Sidor

söndag 27 januari 2013

En smakebit på søndag: Dit drömmar färdas för att dö


En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Igår läste jag ut min bok, innan jag somnade, så när jag vaknade i morse fick jag leta upp en annan. Det blev "Dit drömmar färdas för att dö" av Mattias Edvardsson. Baksidetexten säger:

Romanen Dit drömmar färdas för att dö bygger på ett verkligt kriminalfall som skakade Sverige 2006. En tioåring dödades då under tortyrliknande former av sin mamma och hennes sambo. I media kom det att kallas Bobbyfallet. Ett fall som lämnade få oberörda.

I boken gör Mattias Edvardsson sin tolkning av händelsen och söker förståelse bortom det redogörande och dokumentära i förhör och protokoll, allt för att besvara frågan hur en mamma kan låta sitt eget barn misshandlas till döds.


Eftersom jag precis börjat läsa den så tar jag smakebiten från allra första början.

Det skulle dö. Barnet skulle dö. De skulle förmodligen dö båda två.
     Känslan var så djupt genomträngande att det inte var riktigt rättvist att kalla det en känsla. Nej, det var snarare frågan om en insikt, en övertygelse. Barnet skulle aldrig få se dagens ljus. Och hon själv? Hon skulle inte överleva det här.
     "Ta det lugnt. Du måste försöka ta det lugnt."
     Rösterna som virvlade runt i rummet, det starka strålkastarskenet, flackande rörelser och en tilltagande känsla av panik. Det kröp överallt i kroppen, som om hon invaderats av tusentals små grävande parasiter och Liisa vred sig, krängde runt på britsen och slängde med armarna.
     Smärtan klöv Liisa på mitten, från underlivet upp genom buken. En explosion, som om senor och ådror slitits i stycken, och hon vrålade rakt ut.

36 kommentarer:

  1. Jag tror aldrig jag kommer att glömma Bobbyfallet. Aldrig.

    Det här är en bok som jag skulle vilja läsa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, vi är nog många som aldrig kommer att glömma det. Många känslor gick man igenom då. Och inte så många bra.

      Jag har bara kommit ett 30-tal sidor in, men hela stämningen i boken är... ja, uppgiven tror jag att jag skulle kalla den.

      Radera
  2. Vet inte om jag skulle orka läsa den här boken, men håller med, kommer aldrig att glömma Bobby. Och värst av allt att styvpappan är ute ur fängelset nu...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, vi får se hur det går att läsa denna, men boken verkar inte vara Boobyfallet, utan mer än tolkning och med andra personer. Tror jag.

      Radera
  3. Som sagt var, jag tror inte jag skulle orka läsa den boken, men samtidigt är det viktigt att man inte glömmer och att man lär sig något.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har egentligen inte hänt något speciellt än, men alltihop känns otroligt mörkt. Redan.

      Radera
  4. Ja den vill jag läsa,kanske är det en sådan bok man läser i små portioner.
    Mia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har nog aldrig provat att läsa en bok i små portioner. När jag börjat läsa en så läser jag ut den :)

      Radera
    2. Jag tillhör den blödiga sorten som kan gråta floder.
      En liten fråga om staplarna, de blev fina men syns bara med Explores webbläsare och inte Google.
      Lustigt.

      Radera
    3. Det låter konstigt med staplarna, jag har Google Chrome och jag ser både dina och mina. Det finns liksom inget i den lilla kodsnutten som skulle kunna vara inkompatibelt med någon webbläsare. Tycker jag.

      Radera
  5. Dette høres veldig lignende ut en sak vi hadde i Norge for noen år siden, helt forferdelig :( Jeg orker nok ikke å lese om noen av saken, det er så sterkt og jeg makter ikke å lese om grusomhetene barna har opplevd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det låter ungefär som ett likadant fall. Det är nog så hemskt det faktiskt kan bli.

