Hett i hyllan #120

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Ännu en från juni 2014.

Jag har läst hela Jens Lapidus serie om JW och gänget, den som kallas Stockholm Noir, och jag tyckte mycket om dem. Så naturligtvis har jag köpt på mig fler av hans böcker.

VIP-rummet är första delen i en ny serie, om Teddy och Emelie (andra delen, Sthlm Delete köpte jag på bokrean förra året så den är ingen hyllvärmare än, alltså får den inte vara med här). Jag vet ju att man kan tycka mycket om hans sätt att skriva, men jag gillar det. I alla fall som det har varit i de tre böcker jag har läst. Varför denna fortfarande är oläst? Har ingen aning.

Så här beskrivs boken på baksidan:

Teddy har bestämt sig: han är färdig med brott efter åtta år på anstalt. Men han har inte en krona på fickan, Arbetsförmedlingen är ett skämt och han sover på sin syrras soffa. Läget blir akut när en indrivare hör av sig och kräver pengar.

Emelie är påläggskalv på advokatfirman Leijon, en boutiquebyrå i Londonklass. Men en framgångsrik karriär känns avlägsen och extremt svåruppnåelig.

Så ger en av byråns delägare henne ett oväntat uppdrag. Ett uppdrag som hon inser att hon varken kan eller får tacka nej till. Tillsammans med Teddy ska hon ta reda på vad som har hänt den försvunne Philip Schale: investerare och jättestekare med en meritförteckning som blir märkligare ju djupare de gräver.

Emelie vill upp och Teddy vill bli av med sina skulder. Hon har valts för att hon är kompetent och plikttrogen, han har valts för att ... ja, varför? Uppdragsgivaren vet något om Teddy som ingen annan känner till.

Och kidnapparnas tålamod rinner undan som sand i ett timglas.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

Fullbordad utmaning #2017:1

Jag gjorde ett litet ryck i oktober och läste två böcker från boktolvan och hade bara en kvar i november, så jag blev klar med den lite tidigare. I år försökte jag ju ta med lite böcker som kanske inte direkt är utanför min bekvämlighetszon, men i alla fall befinner sig på gränsen.

Detta är en sådan bra utmaning och förhållandevis enkel att det faktiskt är sjunde året som jag kör den. Den startade hos enligt O och går ut på att läsa tolv nya författare under året och det är en utmaning som passar mig jättebra, eftersom jag oftast läser betydligt fler. Det brukar alltså inte vara någon utmaning i egentlig mening.

En del nya favoriter blev det så klart och jag vågar nästan lova att jag kommer att läsa mer av Katarina Bivald, Neil Gaiman, Mo Hayder, Åsa Hellberg, Graeme Simsion, Josefine Sundström och Fred Vargas. För flera av dem gäller att jag redan har olästa böcker i hyllan. Sju författare av tolv vill jag alltså träffa igen. Det tycker jag är ett bra resultat. I år var det inga riktiga bottennapp, men jag är tveksam till att jag kommer att läsa mer av Simona Ahrnstedt och Kate Morton. Jag utesluter det inte, men romance är inte min grej. Inte heller lär det bli fler av vare sig Lev Grossman eller David Nicholls. Alexander McCall Smith är jag osäker på, men det är fullt möjligt att jag återser Mma Ramotswe.

Inte heller i år blev det några med riktigt höga betyg, men fem av dem fick en fyra, ytterligare fem fick 3,5 och så var det två som fick varsin trea. Genomsnittet blev 3,62, vilket är något bättre än förra året (3,38). Helt OK tycker jag.

"Vanmakt" av Thomas Erikson

Författare: Thomas Erikson
Titel: Vanmakt
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 439
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Alex King 3
Förlag: Damm Förlag
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 18 november 2017




Första meningen: Blodet som rann över Ligas ansikte gjorde det så overkligt.

Baksidetext
Diplomaten William Smythe är lugn, behärskad och sakligt klarsynt, tränad i att aldrig släppa sitt logiska sätt att se på världen. Så kidnappas hans tio månader gamla son, bara för att senare lämnas tillbaka på den brittiska ambassaden.

Det är bara en i raden av kidnappningar som familjen drabbas av. Någon vill demonstrera sin makt. Någon som inte skyr några medel. Kan beteendevetaren Alex King ringa in vem som är kapabel att utföra dessa utstuderade maktdemonstrationer? Och varför?

