Sidor

onsdag 30 november 2011

"Utrensning" av Sofi Oksanen

Genre: Drama
Antal sidor: 357
Originaltitel: Puhdistus
Översättare: Janina Orlov
Serie: -
Utgivningsår: (första) 2008 (min) 2010
Media: Pocket
Förlag: Bonnier Pocket





Första meningen: Måste försöka skriva några ord för att hålla humöret uppe och inte förlora förståndet.
Sista meningen: Snart är vi tre tillsammans.

Baksidetext
Aliide är en ung kvinna när hennes hemland Estland ockuperas av Sovjetunionen under andra världskriget. Hon är förälskad i sin egen svåger, som är motståndsman, och den kärleken får henne att begå ett förräderi som förföljer henne resten av livet. Historien gör henne till förövare, men hon är lika mycket dess offer.

En dag i början av nittiotalet hinner den ikapp henne. Aliide hittar en avsvimmad ung kvinna i sin egen trädgård. Kvinnan heter Zara, hon har fastnat i ett traffickingnät och är på flykt undan sin hallick. Aliide tar in henne i sitt hem, tar hand om henne och gradvis går det upp för henne att Zara inte är någon främling. Långt därifrån.

Min kommentar
Ja, det här var en gräslig historia, skriven på ett väldigt "lätt" och snabbt språk. Jag vet inte om det egentligen är en fördel att den är skriven på det här sättet, det blev lite "thriller-aktigt" av ett (egentligen många) allvarligt ämne. Den fick mig ändå att förskräckas (kan inte komma på något annat ord) över tillståndet i ett grannland för bara tjugo år sedan. Hur är det möjligt? Och hur kan jag inte ha vetat detta tidigare? Jag kan nästan inget om Estlands historia och jag kände mig tvungen att googla lite medan jag läste och jag gillar böcker som får mig att fundera och leta information. Förutom att läsa in mig på Estlands historia så kände jag mig tvungen att kolla upp både mjölksvamp och tesvamp, för det hade jag aldrig hört talas om tidigare.

För min del tror jag den hade vunnit på att hoppa mindre mellan åren. Det hade varit helt OK om det hade varit tre olika trådar, som gick i ordning, men här hoppas lite för friskt fram och tillbaka. Enda syftet verkar vara att kollra bort läsaren och göra det besvärligt, det är inget som tilltalar mig. Hoppandet gjorde det ändå inte för jobbigt, det gick bra att följa med ändå, men jag gillar inte sättet.

Aliide verkar vid första anblicken vara en otroligt osympatisk och oempatisk person (med en helt osannolik fobi för flugor, varför förstår man bara om man läser översättningarna i slutet av boken), men efter hand så inser jag att skenet bedrar. Däremot visar Aliide hur man kan bli om man tvingas fatta omöjliga och absurda beslut för att därefter leva med konsekvenserna. Det visar också vad människor kan göra och stå ut med för att överleva och priset för det. Ibland hisnade jag riktigt när saker och ting drogs fram i ljuset.

Ibland var detaljrikedomen stor och ibland fick man gissa och dra egna slutsatser. För min del räckte detaljerna i Zaras liv för att kunna gissa vad som egentligen hände Aliide, Ingel och Linda i den där källaren i kommunalhuset. Det här med att tvinga läsaren att gissa tror jag egentligen är ett vinnande koncept, för det är nästan alltid otäckare att inte veta säkert, än att få allt beskrivet för sig.

Lite svårt hade jag också för hur kvinnor och män framställdes, generellt. Kvinnorna var starka, utsatta och tvingades göra vad som helst för att överleva, männen var grymma och korkade. Nu när jag tänker efter så var kvinnorna dynamiskt porträtterade, medan männen var extremt platta och endimensionella.

Det är riktigt svårt att sätta betyg på den här boken, jag ville verkligen gilla den mer än jag gjorde. Trots att den avhandlar många, många viktiga ämnen och man får sig en hel del intressant historia till livs, så sätter den inga djupare spår hos mig. Visst har den fått mig att fundera, men jag har sett och läst det förut.

Boktipset estimerade betyg var 4.7, jag ger den 3.5.


Andra som bloggat om Utrensning: Böcker emellan, Bokbrus och Bokfrossa.

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Utrensning av Sofi Oksanen.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

2 kommentarer:

  1. Jag tycker att det var en väldigt stark bok som för mig satte Estland på kartan.

    SvaraRadera
  2. Ja, satte Estland på kartan det gjorde verkligen den här boken. Baltländerna har i alla fall jag alltid upplevt har legat nära oss vad gäller både det ena och det andra. Men jag visste ju egentligen ingenting.

    SvaraRadera