Bokföring enligt Monika: "Det fjärde offret" av Mari Jungstedt

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 347
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Utmärkelser: -
Serie: Anders Knutas 9
Förlag: Albert Bonniers
Utgivningsår: (första) 2011 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 26 juni 2012

Första meningen: Vid första anblicken såg allt ut att vara i ordning.
Sista meningen: Han gick ut i hallen för att ta emot sin hustru.

Baksidetext
En stilla sensommarmorgon begås ett väpnat rån mot en värdetransport utanför Sparbanken i den slumriga idyllen Klintehamn på Gotlands västkust. Rånarna flyr på motorcykel och tar sin tillflykt till ett ödetorp på landsbygden. När polisen så småningom letar sig fram till gömstället hittas en av rånarna mördad och dådet beskrivs i medierna som en ren avrättning.

Till en början koncentreras spaningarna mot Gotlands motorcykelklubbar. Men det är något som inte stämmer. Vilka är de två övriga rånarna och har de något att göra med mordet på sin medbrottsling? Gick något fel vid råntillfället eller finns motivet längre bak i tiden? Kommissarie Anders Knutas börjar leta efter samband i det förflutna samtidigt som han försöker hålla tillbaka sina allt starkare känslor för kollegan Karin Jacobsson. Journalisten Johan Berg dras obevekligt in i ett livsfarligt spel där insatserna blir allt högre. Och hela tiden finns risken att gärningsmannen slår till igen - en gärningsman som vet något polisen inte vet.

Min kommentar
Nionde delen om Knutas och hans kollegor tycker jag faktiskt var en av de bättre, eller så beror det helt enkelt på att jag läste den "på plats" på Gotland. Det blir lite annorlunda när man går omkring på samma ställen som karaktärerna i boken, en extra dimension om man så vill.

En del författare, som Jungstedt, klarar det där med att ha många inblandade utan att det blir rörigt. Och framför allt, presenterar dem på ett naturligt sätt och inte alla på en gång. Det är också lagom med tillbakablickar för att framkalla minnesbilder från de tidigare böckerna. Men nu är jag faktiskt lite less på Knutas "the one that got away". Kan inte det där fallet lösas snart? Och hur ska det gå med Knutas äktenskap? Och med Karin? Får Johan och Emma någonsin ihop sina liv med alla barn? Den där Knutas förresten, han börjar få en del osympatiska egenskaper och det börjar bli svårt att tycka om honom.

Det bästa i historien är ändå tillbakablickarna, som mest handlar om Tereses trassliga bakgrund och hur hennes val gör att allt blir som det blir. Tillbakablickarna är också lösningen på varför de tre vännerna rånar banken och vem som mördar dem, en efter en. Och varför. Lite lösa trådar tycker jag nog ändå hänger kvar efter upplösningen, men vissa antydningar gör att man kanske vågar sig på några kvalificerade gissningar.

Naturligtvis finns det en del som jag hänger upp mig på. Som att larmet på ett hus tydligen sitter på utsidan och att efter man stängt av det så är huset olåst. Mycket märkligt i mina ögon. Dessutom byter pojken Svante efternamn från Hedström till Hedberg och tillbaka igen. Sådant stör mig ofantligt mycket.

En perfekt sommarbok med alldeles lagom spänning. Och snabbläst är den.

Boktipsets estimerade betyg var 4.0. Jag ger den 4.0.