Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 383
Serie: Shetlandskvartetten 1
Utgivningsdatum: 2006
Baksidetext
Det är en kall januarimorgon och staden Lerwick på Shetlandsöarna ligger under ett djupt täcke av snö. Den ensamstående mamman Fran Hunter har just lämnat sin dotter i skolan. Hon är på väg hemåt när blicken plötsligt dras till de svarta korparna som cirklar över ett underligt bylte ute på fältet. Det visar sig vara en ung kvinna, strypt med sin egen halsduk. Fran känner genast igen henne som den nyinflyttade grannflickan Catherine Ross.
Bland invånarna sprids nyheten om mordet blixtsnabbt och rykten om att stadens ensling Magnus Tait är inblandad i mordet börjar florera. När kommissarie Jimmy Perex ignorerar ryktena och i stället börjar kartlägga vad som egentligen hänt sprider sig misstankarna vidare och lägger sig som en skugga över den lilla staden. Grannarna kastar illvilliga blickar på varandra och för första gången låser man sin ytterdörr. Alla känner alla - men en av dem är en mördare. Vem?
Min kommentar
Det var onekligen spännande att stifta bekantskap med Shetlandsöarna, jag har aldrig tidigare läst någon bok som utspelat sig där. Beskrivningen av miljön och personerna gör att i alla fall jag blir intresserad och gärna vill åka dit för att kolla om folk verkligen är sådana på Shetlandsöarna och karg natur har alltid tilltalat mig. Själva historien och gåtan är helt OK, men trots att det var underhållande så fångade de aldrig mig. Mördaren hade jag gissat på, men å andra sidan hade jag nog gissat på alla under läsandets gång. Det är alltid kul med en deckare där man faktiskt inte har en aning. Det kändes på sätt och vis lite som Agatha Christie.
Mest om böcker, men lite om film och TV-serier också. En bra berättelse är en bra berättelse.
Sidor
▼
torsdag 30 juni 2011
lördag 25 juni 2011
"Svart stig" av Åsa Larsson
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 422
Serie: Rebecka Martinsson 3
Utgivningsdatum: 2006-08-22
Baksidetext
I den vinande blåsten på Torneträsks is hittar man en död kvinna i en fiskeark. Hennes ögon är stelfrusna och runt vristen har hon en märklig bandformad brännskada. Vem är hon? Hur har hon hamnat i arken?
Kirunapoliserna Anna-Maria Mella och Sven-Erik Stålnacke letar efter svar, tillsammans med Rebecka Martinsson som efter en lång tids sjukskrivning flyttat tillbaka till Kiruna och börjat arbeta som åklagare.
Det visar sig snart att kvinnan på isen inte är det enda offret. Sökandet efter mördaren leder poliserna in i Mauri Kallis bolagssfär, där den laddade relationen mellan uppkomlingen Kallis och överklasssyskonen Diddi och Inna Wattrang bildar fond åt ett drama om pengar och makt. Och innan allt är över skall spåren följa en svart stig.
Min kommentar
Lite besviken blev jag allt på den här, tredje delen om Rebecka Martinsson, som inte alls var lika bra som de två första. Det blev helt enkelt för mycket, med både övernaturligt och utländsk milis. Men jag gillar verkligen Rebecka och de två poliserna Anna-Maria och Sven-Erik, de ger ett trovärdigt och normalt intryck. Åsa Larsson skriver på ett sätt som tilltalar mig, jag får tydliga bilder av ödsliga, snötäckta vidder. Enligt extramaterialet ska det tydligen bli sex böcker i serien, jag ser fram emot det.
Antal sidor: 422
Serie: Rebecka Martinsson 3
Utgivningsdatum: 2006-08-22
Baksidetext
I den vinande blåsten på Torneträsks is hittar man en död kvinna i en fiskeark. Hennes ögon är stelfrusna och runt vristen har hon en märklig bandformad brännskada. Vem är hon? Hur har hon hamnat i arken?
Kirunapoliserna Anna-Maria Mella och Sven-Erik Stålnacke letar efter svar, tillsammans med Rebecka Martinsson som efter en lång tids sjukskrivning flyttat tillbaka till Kiruna och börjat arbeta som åklagare.
