En lite tuffare fråga i helgens bokbloggsjerka, men man måste ju koppla av lite mellan uppackningen av alla flyttkartonger. Och nu är dator och Internet igång så det är inget att be för.Veckan uppgift är: Vad är det som lockar dig att läsa den genre/de genrer som du föredrar?
Först tänkte jag att det var en omöjlig fråga att svara på, jag läser ju flera genrer, vissa utan någon som helst likhet med någon annan, men så började jag tänka på vad det är med deckare som lockar mig. Och då kom jag på det. Jag är ju en problemlösare till både yrke och på min fritid (lösa kniviga problem är det bästa jag vet) så det är ju solklart därför jag läser böcker med någon gåta att klura ut svaret på.
Skräck är ju också en genre som jag gillar och varför jag gör det skulle ju kunna bero på samma sak som att man gillar att åka otäcka attraktioner på nöjesfält. Det är helt enkelt en kick att bli rädd under kontrollerade former.
Ibland hugger jag ju tag i annat också och generellt kan man nog säga att jag gillar en bra historia (surprise!) och att sätta mig in i andras livssituation vare sig det är en deckare, skräck, historisk roman eller vad man nu kan komma på för genre.
Här är en som också gillar bergochdalbanor- på nöjesfält och i böcker!
SvaraRaderaVisst förhöjer de livskvalitén :)
RaderaDet är verkligen en kick att bli rädd under kontrollerade former.
SvaraRaderaLite adrenalin genom böcker eller berg-och-dalbanor är aldrig fel :)
RaderaDeckare är också en av mina favoritgenrer, men skräck är nog det jag väljer sist!
SvaraRaderaRiktigt bra skräck går nog före allt för mig, tyvärr är de otroligt svåra att hitta.
RaderaVilken självinsikt, imponerande!
SvaraRaderaSjälv föredrar jag oftast nöjesfältets bergochdalbanor framför fiktionens.
Håller helt med om sista stycket!
Det finns inte mycket som slår en tur i Balder :)
RaderaLäskiga bergochdalbanor på nöjesfält tackar jag nej till men skräm mig gärna med böcker :D
SvaraRaderaJag älskar att bli rädd på båda sätten :)
RaderaJag klarar inte av bergochdalbanor, men skräckböcker som ger mig kalla kårar är välkomna :D
SvaraRaderaJag önskar det fanns fler riktigt bra skräckböcker, inget splatter utan mer bara att bli rädd :)
RaderaHåller med om det du skriver om skräck, det är häftigt att uppleva de där primitiva känslorna och sedan kunna fortsätta som vanligt när boken slås igen.
SvaraRaderaJag tror det är reptilhjärnan som behöver lite föda ibland.
RaderaDet var bra formulerat! Och för att bekräfta så kan jag säga att jag INTE gillar berg- och dalbanor. Äntligen har jag fått förklaringen varför jag inte gillar skräck;-)
SvaraRaderaHa, jag borde kanske bli psykolog :)
RaderaSnyggt och träffande formulerat om skräck!
SvaraRaderaTack! Den där Annika får en att fundera både på det ena och det andra, men faktiskt har jag klurat på just det där med skräck förut :)
RaderaJag håller med om att en br ahistoria är en bra historia - punkt slut. Men man har ju sina genremässiga böjelser ändå:)
SvaraRaderaDet är ju definitivt lättare att ta tag i en bok som ligger inom det man brukar läsa. Ofta vet man ju vad man gillar och inte :)
RaderaSjälva pusslandet är ju den stora behållningen med deckare. Det håller jag helt med dig om!
SvaraRaderaJag gillar att bli helt bortkollrad, för att sedan långsamt komma till insikt om vem som gjorde det :)
RaderaEn bra historia ska det såklart vara:)!
SvaraRaderaJa, det känns som det viktigaste :)
RaderaFint filosoferat, mitt filosoferande gick inte lika djupt..:)
SvaraRaderaTack :) men så mycket filosofi var det nog inte, mer svammel då :)
RaderaJag försöker sällan lista ut vem mördaren är i deckare, men jag här märkt att ju fler deckare jag läser desto bättre blir jag på att ändå veta vem mördaren är i slutet. Kan det var en omedvetet uppövad problemlösningsförmåga som spelar in kanske? :)
SvaraRaderaJag tror du är något på spåren. Ju fler deckare man läser, desto lättare är det att lista ut vem som gjort det. Ungefär som korsord, det blir också lättare och lättare :)
RaderaJag gillar också att försöka lösa gåtan i deckare. Gillar det ännu mer när jag inte fixar att lösa den. :)
SvaraRaderaJa, det var så det började för mig :) Agatha Christie var den författare jag började läsa i deckargenren och hon överlistar mig fortfarande nästan varenda gång.
RaderaJag är inte så förtjust i skräck. Jag är en riktig fegis!
SvaraRaderaJag tror inte det har med feghet att göra, kanske mer en dragning åt det sjuka hållet för oss som gillar det :)
RaderaAll skräck som inte innefattar hjärtattacker från bakgrundsmusik i skräck-filmer är ok enligt mig :)
SvaraRaderaSåna där billiga effekter ger jag inte mycket för, jag blir mest bara irriterad.
RaderaFör mig är det också viktigt med en bra historia, men ibland kan jag faktiskt fastna för en bok bara för att språket är intressant.
SvaraRaderaSpråket gör ju en del, men till skillnad från många andra så gillar jag mer ett spartanskt språk, eller vad man ska säga. Är inte alls glad i tillkrånglat och utbroderat språk :)
RaderaMycket bra skrivet, särskilt biten om skräck och åkattraktioner - det är precis så det är!
SvaraRaderaPusseldeckare är kul, men det får inte vara för enkelt. Allra helst ska man verkligen inte ha en aning innan de sista sidorna, då är det en riktigt bra bok.
Tack - jag har faktiskt funderat på det innan :)
RaderaPusseldeckare där man listar ut lösningen alldeles i början är inget vidare. Helst ska det ju vara helt oväntat, men det är nog ganska svårt.
Japp, en bra historia är nog det viktigaste oavsett vilken genre det handlar om.
SvaraRaderaSkräck lockar, och är lagom läskigt när man läser (men sen löper ofta min fantasi amok med mig när jag sover och jag får hemska mardrömmar...)
Jag brukar inte ha problem med att skräcken lever kvar efter att boken/filmen är slut. Inte sedan jag såg Poltergeist på bio. Då vågade jag inte gå ner i källaren på tre månader :) Efter det klarar jag allt ;)
Radera