Min kommentar
Detta är ju en serie som på något sätt har hamnat lite på undantag. Av inga skäl alls faktiskt. Jag har verkligen gillat de två tidigare böckerna. När jag kollade så visade det sig att det var två år sedan jag läste förra boken om Alex King, vilket nästan känns overkligt. Jag minns den fortfarande väldigt tydligt. Vanmakt börjar precis där vi blev avsläppta i Illdåd.

Som vanligt, skulle jag vilja säga, så fångas jag direkt. Det är något med Thomas Eriksons sätt att angripa problemet som gör att jag trollbinds. Är han månne också blå? Jag vet att jag klagade lite på att det var för lite färgteorier i förra boken, men nu är jag glad igen. Här finns massor och det sätter en extra krydda på anrättningen. Nu har det dessutom tillkommit något som kallas "drivkraftsteori" och lika lätt som det var att hitta min färg, lika svårt är det att komma på min drivkraft. Tror jag. Nåväl, jag gillar detta.

I Vanmakt är det blå personer som avhandlas, skulle man kunna säga. Kanske är det just därför som jag allra mest kan relatera till William (han är blå). När andra verkar tycka att han är kall och okänslig så förstår jag precis hans reaktioner. Eller kanske snarare hans brist på dem. Alex själv gör mig nästan lite förbluffad. Det är märkligt hur någon som Alex King, beteendevetare och kommunikatör som han är, kan ha så svårt att komma underfund med sig själv och att kommunicera med andra. Kanske är det samma fenomen som att bilmekanikern alltid har en skrothög till bil. Det jag gillar med Alex är att han varken har alkoholproblem eller något slags musikfetisch, han är mer som en alldeles vanlig person. Relationsproblemen verkar dock vara obligatoriska. Vi får även träffa Alex mor, hon är speciell. Minst sagt. Faktum är att jag förstår honom bättre efter det. Tycker om honom gör jag inte särskilt mycket, jag tycker han är lite självgod och nedlåtande.

Den här historien är den klurigaste hittills och även den grymmaste. Vilken sjuk hjärna kan sätta ihop något sådant här och utsätta någon för det? Jag gissade ganska snart vem som måste vara skaparen av allt, men inte för att jag på något sätt hade några bevis. Det var helt enkelt enda möjligheten. Det var som sagt fullt av klurigheter här och när jag läst klart funderade jag på om jag eventuellt hade missat något. Vem i hela friden var Peter?

Det som nästan börjar kännas som ett måste i en svensk deckare sker även i denna; huvudpersonen blir personligt inblandad och hamnar i livsfara. Jag börjar faktiskt mer och mer längta efter en alldeles vanlig polis/utredare som utreder ett brott som inte på något sätt har med honom/henne att göra. Det skulle vara uppfriskande att läsa en sådan historia.

Nu vet jag ju att jag kommer att läsa den fjärde och sista(?) delen redan om några veckor och jag nästan längtar redan.

Boktipsets estimerade betyg var 3,8 och genomsnittet 3,4 (beräknat på 60 betyg).
På Goodreads hade den 3,24 i genomsnitt (beräknat på 41 betyg).
Jag ger den 4,0

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Vanmakt: Lottens bokblogg, Bokstunder och Boklysten.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

Top Ten Tuesday: Vinterns TBR-lista

Nu var det evigheter sedan jag var med på (Top Ten Tuesday). Den här veckan var det ett bra tema och då hänger jag ju givetvis på.

Veckans uppgift är Top Ten Books On My Winter TBR.

Jag har nog egentligen inte riktigt tittat ordentligt på vilka utmaningar och vilka böcker som jag har tänkt anta/läsa för nästa år. Men lite har jag funderat... i alla fall över utmaningarna och det är därför som det bara är... inte så nya böcker på den här listan. Dessa har jag nog tänkt att läsa december-februari.

1. Vedergällning av Thomas Erikson
2. Julfritt av John Grisham
3. Skrivet i eld av Simon Beckett
4. Marconi Park av Åke Edwardson
5. Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs
6. You had me at hello av Mhairi McFarlane
7. Vattenänglar av Mons Kallentoft
8. Springfloden av Cilla Börjlind & Rolf Börjlind
9. Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty
10. Ett ufo gör entré av Jonas Gardell

Veckoutmaning: Något att längta till

Veckans utmaning på Kulturkollo: Något att längta till.

