4,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Polis: Lotten, Romeoandjuliet och Bokbrus.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

Ännu mer nytt

Av en händelse så såg jag att det kommit en nyutgåva av Harry Winters trilogi Operation Garbo. De två första delarna, från slutet av 80-talet, hade sambon med sig i hemmet och de har fått bli kvar (olästa) eftersom jag tror att de skulle passa mig. Och nu när jag hittade den nya pocketutgåvan så kunde jag inte stå emot, tredje delen saknade jag ju och då var det lika bra att få alla i samma utgåva.

Böckerna sägs handla om en sovjetisk invasion av Sverige år 1992, som då var en tänkt framtid. Författaren Harry Winter är en pseudonym för Ingemar Dörfer, tidigare forskningschef vid FOI, redaktör Lars Christiansson och överste Bo Hugemark. Senare tillkom överstelöjtnant Stellan Bojerud.

Min egen tomte

Ja, då har det ju varit jul igen och som vanligt, skulle jag nog vilja påstå, så har min egen lilla tomte levererat. Över förväntan faktiskt. Böcker, film och musik. Allt jag samlar på...

Önskelistans fem första böcker fick jag.

Väckelse av Stephen King, Himmelstrand av John Ajvide Lindqvist, Sonen av Jo Nesbø, Lejontämjaren av Camilla Läckberg och Det hänger en ängel ensam i skogen av Samuel Bjørk.

Allt som fanns önskat under film och musik fick jag också.

Femte säsongen av Modern family, tredje säsongen av Lie to me, Apornas planet: Uppgörelsen och Kents album Tigerdrottningen.

Det ska bli riktigt kul att sätta tänderna i allt detta.

Fullbordad utmaning #10

I år lyckades jag dra ut på boktolvan så den räckte hela året och jag tycker nog att jag fick till en ganska bra blandning.

Detta är fjärde året som jag kört den här utmaningen, som kläcktes av enligt O. Den går ut på att läsa tolv nya författare under året och det är en utmaning som passar mig jättebra, eftersom jag oftast läser betydligt fler nya författare. Det brukar alltså inte vara någon utmaning i egentlig mening.

Av de här tolv kommer jag med all säkerhet att fortsätta läsa fyra, vilket ju bara är 33%, men egentligen är inte resultatet så dåligt som det verkar. Två av författarna (Titti Guldstrand och Zinat Pirzadeh) har inte skrivit något mer, vad jag vet, och ytterligare fyra kommer jag nog att läsa om jag bara hittar något av dem som verkar intressant. Bara två (Paul Auster och Kate Mosse) var så icke-jag att jag inte vill läsa dem igen. Tyvärr råkar det ju vara så att jag har två böcker av Mosse stående olästa i hyllan, men kanske är de bättre...

I år blev det ingen fullpoängare i boktolvan, men Kvinnan i rummet, Den enögda kaninen och [geim] fick i alla fall 4,5. Annars var det ganska spridda betyg, allt från 2,5 till 4,5 och genomsnittet blev 3,79.

Kommande böcker januari 2015

Då är bokutgivningen tillbaka till det normala. Inte mindre än fem intressanta boksläpp i januari.

Helveteselden av Karin Fossum
Genre: Kriminalroman
Serie: Konrad Sejer (12)
Antal sidor: 234
Utgivningsdatum: 2015-01-01
Förlag: Forum

Från Bokus
En berättelse där inte bara frågan om vem utan framför allt varför måste besvaras. I handlingens centrum står två ensamstående mödrar med varsin son, två familjer som på varsitt håll kämpar mot tillvarons torftighet och dåliga odds, män som svikit och familjehemligheter som får katastrofala följder.

Det är en varm sommardag i början av juli 2005. I en sänka, intill en träddunge, står en gammal, rostig husvagn. Inuti ligger en kvinna och hennes femårige son döda. Brutalt mördade. Fyra knivhugg i moderns kropp, lika många i barnets. På golvet bredvid dem ligger det blodiga mordvapnet, en kniv med långt blad.

Kniven och ett blodigt fotavtryck är de enda spår poliskommissarie Konrad Sejer har då han försöker lösa vad som på en gång framstår som ett vansinnesdåd och ett välplanerat mord. Varför befann sig kvinnan och hennes son i husvagnen? Och vem har haft motiv att mörda dem?

