"Vargtimmen" av Denise Mina

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 358
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The dead hour
Översättare: Boel Unnerstad
Utmärkelser: -
Serie: Paddy Meehan 2
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (första) 2006 (min) 2007
Format: Pocket
Källa: Bokhylla
Utläst: 26 augusti 2012




Första meningen: Paddy Meehan hade det bra i baksätet.

Baksidetext
Paddy Meehan har avancerat från springflicka till reporter på tidningen Scottish Daily News i Glasgow. En kväll när hon är ute med jourbilen får hon tips om ett villabråk i ett av stadens finare kvarter. Bilen följer med polisen till den aktuella adressen och en välklädd man öppnar dörren. I bakgrunden syns en rädd, nerblodad kvinna. Mannen övertygar dock polisen om att det inte är någon fara och då Paddy försöker ställa några frågor trycker han 50 pund i hennes hand och ber henne hålla tyst.

Nästa morgon hittas kvinnan död. Det visar sig att hon varit en framgångsrik åklagare och att hon blivit torterad innan hon dog. När ytterligare en jurist hittas mördad upptäcker Paddy ett samband. Hon bestämmer sig för att ta reda på varför den misshandlade kvinnan inte tog chansen att fly när polisen kom. Snart nystas en historia upp som är långt mer komplicerad än vad hon kunnat ana – och som visar sig livsfarlig att blottlägga.

Min kommentar
Det här är alltså andra delen om tjejen som drömmer om att bli journalist och den utspelar sig 1984 i ett mörkt, kallt och fattigt Glasgow. Jag vet inte jag, men Denise Minas serie om Paddy Meehan verkar inte alls passa mig.

Tillbakablickarna är precis lagom många och detaljerade, i alla fall om det var ett tag sedan man läste första delen. Jag kom snabbt in i vem Paddy är som person, hennes familj och vad som hände i förra boken. Hennes "besatthet" av namnen Paddy Meehan (en man som suttit i fängelse, oskyldigt dömd) vet jag inte riktigt vad jag ska göra med, den känns å ena sidan som utfyllnad men å andra sidan förklarar den en del om vem Paddy (tjejen alltså) är.

Här är otroligt mycket sociala orättvisor, kvinnoförtryck och religionsmotsättningar, allt för att hålla människorna på plats. Det är mörkt och dystert och för en tjej i 20-årsåldern är det nästan omöjligt att slå sig fram i männens värld. Jag tycker det är helt otroligt att detta bara skulle vara knappt 30 år sedan, det känns som mycket längre tillbaka. Men Paddy kämpar på och slåss för sig och sina likar. Dessvärre tycker jag egentligen inte att Paddy är någon speciellt sympatisk person. Hon har fantastiska fördomar mot rika och hon utgår automatiskt från att alla människor är onda och vill henne illa. Det blir lite uttjatat efter ett tag. Vad mer som blir uttjatat är hennes viktnoja, hela tiden får vi veta att Paddy är tjock och vad hon tror att alla andra tänker om henne på grund av det.

Vad som störde mig allra, allra mest var översättarens envishet att skriva fönsterna och det är väldigt många fönster i bestämd form i den här boken. Det tog inte många sidor förrän jag nästan blev helt vansinnig på det.

Tredje delen står redan i hyllan, men sedan får det nog räcka med Paddy Meehan för mig. Om det finns fler böcker om henne.

Boktipsets estimerade betyg var 4.1. Jag ger den 3.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Vargtimmen: Ett hem utan böcker, Pocketblogg och Sladdertackans bokhörna.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.