Vad i din framtid längtar du mycket till just nu? Böcker du inte riktigt kan bärga dig till de äntligen kommer ut, filmer du villvillvill se nu, semesterresan du sparat till och planerat i flera år, att boken du själv skrivit kommer att ges ut…? Du bestämmer och väljer vad du vill dela med dig av!

Just nu längtar jag efter semester, ljus och värme. Tyvärr kommer inget av dem att inträffa på ganska länge. Kanske. Jag när ett litet, litet hopp att en resa till Spanien kan bli av i februari-mars, men det beror på så många olika saker att jag knappt räknar med det. Annars är det en perfekt resa, svärfar har lägenhet strax söder om Torrevieja så vi har i så fall skjutsen från och till flygplatsen fixad. Jag skulle så gärna vilja tillbringa en vecka, eller mer, där.

En semesterresa som redan är bokad och som jag längtar oerhört mycket efter är till Italien i september. Vi har ju blivit helt förälskade i det landet och letar nog alltid resor dit. Den här gången blir det en bussresa och klart är redan att min mamma, min bror och hans fru följer med. Med lite tur blir det även min syster, men det är lite ovisst. Vi har en del att fira i familjen nästa år (50-, 60- och 80-årskalas) så det här skulle liksom bli RESAN. Det är nog det här som kommer att hålla mig uppe över vintern.

Veckans topplista: Höstens bästa

Tisdag igen. Veckans värsta dag, men något som gör den lite roligare är Veckans topplista som Johannas deckarhörna startat upp.

Veckans tema: Höstens bästa.

Det här borde ju bli enkelt. Skulle man kunna tycka. Att definiera höst var ju enkelt, det tycker jag är september till och med november. Sedan började "problemen".

Jag har ännu inte läst någon som jag tyckt varit värd full pott, men väl inte mindre än elva böcker som har fått fyra i betyg. Hur plockar man då ut fem av dem? Det gör man nästan inte, men de här fem (utan inbördes ordning) blev resultatet.

1. Oceanen vid vägens slut av Neil Gaiman. En lite läskig bok, men samtidigt vacker. En väldigt märklig upplevelse.
2. Mindfulness för losers av Christoffer Holst. Det kan vara så att mitt behov av feelgood gjorde att jag uppskattade denna väldigt mycket.
3. Jag hör sirenerna på gatan av Adrian McKinty. Jag är banne mig helt såld på Sean Duffy.
4. Kåda av Ane Riel. Jag vet knappt vad jag ska säga om denna. Förutom Läs den!
5. Visheten vaknar av Elin Säfström. Svensk fantasy när den är som bäst. Spänning och humor i en perfekt blandning.

TV-serie: Modern Family - Säsong 7

Titel: Modern Family
Originaltitel: Modern Family
Genre: Komedi
Skapad av: Steven Levitan, Christopher Lloyd
TV-bolag: ABC
Skådespelare: Ed O'Neill, Sofia Vergara, Jesse Tyler Ferguson, Eric Stonestreet, Julie Bowen
Premiär: 2015-09-23
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 22
Avsnittslängd: ca 25 min
Såg den på DVD november 2017





Handling
Det går vågor i ankdammen när Phil adopterar tre ankungar samtidigt som familjen Dunphys upproriska tonåringar prövar sina vingar. Cam och Mitchell ställs inför ekonomiska utmaningar och vilda collegekillar. Jay och Gloria väljer förskola åt Joe, och Manny kastar sig ut i dejtinglivet. Men är egentligen Haley och Andy menade för varandra? Det blir mer skratt, tokigheter och kärlek än någonsin.

Min kommentar
Det är inte klokt att detta redan är sjunde säsongen och det märks faktiskt. I alla fall till att börja med. Efter två-tre avsnitt sitter jag faktiskt och är lite besviken. Det var inte alls kul och jag tänkte att det här kan ju bli en pina. Det är så klart svårt att fortfarande vara originell efter så många avsnitt. Men det tar sig. Rejält.

Den här familjen är den mest fantastiska, charmiga och underbara som jag haft förmånen att få hänga med. Dock skulle jag inte stå ut ens en vecka om jag faktiskt inte kunde stänga av dem. De låter mycket och verkar avsky varandra, men när det väl kommer till kritan så ställer de upp för varandra. Alltid.