Jag älskar Fossums böcker. Får nog snart ta och läsa förra delen...

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Näktergalens död av Lena Kaaberbøl & Agnete Friis
Genre: Kriminalroman
Serie: Nina Borg (3)
Antal sidor: 352
Utgivningsdatum: 2015-01-04
Förlag: Albert Bonniers

Från Bokus
Natasha Dorosjenko från Ukraina misstänks för mordförsök på sin danske exkille Michael och ska förhöras av polisen i Köpenhamn, men på väg till förhöret lyckas hon fly. Kort därefter hittas Michael död i sin bil med händerna krossade. Tre år tidigare mördades Natashas ukrainske man på samma sätt i sin bil, så jakten på Natasha intensifieras.

Röda Kors-sjuksköterskan Nina Borg känner väl till Natasha genom sitt arbete på en flyktingförläggning. Hon har svårt att tro att Natasha är en brutal mördare, men hon måste inse att det är mycket hon inte vet om den kvinna som hon har försökt hjälpa i flera år. Hon engagerar sig i fallet - och det är inte första gången hennes samvete har lett till att hon blivit indragen i dramatiska skeenden. Nu fortsätter dramatiken. Någon försöker föra bort Natashas åttaåriga dotter från förläggningen där hon befinner sig och Nina försöker ta reda på sanningen.

Varför stack Natasha sin väg? Varför måste två män som hon levt med dö? Det visar sig att svaren på frågorna har rötter som går tillbaka till en svältdrabbad by i Stalintidens Ukraina.

Jag har inte läst något av Lena Kaaberbøl, men hon ligger högt upp på min nyfiken-på lista.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

En mörkare himmel av Mari Jungstedt & Ruben Eliassen
Genre: Kriminalroman
Serie: Gran Canaria (1)
Antal sidor: 352
Utgivningsdatum: 2015-01-07
Förlag: Albert Bonniers

Från Bokus
I gryningen puttrar en fiskebåt in mot hamnen i Arguineguin på södra Gran Canaria. En av fiskarna får syn på en död kvinna som ligger på klipporna nedanför den norska sjömanskyrkan. Hon är skandinaviskt blond, naken och kroppen är arrangerad efter en berömd målning från fjortonhundratalet, Venus födelse. Polisen söker febrilt efter gärningsmannen och får oväntad hjälp av den svenska journalisten Sara Moberg, som driver den skandinaviska tidningen på ön och den norske före detta polisen Kristian Wede, nyanställd vid konsulatet i Las Palmas.

När ännu en kvinna hittas död, arrangerad efter ett berömt konstverk, tätnar mystiken. Kopplingar går till ett yogacenter i de kanariska bergen, ett massageinstitut i Playa del inglés, och den norska sjömanskyrkan i Arguineguin.

Se där. En ny serie av Mari Jungstedt.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Kvinnan som stal mitt liv av Marian Keyes
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 440
Utgivningsdatum: 2015-01-14
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Stella Sweeney är hemma i Dublin efter att ha levt ett drömliv i New York i ett år. Hon har rest runt i USA och gjort PR för sin enormt framgångsrika självhjälpsbok. Pratshower och lyxhotell, fina middagar och beundrare.

Men nu är hon tillbaka i vardagen med en smäll och har ingen aning om vad hon ska skriva om härnäst. Hur ska hon komma ur skrivkrampen?

Stella lämnade inte New York på topp. Varför hade hon så bråttom tillbaka till Irland? Vem är det som håller på och ringer henne? Stella vill återigen bli kvinnan som hon brukade vara. Men kan hon? Och borde hon verkligen?

Marian Keyes brukar vara bra.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Högtryck av Thomas Ringstedt
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: 495
Utgivningsdatum: 2015-01-27
Förlag: Albert Bonniers

Från Bokus
En ung Uppsalafysiker vaknar upp och finner att han är inlåst i bakluckan på en bil. Medan sommarhettan dallrar utanför kämpar han för att överleva i det trånga utrymmet. Några timmar senare hittas ett lik med avskuren hals på en idyllisk lantkyrkogård.

För kriminalinspektör Ulf Beow börjar jakten på den försvunne forskaren, samtidigt som han försöker förstå sambandet med den mördade mannen. Är det försöken att utvinna en speciell sorts råolja som förenar dem? Och vilken betydelse har händelser under kalla kriget i Angola trettio år tidigare?

