"De öde landen" av Stephen King

Genre: Fantasy
Antal sidor: 512
Serie: Det mörka tornet 3
Första utgivningsdatum: 1991-08
Min upplaga: 2006-01-17
Förlag: Bra Böcker

Baksidetext
Roland, den ende kvarvarande Revolvermannen i en förödd värld, fortsätter sitt sökande efter Det mörka tornet, men han är inte längre ensam. Han har tränat upp Eddie och Susannah, som trädde in i Mellanvärlden från sina respektive tidsluckor i New York i De tre blir dragna, i revolvermännens uråldriga lärdomar. Men deras ka-tet är ännu inte komplett.

Någon mer måste dras från New York in i Mellanvärlden, någon som har varit där förut, en pojke som dött två gånger men ändå fortfarande lever. Ka-teten, de fyra som bundits samman av ödet, måste färdas långt i denna roman, och inte bara möta de giftiga öde landen och den ödelagda staden Lud som ligger bortom dem, men också ett ursinnigt tåg som kan vara deras enda möjlighet till flykt.

Min kommentar
Nu tycker jag att det äntligen tog lite fart, men det är ändå inte riktigt bra. Det känns som att alla äntligen är på plats och nu kan själva berättelsen börja. Jag tycker också att det gått inflation i överdrifter, allt är jätte-jätte-jätte-längesedan, överintelligenta tåg som pratar och går så fort så det är inte klokt... Det som egentligen stör mig mest, liksom för de två tidigare böckerna, är att ingen verkar ha korrekturläst översättningen. Där är så mycket stavfel och grammatiska fel att jag faktiskt blir mörkrädd. Det är svårt att se seriöst på boken då. Detta kan ju i och för sig inte Stephen King lastas för, så jag försöker bortse från det.