Mitch och Cameron (speciellt Cameron) har väl alltid varit något av favoriter för mig och de är gulligare än någonsin. Inte ens Lily är olidlig längre. Något som slog mig den här säsongen är att Phil, som väl alltid ha velat allas bästa, framstår som ännu snällare den här säsongen. Inte alls på det där vanliga, pinsamma sättet utan verkligen genuint snäll. Han klättrade många steg på popularitetsstegen här. Alex är fortfarande den smarta och hon har börjat på college och känner nog att hon plötsligt har hamnat lite utanför. Luke är fortfarande inte speciellt smart, men han känns inte fullt så korkad längre. Haley börjar växa upp, på riktigt. Claire tar över chefsposten på garderobsföretaget eftersom Jay pensionerar sig (eller gör han det?). Gloria är som hon brukar och Manny blir bara konstigare och konstigare.

Jag vet inte om det är jag som plötsligt tittar med andra ögon, men jag tycker att allt är mer kärleksfullt och det går inte att missa värmen som de här människorna skildras med. Visst, det är förutsägbart, men därmed också pålitligt. Man vet vad man får och det är bra så.

Åttonde säsongen har vi inte i box, men jag har sett att den visas på Netflix...



På TV-serier.nu hade säsongen 3,6 i genomsnitt.
På IMDb hade hela serien 8,5 i genomsnitt (beräknat på 279 231 betyg).
Jag ger säsongen 4,0.

Serien är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Serien kan köpas på cdon och discshop.

Film: Gerald's game

Titel: Geralds lek
Originaltitel: Gerald's game
Genre: Thriller
Regissör: Mike Flanagan
Manus: Mike Flanagan, Jeff Howard, Stephen King (bok)
Skådespelare: Carla Gugino, Bruce Greenwood, Chiara Aurelia, Carel Struycken, Henry Thomas
Utgivningsår: 2017
Produktionsland: USA
Längd: 103 min
Serie: -
Såg den på Netflix 10 november 2017




Handling
När makens sexlek går fel hamnar Jessie – som sitter fastlåst vid en säng i en avlägsen sjöstuga – i en mardröm av hallucinationer, mörka hemligheter och ödesdigra val.

Min kommentar
Ingen som följer den här bloggen kan väl ha undgått att Stephen King är min husgud. Jag läser (i stort sett) allt han skriver och ser alla filmatiseringar. Många gånger har jag blivit oerhört besviken. På filmerna alltså. Aldrig på böckerna. De har jag möjligtvis blivit lite besviken på.

Geralds lek är den där boken som jag trodde skulle vara omöjlig att göra film på, därför var det med skräckblandad förtjusning som jag upptäckte att filmen fanns och visades på Netflix. Se den måste jag ju, även om jag var skeptisk. Faktum är att detta är ett av de där få tillfällena där jag hade fel. Geralds lek funkar förvånansvärt bra som film.

Boken läste jag 1997 så jag kan inte påstå att jag minns speciellt mycket av den, i stort sett är det bara den andlösa klaustrofobiska känslan. Och skräcken. Filmen lyckas inte riktigt förmedla de känslorna, men tillräckligt bra är det i alla fall. Jag får ändå känslan att den följer boken på ett bra sätt.

Jag har ingen aning om hur det hade kunnat ha gjorts i stället, men de där manifestationerna Jessie "ser" och pratar med tar bort en del av övergivenheten och utsattheten. Förmodligen var detta ändå den bästa lösningen. Nästan allt som händer händer bara i Jessies huvud och det här är psykologisk thriller på hög nivå. Ingen action överhuvudtaget. En del riktigt äckliga scener finns det ju förstås, det vore väl ingen King annars, och det är vid speciellt ett tillfälle som jag helt ärlilgt måste titta bort. Inte heller är det en riktig King utan referenser till hans övriga universum och här finns ett par.

Skådespelarna är fantastiska och då speciellt Carla Gugino som på riktigt är Jessie. Bruce Greenwood behöver inte speciellt lång tid på sig för att fastställa att han är ett svin. Det dyker upp en del andra personer, men klart är i alla fall att det inte behövs någon stor ensemble för att göra bra film.

