Sidor

söndag 5 juni 2011

"Den äldste" av Christopher Paolini

Genre: Fantasy
Antal sidor: 677
Serie: Arvtagaren 2
Utgivningsdatum: 2005-08-23

Baksidetext
Eragon och hans drake Saphira har lyckats rädda rebellerna från ett ödesdigert nederlag i det stora slaget vid Tronjheim. De har besegrat Galbatorix styrkor, men den ondskefulle kungen hotar fortfarande att krossa alla som sätter sig upp mot hans mörka välde.

Eragon måste färdas till alvernas rike, Ellesméra, där Drakryttarnas urgamla kunskaper fortfarande lever kvar. Samtidigt tvingas hans kusin Roran att själv ta till vapen hemma i Carvahall.

Det blir en tid fylld av nya upplevelser, men också av smärta och förräderi. Inte ens de som står Eragon närmast är att lita på.

Min kommentar
Första hälften var vansinnigt seg och tråkig, i andra hälften började det hända saker, men i det stora hela var första boken mycket bättre. Ibland lyser naiviteten och romantiken så starkt att det nästan blir outhärdligt att läsa och det är nog då jag till fullo inser att det är en mycket ung människa som skrivit den. Och jag har jättesvårt för att överhuvudtaget kunna förstå hur en stor drake kan springa omkring på gator och bland tält, bo i träd och rent allmänt röra sig bland folk utan att döda någon bara på grund av sin storlek. Nåväl, jag kommer att läsa sista delen också, men jag får nog vänta med den ett tag. För övrigt håller jag med Ethel på Boktipset... alver måste vara något av det urtristaste som inte finns. En lysande beskrivning.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar