En smakebit på søndag: Det du inte såg

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Den årliga utmaningen tre på tre kördes igång nu i september och smakebiten den här veckan kommer från den första av de tre böcker jag tänkt läsa, Det du inte såg av Patrik Sjöberg och Markus Lutteman. En otroligt sorglig historia om en av världens bästa höjdhoppare, hur han som liten kille ville bli bäst i världen och hur han utnyttjades sexuellt av sin tränare och styvfar, Viljo Nousiainen.

Jag har kommit lite längre i boken, men smakebiten är från sida 67, den "honom" och "han" som det syftas på är givetvis Viljo.

I efterhand ter det sig obegripligt att jag valde att flytta med honom när han lämnade morsan - och att jag dessutom valde att stanna kvar när jag kom till insikt om vad han höll på med - men det fanns nog många orsaker. Inte minst den beroendeställning jag befann mig i. Om jag ville nå toppen behövde jag Viljo. Det påståendet hade etsat sig fast som en obestridlig sanning i mitt huvud. Tack vare Viljo hade jag redan hoppat två meter (det gjorde jag i en tävling i Århus i Danmark i januari 1980), tack vare Viljo hade jag fått åka på träningsläger till Spanien och Italien. Omgivningen gjorde inget för att minska mitt beroende av honom. "Tänk vilken lyx att få träna med Viljo!" fick jag ofta höra. Han var extremt populär och folk stod på kö för att få träna med honom. Jag förstod dem. Som tränare var Viljo suverän.
     Och det där mörka då, det man fick på köpet? Jag minns inte hur jag tänkte då, men på något sätt måste jag väl ha tyckt att det var värt priset.