Det är verkligen kul att den här lite bortglömda boken inte bara har blivit film till slut, utan faktiskt även en bra film.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 185 betyg).
På IMDb hade den 6,8 i genomsnitt (beräknat på 27 407 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på discshop.

Smakebit på søndag: Sjusiffrigt

En smakebit på søndag är ett stående inslag på och stafettpinnen har nu tagits över av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Kalaset som blev inställt för två veckor sedan kunde äntligen bli av igår. Vilket innebar lika lång tid på kalaset som det tar att ta sig fram och tillbaka. Nästan. Vilket i sin tur gjorde att jag inte hunnit läsa något alls i helgen. I alla fall inte än så länge. Kanske går det att göra något åt i dag.

Boken jag läser nu är Sjusiffrigt av Anna Karolina. Jag har tidigare läst första delen i hennes serie om Amanda Paller, men denna här inte till serien. Och den är inte heller speciellt lik Stöld av babian. Det har gått lite trögt med läsningen, men jag tror att det mer har att göra med korta lässtunder och mycket annat i huvudet än på boken i sig. Nu har det mesta andra ordnat sig så nu hoppas jag att jag kan få sjunka in i berättelsen.

Min smakebit är från sida 166.

Det knastrade under skorna när Carsten gick fram och tillbaka utanför den innersta avspärrningen. Han stannade och lyfte upp foten, pillade bort en glasbit som fastnat i sulan. Med ett halvt öra lyssnade han på David Evertsson som bodde i fastigheten framför dem. Han var tjugosju år och kvalitetssäkrare på ett spelföretag. Vid närmare förklaring innebar det att han spelade spel hela dagarna. Carsten kunde erkänna att han hade förutfattade meningar om hur sådana kufar såg ut, och i det här fallet stämde det. Vågigt halvlångt hår som växte ihop med polisongerna. Ögon inbäddade i för mycket hud och runda glasögon. En rymlig t-shirt och mjukisshorts som Carsten misstänkte att han hade sovit i när bomben exploderade ett par våningar under honom.

Läsplanering december 2017

December är på väg. Nu vänder det snart. Jag ligger lite efter när det gäller läsning av hyllvärmare så ett litet ryck försöker jag mig på. De här hoppas jag få läst i december. Jag har till och med lagt till en julbok, vilket väl aldrig har hänt tidigare.

• Vedergällning av Thomas Erikson. Hyllvärmare. Finish That Series Challenge.
• Julfritt av John Grisham. Hyllvärmare.
• Skrivet i eld av Simon Beckett. Hyllvärmare.
• Marconi Park av Åke Edwardson. Hyllvärmare. Finish That Series Challenge.

"Kåda" av Ane Riel

Författare: Ane Riel
Titel: Kåda
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 240
Originalspråk: Danska
Originaltitel: Harpiks
Översättare: Helena Ridelberg
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 13 november 2017




Första meningen: Det var mörkt i det vita rummet när far dödade farmor.

Baksidetext
Det är inte alltid så lätt för Liv att förstå sin omvärld. Då är det tur att hon har en pappa som Jens, som är så duktig på att förklara allting: Varför mamma blivit så stor att hon inte kan lämna sovrummet, varför man inte ska gå i skolan. Och framför allt varför man måste döda farmor...

Min kommentar
Kåda blev jag nyfiken på redan när jag gjorde i ordning listan på kommande böcker för september och jag blev väldigt glad när den dök upp på hallgolvet. Men riktigt sugen på att läsa den blev jag inte förrän bland annat Johannas deckarhörna stämplade den som fullpoängare.

Miljön är väldigt snäv eller vad man ska säga, mestadels befinner vi oss på den lilla överbelamrade gården där Liv och hennes familj bor. Jag har inga som helst problem att se allt framför mig, kanske var gårdarna där jag växte upp inte riktigt så fulla av skräp, men det räcker för att min fantasi ska kunna spinna vidare.

Min första reaktion när jag börjar läsa är att språket nästan känns som om boken är en dokumentär. Det menar jag som en bra sak. På något sätt känner jag att jag sitter utanför och tittar in. Det är ett väldigt avskalat språk, pragmatiskt och osentimentalt, men samtidigt vackert. Det är nästan för vackert för att det ska bli riktigt otäckt. Det blir inte heller så där tårdrypande sentimentalt som det skulle ha kunnat bli. Vi får se det mesta genom Livs ögon och jag brukar ju ha lite svårt för barn som berättare, men eftersom Liv inte är något vanligt barn så funkar det.

