Sidor

lördag 24 augusti 2013

"De målade grottornas land" av Jean M.Auel

Genre: Drama
Antal sidor: 669
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The land of Painted Caves
Översättare: Tove Janson Borglund
Serie: Jordens barn 6
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 9 augusti 2013



Första meningen: Skaran av vandrare tog sig fram på stigen mellan Gräsfloden och den svartstrimmiga vita kalkstensklippan.

Baksidetext
Ayla försöker finna en balans mellan sina uppgifter som nybliven mamma till Jonayla och sin utbildning till andlig ledare och helare. Tillsammans med Jondalar och Zelandoni ger sig Ayla ut på en lång resa för att besöka andra grottor inom Zelandonii. Längs vägen möter de många faror som de övervinner tack vare Jondalars spjutslunga och Aylas speciella förmåga att kommunicera med sina hästar och sin tama varg. När Ayla till sist blir kallad för att bli en riktig Zelandoni kräver Stora Modern ett omänskligt stort offer av Ayla, ett pris hon måste betala för att få Kunskapens Gåva.

Min kommentar
Jag vet inte säkert när jag läste första delen i den här serien, Grottbjörnens folk, men det var någon gång mellan 1982 och 1988. Nu, nästan 30 år senare, var det äntligen dags för sjätte och sista delen. Tyvärr måste detta vara den klart sämsta i serien.

Det måste ha varit extremt svårt att skriva en serie över så lång tid och tyvärr märks det lite för mycket på den här boken. Auel ser sig inte bara tvungen att rekapitulera vad som hänt i de tidigare fem böckerna utan även vad som händer i denna. Kanske hade hon på känn att det skulle ta lång tid att läsa den och tänkte att man skulle glömma under tiden, för här får man åtskilliga gånger veta hur Ayla tämjde vargen och hästen, hur hon blev lurad att bära manskläder, hur hon och Jondalar träffades... När jag för femtielfte gången läste om Aylas annorlunda dialekt så höll jag på att gå i taket. Boken kunde lätt ha varit minst 200 sidor kortare om alla upprepningar och repriser hade tagits bort.

Även de olika grottbesöken höll på att göra mig tokig. Där var sida upp och sida ner av beskrivningar av olika djurmålningar inne i grottorna. Det var intressant första gången. Andra gången kunde jag tycka att det blev lite långtråkigt, men det bara höll på och höll på. I stort sett allt i hela boken var otroligt detaljerat och jag behöver verkligen inte veta varje gång Ayla ammar, kissar, klappar vargen och så vidare. Jag förstår att det gjordes för att etablera Ayla som person, men detta är ju trots allt sjätte boken och vi som läst vet att Ayla är väldigt speciell.

I början av boken är dialogerna så krystade att jag nästan skäms, de olika personerna berättar självklarheter för varandra, saker som de alla vet och känner till. Just detta tror jag blir bättre sedan för det är inget jag tänker på längre in i boken. Generellt kan jag nog säga att jag har väldigt svårt för samtalen och diskussionerna, det är svårt för mig att tro att stenåldersmänniskor konverserade på det här sättet, med ord som bland annat kilometer.

Vad jag tycker är väldigt tråkigt är att så många fokuserar så mycket på det erotiska innehållet, när det faktiskt är allt det andra som är intressant. Vilket hästjobb hon lagt ner, Auel, på research och faktasökning. Om jag förstått saken rätt så är de fakta hon har med i boken helt korrekta. Och det är också det som gör de här böckerna så speciella. För den som vill ha mjukporr och tansnusk så kan jag inte rekommendera den här boken, då är det bättre att man läser något annat i stället.

Jag hade hoppats få svar på många av mina frågor i den här sista delen, men så blev det inte. Det gör i och för sig alltihop än mer trovärdigt, men jag skulle gärna vilja veta varifrån Ayla kom från början och hur hennes liv egentligen blev sedan. Det kan låta som att jag verkligen inte tyckte om boken, men riktigt så enkelt är det inte. Om jag bortser från upprepningarna och de långrandiga grottbesöken så var boken ändå spännande och intressant, sista tredjedelen var till och med bra.

Tråkigt nog är det jag bär med mig från denna att inte så mycket har förändrats på 35000 år. Kvinnor och män verkade ha lika svårt att kommunicera på den tiden.

Boktipsets estimerade betyg var 2.6. Jag ger den 3.0.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om De målade grottornas land: Flygarens bokblogg, Bokstunder och Mina boktips.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

4 kommentarer:

  1. Det låter som den innehåller en hel del av det jag inte tål...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den var tuff att ta sig igenom, men man (jag) kan ju inte sluta läsa en mitt i en serie efter så många sidor :)

      Radera
  2. Den ligger i min hög och jag blir lite glad när du skriver att hon har med info från de tidigare böckerna... För jag läste de andra redan när de kom ut, och jag minns nästan ingenting av dem... Sen säger jag som dig, böckerna uppmärksammas för sexscenerna, men det är ju all den fakta vi får om den tiden som gör att de är så intressanta! Men jag oroar mig för att jag inte ska gilla den här, skönt att höra att den ändå är OK!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hade inte gjort om hon nämnt allt bara en gång, men hon envisades med att upprepa igen och igen och igen och... Bortsett från det så var den helt OK :)

      Radera