Sidor

lördag 25 januari 2014

"Kvinnan i rummet" av Jussi Adler-Olsen

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 349
Originalspråk: Danska
Originaltitel: Kvinden i buret
Översättare: Leif Jacobsen
Serie: Avdelning Q 1
Förlag: Bra böcker
Utgivningsår: (original) 2007 (min) 2012
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 12 januari 2014






Första meningen: Fanns det någonting han hatade så var det människor som stirrade.

Baksidetext
En vacker vinterdag 2002 försvinner den unga och lovande politikern Merete Lynggaard spårlöst. Medierna kastar sig över fallet och börjar spekulera vilt om allt ifrån självmord och mord till kidnappning och frivilligt försvinnande. Polisen inleder snart en stor utredning men den blir resultatlös. Merete är som uppslukad av jorden.

Samtidigt är kriminalinspektör Carl Mørck tillbaka på jobbet efter en traumatisk händelse där han och två kollegor blivit nedskjutna. Ena kollegan dog och den andre är förlamad. Carl är fysiskt oskadd men plågas av djupa skuldkänslor gentemot sina kollegor.

När Carl Mørck så småningom får ansvaret för utredningen av Merete Lynggaards försvinnande börjar det hända saker. Snart är Mørck och hans assistent Hafez el-Assad en hänsynslös förbrytare på spåren. Frågan är om de hittar galningen innan det är för sent?

Min kommentar
Jag kan inte ens räkna de gånger jag hört talas om de här böckerna och det har i stort sett alltid varit i positiva tongångar. Nu har även jag sällat mig till hyllningskören.

Redan från första mötet blir jag förtjust i Carl Mørck, jag älskar hans cyniska humor, den lite bitter-torra sorten. För att inte tala om när Assad kommer in i bilden, vilken underbar karaktär. Och jag gillar verkligen hur relationen mellan Mørck och Assad beskrivs. Tonen dem emellan är rent ut sagt bara underbar. Men vem är egentligen Assad? Inte tror jag i alla fall att han är en enkel vaktmästare. Hoppas han låter oss veta lite mer i de kommande böckerna. Som naturligtvis redan väntar i bokhyllan och det är jag väldigt glad för just nu.

Berättelsen sker i två trådar (som givetvis går ihop i slutet). Den ena är nutid och det är där Carl Mørck och Assad befinner sig, den andra tråden är fem år tidigare och det är där Merete Lynggard befinner sig. Tråden med Merete är riktigt klaustrofobisk och psykologiskt otäck. Det kryper i kroppen av olustkänslor. Och jag känner verkligen med Merete.

Historien är ganska förutsägbar när det gäller vem och varför, det kändes faktiskt ganska övertydligt, men det är inget som egentligen stör. Slutet är olidligt spännande och jag blev lite nervös för hur det skulle gå. Skulle det sluta bra eller dåligt? Det tycker jag är en bra grej om man lyckas med det. Motivet känns väl kanske lite som en överdriven reaktion, men jag har inga problem med att tro på grymhet, brist på empati och ren ondska. Det har jag läst alldeles för mycket av i dagstidningen för att avfärda.

Det här är egentligen den gamla vanliga berättelsen om den gamla vanliga avdankade polisen med relationsproblem, men denna är bra mycket roligare än många av de andra. Och den är befriande fri från romantik. Den sedvanliga samhällskritiken vävs in på ett så naturligt sätt att den inte stör mig för en sekund. Det enda som stör mig är att boken är otroligt dåligt korrekturläst. Jag har förstått att översättningen av denna gick väldigt snabbt för att böckerna skulle komma ut i ordning, men allvarligt, jag läste pocketutgåvan...

Boktipsets estimerade betyg var 4.3. Jag ger den 4.5.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Kvinnan i rummet: Bokbrus, Pocketblogg och En bok om dagen.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

14 kommentarer:

  1. Den här serien har jag inte läst från början så jag har inte läst den här, så jag bara skummade lite i din recension. I de andra har jag gillat jargongen i gruppen framförallt, men tyckt de var lite för groteska. Jag måste nog läsa den här också vid tillfälle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då har nog jargongen ändrats lite i de senare böckerna, tror jag. Det var åtminstone inget jag reagerade på :)

      Radera
  2. Åh, vad härligt att höra att du gillade denna bok. Den står på min måste läsa bok. Kanske ska ta den som min spänningsutmaning nästa månad. Tack för tipset och ha en härlig lördag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trots höga förväntningar så vann den mitt hjärta :) Jag är otroligt svag för humor i deckare och denna hade verkligen det.

      Radera
  3. De här böckerna är jag riktigt sugen på att läsa :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Egentligen vill jag inte påbörja fler serier innan jag läst klart ett par, men jag kunde inte stå emot längre :)

      Radera
  4. Trots att den här boken har många av "den vanliga" deckarens ingredienser, tycker jag ändå att den här skiljer sig från mängden på ett positivt sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, humorn, om inte annat, gjorde den annorlunda och bättre :)

      Radera
  5. Jag brukar reta mig på dålig korrekturläsning men minns inte det från den här boken. Jag måste ha varit så inne i berättelsen och plöjt den i sån fart att jag inte märkte det... Och Assad är fortfarande en gåta, fyra böcker senare... Fast det kommer lite ledtrådar här och där...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske läste en annan utgåva, där de rättat de flesta felen? Vet inte om jag ska bli glad eller ledsen för att Assad fortfarande är en gåta ;)

      Radera
  6. Jaa äntligen :) Vad kul att boken levde upp till dina förväntningar :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kändes verkligen som äntligen :)

      Radera
  7. Kul att du gillade den :) jag ser fram emot att fortsätta läsa hans böcker och veta mer om Assad och Carl, speciellt om Assad då han som du säger måste vara mer än vaktmästare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tre böcker står redan och väntar i hyllan, får se hur länge :)

      Radera