      Radera
    2. Jag har också tänkt på likheterna mellan Bobby-fallet och Christoffer-saken. På något sätt påminner mammorna om varandra, tycker jag. Undrar om inte Anne Holts senaste bok (senaste på svenska i alla fall) är inspirerad av fallet med Christoffer.

      Det här låter som en bok som skulle vara intressant att läsa. Tack för smakbiten!

      Radera
    3. Det är nog så att det krävs en speciell människotyp för sådana här brott, det är ju inte något som vem som helst "klarar". Tack och lov.

      Än så länge är boken otroligt deprimerande, men bra.

      Radera
  6. Jeg blir så opprørt av slike saker at jeg vet ikke om jeg har godt av å lese slike bøker. Det er derfor jeg ikke liker krim der barn er offer. Men takk for smakebiten og fortsatt god søndag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För det mesta kan jag hålla isär fantasi och verklighet, men i de fall som det är verkliga händelser som beskrivs så är det tungt.

      Radera
  7. Tøff lesning dette:) Minner meg om Christoffer saken vi hadde her i Norge. En gutt på 8 år som ble mishandlet til døde av sin stefar. Kom en bok om saken også, var tøff lesning. Men det værste var å høre hvor mange som hadde sviktet den lille gutten underveis, de som kunne ha stoppet det hele for det var for sent. Det er da viktig synes jeg å lese slike bøker. Takk for smakebit og ha en fin søndag!:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är viktigt att i alla fall de som kan göra något läser sådana här böcker. I viss mån gäller det ju alla, man kan ju kanske göra något även som privatperson.

      Radera
  8. Dette er tøff lesing,men samtidig er det som flere har nevnt viktig å lese slike bøker også. Tusen takk for smakebiten og ha en fin søndag videre:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, tyvärr är det ju så att sådant här händer, det måste man ju vara medveten om.

      Radera
  9. Jag tror inte jag skulle klara att läsa den här boken. Jag minns skriverierna om den stackars pojken. Ha en fin söndag ändå!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag trodde faktiskt att det var ännu längre sedan än 2006, det känns som en evighet sedan, men det är fastetsat i minnet.

      Radera
  10. Uff... grusomt, grusomt.. For det første er det ubegripelig at noen kan gjennomføre noe sånn, for det andre er det ubegripelig at noen klarer å skrive en hel bok om det, og sist, men ikke minst er det ubegripelig at noen klarer å lese disse bøkene! Jeg er en sart sjel som ikke tåler det!!
    Viktig at det blir satt søkelys på familierelatert vold generelt, det vil kanskje gjøre at flere tør varsle når de aner at noe er galt fatt i en femilie.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, tyvärr är det ju så att hemska saker inte försvinner när vi inte låtsas om dem. Och sådant här får ju bara inte hända fler gånger. Men visst, det finns händelser som inte jag klarar att läsa om också ;)

      Radera
  11. Nei dette fikk jeg ikke lyst til å lese. Sjøl om det ofte er greit å få realistiek og objektiv vurdering når noe slikt skjer. Massemedia gir ofte en annen versjon, unyansert og subjehtiv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Massmedia har ju ett lite annat intresse än att informera, de vill ju sälja tidningar/reklam så dem kan man inte alltid lite på.

      Radera
  12. Fy så hemskt, men tack för smakebiten!

    SvaraRadera
  13. Jag är kluven till om jag vill läsa denna eller inte. Tack för smakebiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade nog inte köpt den själv, men eftersom jag ändå gärna ville läsa den så tackade jag ja när jag blev erbjuden den. Så kan det också gå :)

      Radera
  14. Rystende lesning, dette tror jeg blir litt i sterkeste laget for meg....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu har jag inte läst mer i den i dag. Än. Men om jag ska döma efter det jag hann läsa i morse så kommer det att bli riktigt tungt.

      Radera
  15. Dette høres ut som en utfordrende bok... Takk for smakebiten!

    SvaraRadera
  16. Usch ja, vill ändå läsa för att kunna förstå om det nu går.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kommer nog aldrig att förstå, det finns liksom inga ursäkter, men kanske en förklaring.

      Radera