Ulf Beow tar hjälp av Lotta Nordenflycht, militär inom underrättelsetjänsten och expert på biologiska vapen. Deras sökande för dem till Moskva, Svalbards arktiska tundra och ishavets djup.

Jag har inte läst något av Ringstedt än, men hans Röd snö står och väntar i hyllan. Får se vad jag gillar den innan jag köper fler.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

"Kvinnorna på stranden" av Tove Alsterdal

Genre: Thriller
Antal sidor: 364
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Lind & Co
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2010
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 2 december 2014






Första meningen: Båten krängde till och utsikten genom det lilla fönstret förändrades.

Baksidetext
I gryningen vaknar Terese från Järfälla på en strand i södra Spanien. Hon vinglar ner till havet och kliver på liket av en afrikansk man.

I skydd av natten smyger en kvinna i land i hamnen intill. Hon har smugglats över havet och räddats ur vågorna. Hennes namn är Mary, men inte länge till.

I New York försöker Ally få tag i sin man som är en känd frilansjournalist. Han har åkt till Paris för att skriva om människohandel och slaveri. Ally trotsar sin cellskräck och tar ett plan över Atlanten för att söka reda på honom. Det blir en resa in i det mörkaste av Europa och djupt in i hennes eget förflutna.

Kvinnorna på stranden är en svart thriller om tre kvinnor, tre liv som förändras brutalt. Tre vägar kommer att korsas vägar som leder dit inga lagar når, där ondskan styr bakom vackra fasader och människor kan köpas och säljas, byta skepnad eller dö.

Min kommentar
Den här boken har stått och väntat på att bli läst i 2,5 år och lustigt nog så gick Tove Alsterdal och vann pris för årets bästa svenska deckare (för en annan bok dock) bara en vecka innan jag började läsa denna. Det gjorde ju att jag blev än mer nyfiken och började läsningen med gott hopp.

Det dröjer inte speciellt länge innan jag upptäcker att jag inte alls förstår huvudpersonen Ally. Jag har inga problem med att förstå att hon gör allt hon kan för att hitta sin man, men sättet hon gör det på är obetänksamt. Utan att fundera på varför, till exempel, ett telefonnummer står i mannens anteckningsbok så ringer hon det. Inga funderingar på varför det är antecknat eller om den som är i andra änden hör till de goda eller de onda. Hon är naiv och jag upplever henne ibland som ganska korkad. Hon är inte speciellt trovärdig.

Temat är aktuellt och även förra boken jag läste handlade om människohandel och slaveri, även om Kvinnorna på stranden handlar mer om själva "transporten" och om hur mycket ett människoliv är värt. Med ett räkneexempel får vi veta att en slav i modern tid bara är värd en bråkdel av vad en slav var värd på 1800-talet. För samma pris (omräknat till dagens värde) får man nu 4000 stycken i stället för en. Tyvärr känns detta helt sant.

Berättaren är, till större delen Ally, i jag-form och det kan vara så att jag har svårt för det, men något är det som gör att jag inte alls fångas av berättelsen. Det kan också bero på att det är lite för omständligt berättat och lite för många detaljer, ibland beskrivs fullständigt ovidkommande saker väldigt noggrant. Tempot är långsamt och faktiskt blir jag vid några tillfällen ganska uttråkad. Det tar liksom aldrig fart. Slutet har jag också ett par invändningar mot, det största är att två fel faktiskt inte gör ett rätt.

Det som gör att jag ändå vill läsa fler böcker av Tove Alsterdal (har redan I tystnaden begravd) är att Kvinnorna på stranden är hennes debut och som sådan är den väldigt lovande. Jag gillar att hon vågar ta ut svängarna och låter fullständigt oväntade (och ovanliga saker) hända. Jag gillar att bli överraskad.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,1 (beräknat på 130 betyg).
På Goodreads hade den 3,3 i genomsnitt (beräknat på 106 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Kvinnorna på stranden: Bokbabbel, Bokbrus och Bokstunder.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

Topp Tio böcker jag hoppas att Tomten kommer med

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Books I Wouldn't Mind Santa Bringing This Year.

Önskelistor är alltid kul. Det enda problemet med dem är att de kan bli precis hur långa som helst, men här får bara vara tio... Får se hur många av dessa som Tomten kommer med.