Det är inte många karaktärer här, i stort sett bara Livs familj och det räcker mer än väl. Det är helt omöjligt att inte känna sympati med dem allihop. Jens som urskuldar allt han gör med att han "hjälper". Maria som helt enkelt inte orkar mer. Och så Liv förstås. Liv som tror att alla lever som de gör. Man tänker inte alltid på hur lätt det är att förvanska ett barns "normalt". Jag blir så otroligt ledsen när jag läser detta. Min hjärna värjer sig och mitt hjärta gråter. Det som gör mig mest ledsen är att alla väljer att titta bort. Utom den utomstående nykomlingen, som ser allt med andra ögon. Det är så klart svårt att se galenskap som smyger sig längre och längre ner, men ändå.

Ane Riel använder sig ofta av antydningar, att saker ska hända längre fram. Det är alltid något hemskt, det förstår man. När det väl händer så radas den ena hemska detaljen efter den andra upp och det blir till och med värre än man tänkte.

Av någon anledning så tänker jag filmiskt när jag läser, det kan bero på alla tydliga bilder jag ser inne i mitt huvud. Faktum är att jag tror att det här skulle kunna bli en väldigt bra film.

Jag känner lite att mina ord inte riktigt räcker till för att beskriva den här boken. Det här är en otroligt tragisk historia och hur någon kan välja att kalla den kriminalroman övergår mitt förstånd. Vad den är är ett familjedrama. En tragedi.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,7 och genomsnittet 4,2 (beräknat på 6 betyg).
På Goodreads hade den 4,19 i genomsnitt (beräknat på 220 betyg).
Jag ger den 4,0

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Kåda: Johannas deckarhörna, Boktanken och Deckarbibblon.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

Ibland ska man ha lite tur också

Jag brukar ju med en dåres envishet påstå att jag inte vinner saker. Ibland har jag fel.

Annette på Just nu - just här hade en utlottning där man kunde vinna Mons Kallentofts senaste bok om Malin Fors, Bödelskyssen. Jag vann. Nu är serien komplett, i alla fall ett tag gissar jag. Gissa vem som ska ta med den här serien i sin Finish That Series Challenge för nästa år... Tack Annette!

Och minsann, dök det inte upp en överraskning också. Den här hösten har varit bra på det viset. Humöret har inte alltid varit på topp, men då dyker det upp en bok och får mig att må bättre. Liz Nugents Tyst väntan blev jag nyfiken på när jag gick igenom intressanta boksläpp för oktober. Den kan nog passa mig. Tack till Modernista!

Hett i hyllan #119

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Det verkar ha varit något slags pocketrea i juni 2014...

Sommaren 2010 läste jag min första bok av Linwood Barclay och jag tyckte den var riktigt bra. Därför har det ju varit lätt att köpa på sig ett gäng. Tro dina ögon var den femte jag köpte (tre av dem har jag läst) och det är ännu en gång så att jag inte förstår varför en bok fortfarande är oläst.

Linwood Barclay skriver spännande böcker, kanske är det varken "bra" eller "fint" och inte speciellt trovärdigt heller, men det handlar ofta om nagelbitarspänning. Ganska ofta är det precis vad jag vill ha och behöver. Dessutom brukar det vara något klurigt mysterium i fokus och tja, vad ska jag säga; problemlösning är något som jag går igång på.

Jag får nog se till att läsa de olästa jag har av honom så jag kan köpa några till...

Så här beskrivs boken på baksidan:
Thomas bor med sin far i Promise Falls och tillbringar sina dagar med att utforska och memorera världens städer. Men han lämnar inte sitt rum utan tar sig längs varenda gata och gränd via hemsidan whirl360. När Thomas far omkommer i en olycka kommer broder Ray till barndomshemmet, där han försöker anpassa Thomas till ett vanligt liv utan datorn.

Ray blir mer och mer irriterad över att Thomas hävdar att han arbetar för CIA. Thomas visar honom ett foto från en gata i New York där det ser ut som någon blir mördad i ett fönster, och Ray ger efter för broderns tjat och åker dit för att undersöka. Ray är helt säker på att inget finns att finna, men han har fel. Det hela utvecklas till en minst sagt obehaglig situation. Kan det vara så att Thomas talar sanning? Vad hände egentligen i fönstret på Orchard Street? Vad är det för hemlighet som Thomas vägrar berätta för honom?