Det visar sig snart att kvinnan på isen inte är det enda offret. Sökandet efter mördaren leder poliserna in i Mauri Kallis bolagssfär, där den laddade relationen mellan uppkomlingen Kallis och överklasssyskonen Diddi och Inna Wattrang bildar fond åt ett drama om pengar och makt. Och innan allt är över skall spåren följa en svart stig.
Min kommentar
Lite besviken blev jag allt på den här, tredje delen om Rebecka Martinsson, som inte alls var lika bra som de två första. Det blev helt enkelt för mycket, med både övernaturligt och utländsk milis. Men jag gillar verkligen Rebecka och de två poliserna Anna-Maria och Sven-Erik, de ger ett trovärdigt och normalt intryck. Åsa Larsson skriver på ett sätt som tilltalar mig, jag får tydliga bilder av ödsliga, snötäckta vidder. Enligt extramaterialet ska det tydligen bli sex böcker i serien, jag ser fram emot det.
onsdag 22 juni 2011
"Den jag ville ha" av Sheila O'Flanagan
Genre: Chick-lit
Antal sidor: 489
Utgivningsdatum: 2007
Baksidetext
Det här är berättelsen om de två vännerna Darcey och Nieve, bästisarna som alltid ställde upp för varandra ända fram till den dagen Nieve förförde Darceys pojkvän.
Tio år går utan att de har någon som helst kontakt, men så en dag dyker en bröllopsinbjudan upp hemma hos Darcey. Nieve ska gifta sig och vill gräva ner stridsyxan.
Men Darcey har något annat i sikte. Vad hon längtar efter mest av allt är att få hämnas vad som i hennes ögon var ett oförlåtligt svek. Hon kan inte släppa drömmen om det liv hon kunde ha haft...
Min kommentar
Jag gillar verkligen ämnet i den här boken, att alltid resa sig och komma igen. Att man inte ska skylla allt på olika saker som hänt i ens liv, utan man ska ta ansvar för sina handlingar och sitt eget välmående. Resten vet jag inte riktigt vad jag ska säga om. Det blir lite väl mycket och de flesta karaktärerna känns väldigt överdrivna. Många starka, framgångsrika kvinnor som inte behöver någon man för att förverkliga sig. Egentligen behöver de ingen alls. Väldigt mycket svart eller vitt, inga gråzoner alls. Så funkar det ju inte därute i det verkliga livet.
Antal sidor: 489
Utgivningsdatum: 2007
Baksidetext
Det här är berättelsen om de två vännerna Darcey och Nieve, bästisarna som alltid ställde upp för varandra ända fram till den dagen Nieve förförde Darceys pojkvän.
Tio år går utan att de har någon som helst kontakt, men så en dag dyker en bröllopsinbjudan upp hemma hos Darcey. Nieve ska gifta sig och vill gräva ner stridsyxan.
Men Darcey har något annat i sikte. Vad hon längtar efter mest av allt är att få hämnas vad som i hennes ögon var ett oförlåtligt svek. Hon kan inte släppa drömmen om det liv hon kunde ha haft...
Min kommentar
Jag gillar verkligen ämnet i den här boken, att alltid resa sig och komma igen. Att man inte ska skylla allt på olika saker som hänt i ens liv, utan man ska ta ansvar för sina handlingar och sitt eget välmående. Resten vet jag inte riktigt vad jag ska säga om. Det blir lite väl mycket och de flesta karaktärerna känns väldigt överdrivna. Många starka, framgångsrika kvinnor som inte behöver någon man för att förverkliga sig. Egentligen behöver de ingen alls. Väldigt mycket svart eller vitt, inga gråzoner alls. Så funkar det ju inte därute i det verkliga livet.
torsdag 16 juni 2011
"Berättelse om herr Roos" av Håkan Nesser
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 511
Serie: Gunnar Barbarotti 3
Utgivningsdatum: 2008-05-15
Baksidetext
Ante Valdemar Roos, 59-årig ekonom med pyrofil läggning, Anna Gambowska, 21-årig flicka på glid, kriminalinspektör Gunnar Barbarotti i gips, kriminalinspektör Eva Backman utan gips.
