En smakebit på søndag: Dewey Decimal

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Boken jag läser nu, Dewey Decimal av Nathan Larson, fick jag i julklapp förra året och jag har längtat ordentligt efter att läsa den, men på något sätt har den alltid blivit undanskuffad. Nu har det till slut faktiskt blivit dags att ta tag i den. Det är en postapokalyptisk berättelse som utspelar sig i New York, efter... ja, något har hänt, men det är inte riktigt klart vad. Det verkar handla både om en influensaepidemi, en terrorattack och total ekonomisk kollaps. Det här ska tydligen bli en trilogi.

Huvudpersonen är Dewey Decimal, eller det är i alla fall vad han kallar sig, som bor i det fina biblioteket och hankar sig fram med diverse indrivarjobb åt distriktsåklagaren. Dewey har problem med minnet och vet inte riktigt vem han är och vad som har hänt honom. Smakebiten är hämtad från sida 71.

Superinfluensan steg ner på jorden likt Guds gammaltestamentliga jävla vrede.
     H1N1? Floppade lika hårt som Ishtar. En våt fjärt, en misslyckad punchline, mycket väsen för ingenting.
     Avledde folks uppmärksamhet.
     Men stora stygga moder natur lär sig av sina misstag, gör förändringar och kommer tillbaka med nåt ännu värre. De insatta sa att om man kollade på superinfluensaviruset i mikroskop, så kunde man se den jäveln mutera rakt framför ögonen på en.
     Viruset var perfekt på alla sätt och vis. Och varenda enskilt exemplar var helt unikt, precis som snöflingor. I ständig förändring.
     Uppskattningsvis två miljoner nordamerikaner dog i pandemin. Trots all modern medicin, alla vaccinationer, etc.