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

Kommande böcker december 2017

Fyra intressant boksläpp i december. Fyra! Det är ju nästan så att man skulle hinna läsa allihop för en gångs skull.

Ditt livs affär av Fredrik Backman
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 80
Utgivningsdatum: 2017-12-01
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
Det är natten före julafton, en grå kvinna kommer gående genom sjukhusets korridorer för att hämta en av oss. Hon bär en pärm med alla våra namn uppskrivna i: En cancersjuk 5-åring som sitter ensam och målar sin favoritstol röd, en 20-åring som putsar ölglas på en krog han älskar, en 45-åring som kör en dyr bil ursinnigt genom mörkret i jakt på något att krocka med. Ett av våra liv måste tas, om inte ett annat ges frivilligt. Men det räcker inte att någon bara dör, för ett liv är inte det som händer när det tar slut, ett liv är allt som hände fram till dess.

Jag är ganska säker på att jag inte kommer att köpa den här just nu. Mer än en krona per sida är i dyraste laget för mig. Men någon gång ska den bli min.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.

---

I den kalla, mörka jorden av Stuart MacBride
Genre: Kriminalroman
Serie: Logan McRae (9)
Antal sidor: 608
Utgivningsdatum: 2017-12-01
Förlag: HarperCrime

Från Bokus
Polisinspektör Logan McRae utreder ett fall med en försvunnen person när han och hans kollegor hittar en kropp i skogen. Den döde är naken, med händerna bundna bakom ryggen och en påse tejpad över huvudet. Men är det personen de letar efter eller någon helt annan?

Utredningen försvåras när McRaes före detta chef tar över fallet, och den nya överintendenten också kräver att få bli involverad. Dessutom ligger Wee Hamish Mowat, ledare för Aberdeens undre värld, för döden, och rivaliserande gäng i hela Storbritannien har ögonen på hans revir. Ett krig är på väg att bryta ut och vare sig han vill det eller inte står Logan McRae mitt i skottlinjen.

Jag har ju inte lyckats hitta de första delarna i den här serien, men jag fortsätter att leta.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.

---

Bödeln av Chris Carter
Genre: Kriminalroman
Serie: Robert Hunter (2)
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2017-12-15
Förlag: Jentas

Från Bokus
I en av Los Angeles kyrkor, på själva trappan upp till altaret, ligger en prästs blodiga kropp. Strax därpå upptäcker kriminalteknikerna att siffran 3 skrivits med blod på offrets bröst.

Först tror kriminalinspektör Robert Hunter att det rör sig om ett rituellt mord. Men när fler mördade personer dyker upp i utredningen måste han tänka om. Alla offren har dött på det sätt som skrämmer dem mest. Deras värsta mardrömmar har bokstavligt talat blivit verklighet. Men hur kunde mördaren veta om detta? Och vad kopplar ihop offren som på ytan inte verkar ha någon anknytning till varandra alls?

Hunter är på jakt efter en svårfångad och sadistisk mördare som verkar kunna ta sig in i sina offers tankar. En mördare som kan känna av vad som skrämmer dem mest. En mördare som gör vad som helst för att uppnå sitt vansinniga mål.

Den låter ju ganska makaber den här...

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.

---

Intrigo av Håkan Nesser
Genre: Noveller
Serie: -
Antal sidor: 511
Utgivningsdatum: 2017-12-23
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Från Bokus
I Intrigo finns några av Håkan Nessers, en av våra mest älskade berättare, bästa romaner och noveller samlade i en volym: Rein, Kära Agnes, Ormblomman från Samaria samt All information i fallet. Dessutom den nyskrivna kortromanen Tom. Berättelserna utspelar sig i och runt den fiktiva staden Maardam och kretsar alla kring ämnen som flykt, skuld, hämnd, försoning och hemligheter som kommer upp till ytan. Boken knyter an till de tre filmerna i Intrigo-trilogin, internationella storfilmer regisserade av Daniel Alfredson med bland andra Ben Kingsley och Tuva Novotny i rollerna. Filmerna kommer upp på svenska biografer 2018-19.

Men hallå. Vad är detta? Den här är ju ett måste.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.