Ett falurött torp mitt i skogen och en lång kedja av hotell, motell och bensinstationer på sträckan mellan Kymlinge och Maardam hör till spelplatsen - allt till de ödesmättade tonerna av Sånt är livet, The Balladof Lucy Jordan, As tears goes by, Valdemar, the Penguin och Should I stay or should I go: Ante Valdemar Roos Song-lines
Min kommentar
Jag tycker jättemycket om Nessers sätt att skriva och jag gillar verkligen Barbarotti & Co, ändå kan jag inte ge boken mer än en trea, visserligen en stark sådan, men dock en trea. Själva brottet sker inte förrän nästan halvvägs in i boken. Första halvan är bra, men inte som deckare kanske. Det mesta bara lunkar på och jag saknar nagelbitarspänningen, de kluriga intrigerna och den oväntade upplösningen. Inget av det får man här, i denna sällsamt tragiska historia. Men ibland är det skönt att läsa en deckare utan allt det också.
Antal sidor: 511
Serie: Gunnar Barbarotti 3
Utgivningsdatum: 2008-05-15
Baksidetext
Ante Valdemar Roos, 59-årig ekonom med pyrofil läggning, Anna Gambowska, 21-årig flicka på glid, kriminalinspektör Gunnar Barbarotti i gips, kriminalinspektör Eva Backman utan gips.
Ett falurött torp mitt i skogen och en lång kedja av hotell, motell och bensinstationer på sträckan mellan Kymlinge och Maardam hör till spelplatsen - allt till de ödesmättade tonerna av Sånt är livet, The Balladof Lucy Jordan, As tears goes by, Valdemar, the Penguin och Should I stay or should I go: Ante Valdemar Roos Song-lines
Min kommentar
Jag tycker jättemycket om Nessers sätt att skriva och jag gillar verkligen Barbarotti & Co, ändå kan jag inte ge boken mer än en trea, visserligen en stark sådan, men dock en trea. Själva brottet sker inte förrän nästan halvvägs in i boken. Första halvan är bra, men inte som deckare kanske. Det mesta bara lunkar på och jag saknar nagelbitarspänningen, de kluriga intrigerna och den oväntade upplösningen. Inget av det får man här, i denna sällsamt tragiska historia. Men ibland är det skönt att läsa en deckare utan allt det också.
lördag 11 juni 2011
"Honungsfällan" av Unni Lindell
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 368
Serie: Cato Isaksen 6
Utgivningsdatum: 2007
Baksidetext
Vera Mattson avskyr när skolbarnen tar genvägen genom hennes trädgård. Hon har varnat dem, men de lyssnar inte, och hon är för gammal för att jaga ifatt dem. En dag försvinner en av pojkarna på vägen hem. Och Vera var den sista som såg honom i livet.
Några dagar senare hittas en ung lettisk kvinna död. Sent på kvällen har hon lämnat sin arbetsplats och blivit påkörd av en bil. Men hon har även skador som inte kan ha orsakats av bilen.
De två fallen verkar till en början inte ha något med varandra att göra. Men så upptäcks en gemensam nämnare som antyder att det trots allt kan finnas ett samband. Samtidigt som det pågår en uppslitande maktkamp inom Oslopolisen måste Cato Isaksen och hans kollegor göra allt för att hitta kopplingen mellan händelserna. Maktkampen visar sig dock bli helt avgörande för fallets lösning - innan katastrofen är ett faktum.
Min kommentar
Den här boken var visserligen bättre än de andra hittills i serien, men den kommer fortfarande inte upp till en fyra i betyg. Mest beror det nog på att jag ständigt är irriterad när jag läser Lindells böcker, personerna är så otroligt osympatiska, både polis och brottsling, så det bara kryper i hela kroppen. Vad är det egentligen för fel på Cato? Han måste vara den mest egocentriska, barnsliga, sexistiska, motbjudande person jag stött på. Han är så totalt utan empati, så jag undrar lite hur man tänkt när han blev till. Och till min fasa har ännu ett stort barn introducerats i utredningsgruppen, Marian Dahle. I övrigt är själva historien klurig och intrikat, det blir en del vändningar innan slutet.
Antal sidor: 368
Serie: Cato Isaksen 6
Utgivningsdatum: 2007
Baksidetext
Vera Mattson avskyr när skolbarnen tar genvägen genom hennes trädgård. Hon har varnat dem, men de lyssnar inte, och hon är för gammal för att jaga ifatt dem. En dag försvinner en av pojkarna på vägen hem. Och Vera var den sista som såg honom i livet.
Några dagar senare hittas en ung lettisk kvinna död. Sent på kvällen har hon lämnat sin arbetsplats och blivit påkörd av en bil. Men hon har även skador som inte kan ha orsakats av bilen.
