"Mörk jord" av Belinda Bauer

Genre: Thriller
Antal sidor: 272
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Blacklands
Översättare: Ulla Danielsson
Serie: Exmoor 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (första) 2010 (min) 2012
Format: Pocket
Källa: Bokhylla
Utläst: 29 oktober 2012






Första meningen: Hela Exmoorheden dröp av fukt; den var full av smutsiga ormbunkar, färglöst, grovt gräs, taggig ärttörne och fjolårets ljung; den var så svart att det såg ut som om en eldstorm hade svept fram över landskapet och slitit med sig träden, så att marken lämnats kall och naken för att oskyddad möta vintern.

Baksidetext
För arton år sedan försvann Billy Peters. Hela byn tror att han blev mördad - seriemördaren Arnold Avery har ju trots allt erkänt att han mördade sex andra barn och grävde ner dem på den ödsliga heden.

Men Billys mor vägrar tro att han är död. Varje dag står hon vakt vid fönstret och väntar, medan familjen faller sönder omkring henne.

Och varje dag efter skolan gräver tolvårige Steven ute på Exmoorheden. Han har nämligen bestämt sig för att rädda sin familj från morbror Billys spöke. Om det så innebär att han måste gräva upp och visa mormor skelettet efter hennes mördade son.

Så tar han även nästa steg - Steven skriver brev till psykopaten Arnold Avery i fängelset.

Brevet blir början på en livsfarlig katt-och- råtta-lek mellan ett desperat barn och en uttråkad seriemördare. En lek som kommer att få mycket värre konsekvenser än Steven någonsin kunnat föreställa sig.

Min kommentar
Det har tagit emot lite att läsa denna och egentligen beror det bara på alla tokhyllningar jag läst vilket gjort att jag hade otroligt höga förväntningar. Det är är aldrig bra, de flesta böcker klarar inte att leva upp till dem. Så icke heller denna.

Visserligen tyckte jag den var spännande, otäck och bra skriven, men det saknades något. Detta något, kom jag på efter lite funderande, var ovissheten. Inte någon gång var jag det minsta osäker på vad som egentligen skulle hända och hur det skulle sluta, det var solklart ända från början. Vägen dit var ändå dramatisk, men inte nervkittlande.

Känslan jag bär med mig är nog trots allt mest "stackars Steven", den här lille pojken på 12 år, som är beredd att göra vad som helst för att få tillbaka sin familj, få den normal igen. Både hans mormor och mor verkar vara helt uppfyllda av sonen/brodern som försvann och aldrig hittades i stället för att ta hand om dem som fortfarande faktiskt lever, som Steven och hans lillebror Davey. Bröderna som delar rum i huset, trots att det finns ett obebott, sedan arton år tillbaka, där den försvunne Billy bodde. I hela Stevens liv verkar den där morbror Billy ha haft huvudrollen och de levande barnen har blivit satta på undantag. Det gör mig så obeskrivligt ledsen.

Steven är ju bara 12 år, men han har en vuxens analytiska förmåga, även om han nu råkar tänka ett steg för lite, och just den biten tycker jag är ganska osannolik. Jag har inte träffat många 12-åringar som kan tänka så abstrakt, men kanhända är han bara ovanligt smart.

Bokreferenser i böcker är alltid kul och Arnold Avery läser Michael Connellys Svart eko där han sitter inlåst i fängelset, en bok jag själv läste för bara ett par veckor sedan.

Helt klart är det i alla fall att jag kommer att läsa fler böcker av Belinda Bauer. Jag undrar när Skuggsida släpps i pocket...

Boktipsets estimerade betyg var 3.0. Jag ger den 4.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Mörk jord: Fru E, Bokbrus och Olika sidor.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.