"I det förflutna" av Kate Morton

Författare: Kate Morton
Titel: I det förflutna
Genre: Drama
Antal sidor: 552
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The distant hours
Översättare: Ann Björkhem
Serie: -
Förlag: Forum
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 november 2017




Första meningen: Det började med ett brev.

Baksidetext
Edie Burchill och hennes mamma har aldrig stått varandra nära, men ett gammalt brev som varit på villovägar sedan andra världskriget dyker plötsligt upp och väcker starka känslor till liv. Edie får veta att mamman som trettonåring skickades från London till ett slott på landsbygden som krigsbarn. Men vad hände där? Edies nyfikenhet är väckt och eftersom hennes mamma sluter sig som en mussla beger hon sig till det mystiska Milderhurst Castle för att hitta lösningen på sin mors gåta.

På slottet öppnade sig en ny värld för flickan från London, fylld av litteratur och fantasi. Familjen som bodde där bestod av yngsta dottern Juniper, tvillingarna Persephone och Seraphina samt fadern Raymond Blythe, författare till gotiska romaner. De excentriska systrarna visar sig bo kvar än idag och Edie får kontakt med de gamla damerna. Juniper har inte varit sig lik sedan hon övergavs av sin fästman i ungdomen och tvillingarna har skött henne under större delen av sina liv, innanför slottets isolerande murar.

Edie börjar förstå vad hennes mamma var med om för så länge sedan, men andra hemligheter finns också gömda på slottet och pockar på hennes uppmärksamhet. Sanningen om vad som egentligen hände i det förflutna har väntat länge nog på att någon ska gräva fram den.

Min kommentar
Kate Morton har jag hört talas om, mycket, sedan jag började bokblogga. Många verkar älska det här och trots att jag kanske kände mig lite tveksam till genren (vad den nu är) så tyckte jag att jag i alla fall borde prova. Den här boken köpte jag på bokrean 2013 så den har ju stått där ett tag. I år tog jag med den på min boktolva, så att den säkert skulle bli läst. Nu är det äntligen gjort.

Här finns, naturligtvis, två trådar. En i "nutid", men den utspelar sig 1992 och så en dåtid, mellan 1939 till 1941. Vi befinner oss oftast på ett gammalt slott på den engelska landsbygden, både då och nu, och det borde ju vara en tacksam miljö. Tyvärr så förstör alla detaljerade beskrivningar det mesta för mig. Varenda liten detalj ska behandlas. Även det som är solklart förklaras. Flera gånger. Detta är som allra värst i då-tråden och jag tappar omedelbart intresse och fokus när vi hoppar tillbaka dit.

I det förflutna är så ordrik att jag bara blir trött, här kan vi verkligen snacka om överanvändning av adjektiv. De är så många att man skulle kunna tapetsera med dem. Det tar en evighet att komma till poängen när något spännande och mystiskt ska berättas, vilket ju naturligtvis gör att jag har lessnat långt innan vi kommer dit. Det hade inte varit några som helst problem att skära bort minst 150 sidor här.

Boken är inte bara trist och långsam, den har sina ljuspunkter. Jag är mest förtjust i nutidshistorien och det beror nog faktiskt bara på Edie. Hon är den enda som riktigt intresserar mig. Edie har en härlig självdistans, som känns uppfriskande, och så älskar hon böcker. Här finns många referenser till böcker och läsning. Kärleken till böcker genomsyrar hela historien. Lite humor finns också och det är väl mest Edie som står för den. Det finns också ett helt gäng liknelser som jag gillar, men även de är för många.

Det stora mysteriet var egentligen inte speciellt svårt att lista ut. Vad som egentligen hände i det förflutna gissade jag ganska snabbt. Inte hur och varför (min variant var mycket mer intressant), men väl vem. Jag gillar ändå slutet, att allt hänger ihop, men jag saknar lite något att fundera på efter läsningen. Inget lämnas åt fantasin och det finns inte minsta lilla förlupen oknuten tråd.

Större delen av boken lyssnade jag på och Angela Kovacs gör ett riktigt bra jobb, men inte ens hon kan rädda upp en trist bok.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,5 och genomsnittet 3,6 (beräknat på 230 betyg).
På Goodreads hade den 3,87 i genomsnitt (beräknat på 53 839 betyg).
Jag ger den 3,0

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om I det förflutna: Bokhyllan, Lion's Library och Boktanken.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.