De två fallen verkar till en början inte ha något med varandra att göra. Men så upptäcks en gemensam nämnare som antyder att det trots allt kan finnas ett samband. Samtidigt som det pågår en uppslitande maktkamp inom Oslopolisen måste Cato Isaksen och hans kollegor göra allt för att hitta kopplingen mellan händelserna. Maktkampen visar sig dock bli helt avgörande för fallets lösning - innan katastrofen är ett faktum.
Min kommentar
Den här boken var visserligen bättre än de andra hittills i serien, men den kommer fortfarande inte upp till en fyra i betyg. Mest beror det nog på att jag ständigt är irriterad när jag läser Lindells böcker, personerna är så otroligt osympatiska, både polis och brottsling, så det bara kryper i hela kroppen. Vad är det egentligen för fel på Cato? Han måste vara den mest egocentriska, barnsliga, sexistiska, motbjudande person jag stött på. Han är så totalt utan empati, så jag undrar lite hur man tänkt när han blev till. Och till min fasa har ännu ett stort barn introducerats i utredningsgruppen, Marian Dahle. I övrigt är själva historien klurig och intrikat, det blir en del vändningar innan slutet.
söndag 5 juni 2011
"Den äldste" av Christopher Paolini
Genre: Fantasy
Antal sidor: 677
Serie: Arvtagaren 2
Utgivningsdatum: 2005-08-23
Baksidetext
Eragon och hans drake Saphira har lyckats rädda rebellerna från ett ödesdigert nederlag i det stora slaget vid Tronjheim. De har besegrat Galbatorix styrkor, men den ondskefulle kungen hotar fortfarande att krossa alla som sätter sig upp mot hans mörka välde.
Eragon måste färdas till alvernas rike, Ellesméra, där Drakryttarnas urgamla kunskaper fortfarande lever kvar. Samtidigt tvingas hans kusin Roran att själv ta till vapen hemma i Carvahall.
Det blir en tid fylld av nya upplevelser, men också av smärta och förräderi. Inte ens de som står Eragon närmast är att lita på.
Min kommentar
Första hälften var vansinnigt seg och tråkig, i andra hälften började det hända saker, men i det stora hela var första boken mycket bättre. Ibland lyser naiviteten och romantiken så starkt att det nästan blir outhärdligt att läsa och det är nog då jag till fullo inser att det är en mycket ung människa som skrivit den. Och jag har jättesvårt för att överhuvudtaget kunna förstå hur en stor drake kan springa omkring på gator och bland tält, bo i träd och rent allmänt röra sig bland folk utan att döda någon bara på grund av sin storlek. Nåväl, jag kommer att läsa sista delen också, men jag får nog vänta med den ett tag. För övrigt håller jag med Ethel på Boktipset... alver måste vara något av det urtristaste som inte finns. En lysande beskrivning.
Antal sidor: 677
Serie: Arvtagaren 2
Utgivningsdatum: 2005-08-23
Baksidetext
Eragon och hans drake Saphira har lyckats rädda rebellerna från ett ödesdigert nederlag i det stora slaget vid Tronjheim. De har besegrat Galbatorix styrkor, men den ondskefulle kungen hotar fortfarande att krossa alla som sätter sig upp mot hans mörka välde.
Eragon måste färdas till alvernas rike, Ellesméra, där Drakryttarnas urgamla kunskaper fortfarande lever kvar. Samtidigt tvingas hans kusin Roran att själv ta till vapen hemma i Carvahall.
Det blir en tid fylld av nya upplevelser, men också av smärta och förräderi. Inte ens de som står Eragon närmast är att lita på.
Min kommentar
Första hälften var vansinnigt seg och tråkig, i andra hälften började det hända saker, men i det stora hela var första boken mycket bättre. Ibland lyser naiviteten och romantiken så starkt att det nästan blir outhärdligt att läsa och det är nog då jag till fullo inser att det är en mycket ung människa som skrivit den. Och jag har jättesvårt för att överhuvudtaget kunna förstå hur en stor drake kan springa omkring på gator och bland tält, bo i träd och rent allmänt röra sig bland folk utan att döda någon bara på grund av sin storlek. Nåväl, jag kommer att läsa sista delen också, men jag får nog vänta med den ett tag. För övrigt håller jag med Ethel på Boktipset... alver måste vara något av det urtristaste som inte finns. En lysande beskrivning.