1. Väckelse av Stephen King
2. Himmelstrand av John Ajvide Lindqvist
3. Sonen av Jo Nesbø
4. Det hänger en ängel ensam i skogen av Samuel Bjørk
5. Lejontämjaren av Camilla Läckberg
6. The drop av Dennis Lehane
7. Jordstorm av Mons Kallentoft
8. Kvinnan i svart av Susan Hill
9. Nätter i Reykjavik av Arnaldur Indriðason
10. Fattig av Tinka Ullbro

Fullbordad utmaning #9

En av mina favoritutmaningar är Pocketlovers återkommande Tre på Tre, den är precis lagom omfattande och går ut på att läsa tre böcker på samma "tema" - en trilogi, tre böcker av samma författare, tre böcker i samma genre, de tre första i en serie, tre böcker från samma land, tre som börjar på samma bokstav. Vad som helst egentligen, bara det är tre. Detta ska utföras från 1 september till 30 november.

Eftersom jag hoppades att utmaningen skulle dyka upp igen så sparade jag tre böcker som jag tänkte läsa då. Det är ett gyllene tillfälle att "bli av" med tre böcker som man kanske inte är jättesugen på och sådana böcker blev det i år, nämligen Garnethill-trilogin av Denise Mina.

Död i Garnethill
Exil
Den sista utvägen

Detta var de tre sista böckerna av Denise Mina som jag hade olästa i hyllan och det blir också de sista jag läser av henne.

Lite nytt

Nej, detta är inte julklapparna. De kommer i ett annat inlägg, efter julafton.

Jag har alltid känt mig väldigt sugen på böckerna som brukar släppas vid jul, de där med noveller av olika svenska deckarförfattare. I år kunde jag inte stå emot.

Svart advent med noveller av författare som Åke Edwardson, Stieg Larsson (japp, Millenium-Stieg), Dag Öhrlund, Åsa Larsson, Johan Theorin, Carin Gerhardsen, Håkan Nesser och många fler står nu i min hylla. Om den blir läst över julhelgerna är en helt annan historia. Dessutom så går fem kronor för varje såld bok till Sveriges Stadsmissioner.

Även Rysk roulette av Tom Clancy ramlade ner i brevlådan, ett recensionsexemplar från Bookmark. Det låter ju som en ganska så aktuell bok...

En smakebit på søndag: Sanning

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Nu är det minsann inte långt kvar till jul så det är bara att luta sig tillbaka och njuta. Julstämningen hade kanske varit lite lättare att hitta om det funnits lite vacker vit snö, i stället har vi plusgrader och regn.

Boken jag läser nu borde jag kanske ha vetat bättre än att köpa, den hade inte mer än 1,9 i estimerat betyg på Boktipset, men jag ville ju så gärna läsa något från Australien. Så nu sitter jag där. Jag har kommit lite mer än halvvägs, men smakebiten kommer från allra första början. Efter det första kapitlet, tre sidor långt, så höll jag faktiskt på att slänga boken i väggen och ge upp... Nu har det blivit lite bättre, men jag tycker den här början illustrerar väldigt tydligt vilken typ av språk det som genomsyrar den.

På Westgate Bridge, bakom dem en lägenhet i Altona, en död kvinna, egentligen en flicka, smutsigt hår, rödfärgat, ljust vid rötterna, hon hade blivit knivhuggen fler gånger än man kunde räkna, magen, bröstet, ryggen, ansiktet. Barnet, en pojke, två tre år, hade fått huvudet insparkat. Blod överallt. På syntetmattan låg det i pölar, en kedja av klibbiga svarta dammar.
     Villani såg på skyskraporna, de dallrade ostadigt i svaveldiset. Han borde inte åkt hit. Det fanns ingen anledning. "AC:n funkar inte", sa han. "Det är fan den andra den här veckan."
     "Kan aldrig köra över här utan att tänka på det", sa Birkerts.
     "Vadå?"
     "Min morfar. Var med."

"Lång väg hem" av Eva Dolan

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 414
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Long way home
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Zigic & Ferreira 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 27 november 2014






Första meningen: Det sista han kom ihåg var mönstret på heltäckningsmattan - taggiga ränder i mörkblått och ljuslila, som blåmärken efter föremål från en främmande värld - och en stålförstärkt tåhätta som kom emot ansiktet.

