Sidor

torsdag 22 maj 2014

"Labyrinten" av Kate Mosse

Genre: Drama
Antal sidor: 620
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Labyrinth
Översättare: Ulrika Jannert Kallenberg
Serie: Languedoc 1
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2005 (min) 2008
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 5 maj 2014






Första meningen: En enda blodstrimma rinner långsamt längs den bleka undersidan av armen, en röd söm på en vit ärm.

Baksidetext
I juli 1209 får en sjuttonårig flicka en underlig bok i gåva av sin far. Han hävdar att boken rymmer den heliga Graalens tvåtusenåriga hemlighet. Fastän Alaïs inte lyckas tyda de främmande orden och tecknen på boksidorna, förstår hon att hennes livsuppgift blir att bevara labyrintens hemlighet och finna ett säkert gömställe för boken.

I juli 2005 hittar Alice Tanner två skelett i en bortglömd grotta i franska Pyrenéerna. Hon förundras över den labyrint som huggits in i grottväggen och inser samtidigt att hon stört friden på en helig plats. En plats som enbart borde finnas i det fördolda. På något vis har Alice blottlagt en fruktansvärd händelse i det förflutna, som samtidigt visar sig vara nyckeln till hennes egen historia.

Min kommentar
För ganska många år sedan så råkade jag köpa Kate Mosses Kryptan och då upptäckte jag att den ingick i en serie där Labyrinten är första delen. Det var alltså bara att försöka hitta den först, vilket jag gjorde till slut. När miniserien plötsligt dök upp på TV så insåg jag att det nog var dags att ta sig an först boken sedan serien.

Min första reaktion är att jag retar mig på alla dessa franska uttryck. På var och varannan sida dyker de upp. Det finns visserligen ett litet "lexikon" i slutet av boken, men långt ifrån allt står med där. Vissa dialoger är också översatta direkt i texten, som om boken inte var tillräckligt tjock ändå. Jag kan ingen franska, har aldrig läst franska i skolan och jag kan följaktligen inte läsa på franska. Det stör mig oerhört mycket när det förekommer utländska fraser och uttryck i en översatt bok. Dum som jag är så förutsätter jag ju naturligtvis att fransmän pratar franska hela tiden, inte bara ibland där det passar att slänga in någon speciell fras. Behöver jag säga att första intrycket inte var speciellt positivt?

Dessvärre fortsätter det. I början reagerar jag bara över något som måste vara en dålig översättning och även dålig korrekturläsning. Många väldigt märkliga meningar och ordvändningar gör att läsflytet förstörs och jag måste ganska ofta läsa om för att överhuvudtaget förstå vad som menas. Efter ytterligare några sidor tycker jag att många formuleringar återkommer väldigt ofta. Många karaktärer tittar sig till exempel i spegeln för att läsaren ska få veta hur de ser ut. En bit in i boken börjar jag också ledsna på alla föreläsningar jag får. Jag förstår att det är mycket research för en sådan här bok, men jag behöver verkligen inte få veta allt om, till exempel, labyrintens historia, ända tillbaka till 1550 f Kr. Allt är så oerhört detaljerat. Dessvärre är det så att när jag får för mycket detaljer så får jag sällan ihop miljöerna eftersom jag inte alls kan se samma sak som författaren.

Inte heller alla händelser får jag ihop. Vid ett tillfälle har en person bakbundna händer, men plötsligt kan h*n använda dem för att dricka vatten. Lite senare har någon stoppat dokument innanför klädseln, vid bröstet. Några meningar efter är de plötsligt i en påse som trasslar in sig i benen. Eller ännu värre, om det inte var samma dokument som menades så hade h*n inte ens kvar det ena, det blev h*n nämligen av med några sidor tidigare. Det här är bara två exempel, det finns tyvärr många fler.

Mot slutet börjar jag fundera på om jag plötsligt hamnat i en fantasy/science fiction bok. Låt mig bara kort säga att det helt enkelt blev för mycket.

Om man gillar historiska romaner med otroligt mycket detaljer och ett språk som är tillkrånglat (andra kanske kallar det poetiskt) så gillar man nog denna. Strax efter jag läst ut boken tittade jag på mini-serien och här hade man tagit bort stora sjok av sidoberättelser. Det gjorde att tempot höjdes och mitt intresse hölls vid liv i sammanlagt tre timmar. Så borde någon gjort med boken också.

Boktipsets estimerade betyg var 3.7. På Goodreads hade den 3.48 i genomsnitt. Jag ger den 2.5.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Labyrinten: Med näsan i en bok, PocketBlogg och Carolina läser.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

13 kommentarer:

  1. Håller med om att det faktiskt var lite fantasy över det bitvis. Ännu mer i Kryptan. Och jag min historienörd gillade båda böckerna :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade jag varit beredd på fantasystuket så skulle jag kanske ha uppskattat det mer. Jag gillar historia i romaner, men jag behöver verkligen inte få flera sidor detaljer :)

      Radera
  2. Franska är inte min bästa gren, skulle vara kul att kunna det, men jag kan bara några få ord,så det låter lite som att man (jag) skulle se miniserien istället för boken.....;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ju aldrig gillat franska, det är därför jag aldrig läst det ;) Miniserien kan jag faktiskt rekommendera, den var bra.

      Radera
  3. Jag älskade mini-serien. Har den stående i bokhyllan i original, "förhoppningsvis" är bristerna som du pekar på översättningsmissar. Tycker mig komma ihåg från tv-serien att det är lite övernaturliga inslag inbakade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förbered dig bara på två-tre sidohistorier som var helt borta i miniserien :)

      Radera
  4. Det var ett tag sen jag läste den nu, men kommer genast ihåg (nu när jag läser ditt inlägg) hur mycket jag störde mig på alla de där franska orden och meningarna som helt onödigt var med och tog plats. Jag blev inte gladare när jag läste "Kryptan", faktiskt. Tredje boken (Vintevålnader) gav jag mig helt enkelt aldrig på.
    Däremot kan jag mycket väl tänka mig att se TV-serien. Jag är ju så uselt uppdaterad på TV och film och visste inte ens om att serien fanns.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag avskyr när de stoppar in ord och fraser på ett annat språk, är det bara då de pratar på vilket språk det nu är? Pratar de svenska annars? Jag har både Kryptan och Vintervålnader stående här, men jag känner mig inte direkt sugen på dem :)

      Miniserien tycker jag man kan se, det var väldigt mycket som var ändrat och många helt onödiga sidohistorier var helt borttagna.

      Radera
    2. Det känns mest som att någon vill svänga sig med sina språkkunskaper när sånt förekommer. Det tillför ju absolut ingenting.

      Radera
    3. Jag kan inte annat än hålla med.

      Radera
  5. Jag tog mig ju inte ens igenom Kryptan (som var den som jag började med) och när jag läste vad andra tyckte så började jag undra om jag var helt eljest ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Isåfall är jag lika eljest som du.
      (älskar det uttrycket som jag aldrig får höra i min södra landsända)

      Radera
    2. Eljest är ett ord man hör för sällan :) Jag ska väl läsa Kryptan så småningom, men jag har inte någon speciell brådska. Tro't eller ej :)

      Radera