Sidor

onsdag 31 juli 2013

"Weirdo" av Cathi Unsworth

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 379
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Weirdo
Översättare: Per Planhammar
Serie: -
Förlag: Kalla kulor
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 8 juli 2013





Första meningen: De hade gömt henne långt borta från resten av världen, djupt inne i en skog.

Baksidetext
"Östra Englands galna häxa, kallade tabloiderna henne. Mördar-Corrine, den sataniska översteprästinnan som sommaren 1984 hade slagit klorna i tonårsbefolkningen i en kuststad i Norfolk. Djävla weirdo, sa lokalinvånarna. Håll henne borta."

För tjugo år sedan dömdes den femtonåriga skolflickan Corrine Woodrow för det bestialiska mordet på en klasskamrat. Men nya dna-bevis antyder att Corrine inte var ensam om dådet, och privatutredaren Sean Ward reser till den lilla staden Ernemouth för att undersöka fallet.

Det Sean möter är en brittisk småstad full av hemligheter, människor som tiger och svart magi. Till sin hjälp har han Francesca, den lokala tidningens chefredaktör, och tillsammans försöker de ta reda på vad som egentligen hände. Men stadens makthavare gillar inte deras rotande och motarbetar dem i det tysta. Sean och Francesca inser snart att det finns människor som inte skyr några medel för att dölja sanningen och ju närmare gåtans lösning de kommer desto större blir faran för deras egna liv.

Min kommentar
En bok som heter Weirdo och beskrivs som en klassisk brittisk deckare med en twist av noir (och icke att förglömma, ett stänk magi också) lockar i alla fall mig till läsning. Huruvida den är klassiskt brittisk med avseende på stämning beror nog på vilka deckare man jämför med. Här är det i alla fall riktigt mörkt, skitigt, dystert och nästan lite deprimerande.

Från början blev jag nästan lite anti, eftersom jag inte alls gillar när det är många karaktärer som förs in i handlingen redan från början. Det gör att jag känner mig överväldigad och inte kommer nära någon av dem. Efter bara runt 70 sidor så hade jag träffat på över 20 personer, som alla var mer eller mindre viktiga för handlingen. Dessutom var de fördelade på två tidsperioder (1983 och 2003), vissa fanns bara i en av dem och några i båda. Det tog nästan läslusten ur mig. Men. För så klart finns det ett men. Efter ytterligare några sidor så hade jag glömt allt som möjligtvis var besvärligt med detta och blev helt uppslukad i handlingen.

Skiftet mellan de olika perioderna sköttes föredömligt, i vartannat kapitel och inga kursiva textsjok. Ledtrådar till vad som hänt pytsades ut i små, små bitar och trots att jag nog tyckte att det blev lite väl mycket smuts och skit mot slutet så kan jag inte påstå att det kändes överdrivet. Något jag uppskattade speciellt mycket var att man inte fick veta vem som egentligen blivit mördad förrän mot slutet. Jag gissade inte rätt på offret, men väl på förövaren. Förutom mordoffret var boken ändå lite för förutsägbar och ibland ville jag bara skaka om de där Sean och Francesca för att de inte såg det som var så uppenbart.

Boken berättas ur många karaktärers perspektiv och ett tag, när upplösningen närmade sig, blev glimtarna lite väl korta, ibland bara några meningar och det gjorde att läsningen gick lite i stackato. Det positiva är att det alltid var lätt att hänga med på när perspektivet skiftade och vem som tog över stafettpinnen.

Jag önskar att Cathi Unsworths tidigare böcker snart översätts de också, för henne vill jag läsa mer av.

Boktipsets estimerade betyg var 3.9. Jag ger den 4.5.

Tack Kalla kulor för recensionsexemplaret!


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Weirdo: Lingonhjärta, Bokomaten och Fiktiviteter.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

6 kommentarer:

  1. Japp. Nu åkte den upp på lästlistan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas du kommer att gilla den :)

      Radera
  2. Vad glad jag blir att du gillade den. Visst kanske var den lite rörig i början men sen blir den ju helt fantastisk. Så otroligt härligt sätt att skriva en deckare på :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillade speciellt det att man varken visste offer eller mördare. Det gjorde gissningarna ännu svårare :)

      Radera
  3. Tack för tipset! Jag har börjat ge kriminalare en chans och den här måste jag läsa :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den var lite annorlunda och spännande :)

      Radera