Baksidetext
En man bränns till döds i ett trädgårdsskjul i en förort.

Kriminalkommissarie Zigic och kriminalpolis Ferreira kallas in från Peterboroughs hatbrottsenhet för att utreda mordet. Offret identifieras snabbt som illegal arbetsinvandrare, och en man som flera människor mycket väl kan ha velat se död.

En dömd mordbrännare – som också är medlem i en högerextrem rörelse – har nyligen släppts ut ur fängelset. Samtidigt påstår sig vittnen ha sett den döde i slagsmål med en av stadens mest ökända slumhyresvärdar.

Zigic och Ferreira vet av erfarenhet hur svårt det kan vara att samarbeta med människor som har starkare skäl än de flesta att misstro polisen. Men när ännu en arbetsinvandrare attackeras börjar spänningarna snabbt att stiga...

Min kommentar
Plötsligt en dag dök det upp en, för mig, helt okänd bok. Något som beskrevs som en av de mest uppmärksammade nya brittiska kriminalserierna på senare år. Den är dessutom blurbad av Denise Mina, som jag inte alls gillar. Behöver jag säga att jag var skeptisk när jag började läsa?

Detta är alltså första boken om poliserna Zigic och Ferreira, de jobbar på något som kallas hatbrottsenheten (för övrigt sorgligt att det ska behövas en enhet för hatbrott). Det är en väldigt jobbig bok att läsa, inte för att den är dåligt skriven på något sätt utan för att det som beskrivs gör mig så otroligt ledsen. Det är inga solskenshistorier som berättas. Jag vet inte vad jag ska göra med det jag läser om hur illegala (arbetskrafts)invandrare behandlas. Tyvärr tror jag att det inte är helt taget ur luften.

En väldigt massa namn blir det i den här boken, det vimlar verkligen av karaktärer, men jag känner inte alls av mitt vanliga problem med för många personer. Vad det är som gör att jag kan hålla ordning på dem allihop har jag ingen som helst aning om. Förmodligen beror det på att jag känner att alla har en del i historien och ingen känns onödig eller krystad.

Jag gillar språket, även om det kanske blir lite väl detaljerat ibland, men eftersom det är en debut så kan jag överse med det. Dialogerna känns oftast bra och minsann, finns det inte lite humor här också. Här hittar man ju så klart en svidande samhällskritik, men för mig funkar det för inget skrivs mig på näsan. Sakernas tillstånd beskrivs och jag får själv dra mina egna slutsatser och blir inte påtvingad en åsikt. Det är mörkt och skitigt, det mesta är elände, men jag känner mig aldrig uppgiven.

Tempot är ganska långsamt, men historien drivs ändå framåt på ett bra sätt. Jag gillar att polisens arbete är utredning, här finns ingen tur eller slump som löser fallet. Zigic och Ferreira kompletterar varandra på ett bra sätt, de är nästan varandras motpoler. Det enda man kanske kan invända är att man inte kommer dem speciellt nära, men det gör inget om det privata hålls på en lagom nivå. Jag räknar ändå med att lära känna dem bättre i nästkommande böcker.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 2,83 (beräknat på 6 betyg).
På Goodreads hade den 4,23 i genomsnitt (beräknat på 101 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Lång väg hem: Fru E:s böcker, Annika och Johanna.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

Bokbloggsjerka 19 – 22 december

Sista fredagen innan jul och sista jerkan på ett par veckor, men i dag är det som vanligt Annikas bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Snart är det jul och lite välbehövlig vila. Hur ser julen ut? Vad ska ni läsa?

Jag har egentligen inte några specifika planer för julläsningen, men kanske, kanske lyckas jag klämma in Jonas Karlssons God jul. Och om Tomten kommer med Stephen Kings Väckelse så kan den eventuellt bli läst ganska snart. Jag hoppas också äntligen kunna börja läsa Outlander-serien av Diana Gabaldon, den första boken, Främlingen, står i startgroparna.

Se där, det blev ju en del i alla fall, men vi får se hur verkligheten blir. Stress tänker jag i alla fall inte ägna mig åt.

Till dig som jag inte återser innan jul/nyår önskar jag

och må Tomten komma med allt du önskar dig. Speciellt böcker.