"Till offer åt Molok" av Åsa Larsson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 387
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Utmärkelser: -
Serie: Rebecka Martinsson 5
Förlag: Albert Bonniers
Utgivningsår: (första) 2012 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 11 juni 2012



Första meningen: Att en hund kan skrika så.
Sista meningen: - Jag vill äta frukost med er.

Baksidetext
"Besiktningsmannen skär upp buken på björnen.

- Jaha, skall vi kolla vad nalle har ätit? säger han.

Det ryker om det stinkande maginnehållet. Besiktningsmannen rotar runt i sörjan med en pinne. Mungiporna far ner i en misstrogen min.

- Vad i helvete är det den har käkat? mumlar han.

Karlarna i jaktlaget kommer närmare, kliar sig i bakhuvudena så att kepsskärmarna glider ner i pannorna. Någon får fram sina glasögon. De vet ju att björnen har ätit upp Samuel Johanssons gråhund.

Besiktningsmannen reser sig. Håller en liten benbit mellan fingrarna.

- Vet ni vad det här är? frågar han.

Han är alldeles grå i ansiktet. Skogen har tystnat, ingen vind, ingen fågel. Det är som att den tiger om en hemlighet.

- Det är inte hund i alla fall. Så mycket kan jag berätta."

Man skjuter en björn i byn Lainio. I björnmagen finner man en tumme från en människa. Några månader senare hittar man en kvinna mördad i sitt hem. Hon har blivit brutalt ihjälstucken med en grep.

Kammaråklagare Rebecka Martinsson leder till en början förundersökningen, men blir bortkopplad från utredningen. På egen hand börjar hon forska i mordet på kvinnan och ett antal dödsfall som tidigare har avskrivits som olyckor. Det gäller att hitta sambandet innan fler faller offer.

Min kommentar
Som nästan alla andra så har även jag läst de tidigare böckerna om Rebecka Martinsson och som alla dem har även jag längtat mig fördärvad efter denna femte del. Med så höga förväntningar på en bok så kan det ju nästan bara bli fel. Men icke. Jag älskar verkligen Åsa Larssons böcker och jag tror jag skulle gilla henne lika mycket vad hon än skrev.

Jag har egentligen ingen aning om vad det är som är så fantastisk med de här böckerna, de helt enkelt bara träffar rätt. Det kan vara språket. Trots att jag aldrig satt min fot i Norrland så får jag klara och skarpa bilder i huvudet och min längtan norröver är aldrig så stark som när jag läser Åsa Larsson. Det ödsliga, karga landskapet. Kylan. Snön. Fjällen. Folket, som även de verkar lite karga, men som ändå på något sätt bryr sig om varandra. Karaktärerna ja, de kan också vara en del av förklaringen. De är helt enkelt människor, precis som du och jag. De är goda och onda, de kämpar för att få ihop vardagen med jobbet och allt är inte bara svart eller vitt.

Det är en fröjd att läsa om människornas relation till alla hundar som figurerar i boken och då är jag ändå inte någon hundmänniska. Och polisen Kristers relation till pojken Marcus känns bara helt äkta och fullständigt trovärdig. Även Kristers lite olyckliga kärlek i Rebecka känns rätt. Krister har fått en stor roll och vi får lära känna honom ordentligt. Han växer fram till en rejäl och sympatisk man som har hjärtat på rätta stället. Trots sina problem med att sluta snusa.

Tillbakablickarna till det gamla Kiruna och livet i början av 1900-talet ger en extra dimension till det hela och vissas människosyn (kvinnosyn?) var en rejäl blodtryckshöjare. Jag tror Åsa Larsson skulle passa alldeles utmärkt till att skriva historiska romaner.

Det finns egentligen inget mer att säga, som ingen annan redan sagt. Förutom: Läs den! och hoppas verkligen att nästa bok inte dröjer lika länge som denna.

Boktipsets estimerade betyg var 4.9. Jag ger den 4.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Till offer åt Molok: Lottens bokblogg, En bok om dagen och ...med näsan i en bok....

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.