Sidor

torsdag 26 juni 2014

"Råttfångerskan" av Inger Frimansson

Genre: Thriller
Antal sidor: 356
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Rose Bruhn 1
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2009
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 juni 2014





Första meningen: Hon väcktes av ett skrik.

Baksidetext
Den store förläggaren Titus Bruhn lämnade för många år sedan sin hustru Rose för den lite för tjocka och ganska osäkra bokhandlerskan Ingrid. Nu ligger han svårt sjuk och vill till varje pris träffa Rose för att försonas. När hon inte svarar i telefonen vädjar han till Ingrid att åka till henne och be henne komma.

I sin ensligt belägna backstuga lever Rose ett isolerat liv. Som sällskap har hon några råttor som hon försöker tämja. Hon uppskattar inte besöket, och när Ingrid av misstag har ihjäl hennes favoritråtta startar ett dramatiskt skeende som leder till en kamp på liv och död.

Min kommentar
Inger Frimansson är en författare som gått mig helt förbi så när jag läste om henne på andra bloggar blev jag så klart nyfiken. När jag sedan hittade den här boken på en outlet tvekade jag inte länge. Psykologisk thriller är triggerord för mig.

När jag började läsa så var det första jag tänkte på att meningarna var rumphuggna, ibland var de bara enstaka ord och det kändes lite som att texten gick i staccato. Det upplevde jag som lite jobbigt, trots att jag oftast gillar ett kort och rappt språk, men även jag verkar ha en gräns. Detta var bara något som fanns på de allra första sidorna, sedan övergick det till mer normala meningar.

Vi följer två personer, Ingrid och Rose, i takten varannat kapitel. De två berättelserna hakar i varandra ibland och då får vi uppleva samma sak från två håll. Det funkar bra, både med byte av person och de två synvinklarna.

Tempot är extremt långsamt och personligen tycker jag att det är både segt och ganska trist. Det händer inte speciellt mycket och det känns som att det mesta av det jag läser är återblickar och tankar, vilket i och för sig förklarar allt som händer, men det gör det inte mindre tråkigt. Jag dras aldrig med i berättelsen och jag vet egentligen inte varför. Det finns helt enkelt inget som fångar mig och detta trots det lovande temat. Förmodligen beror det på att jag inte gillar när allt berättas för mig, jag vill uppleva det.

Karaktärerna är inte många, vilket är ett plus, men jag vet inte riktigt vad jag ska säga om dem, de känns inte sympatiska och jag bryr mig faktiskt inte om någon av dem. Inte ens stackars Ingrid. Och tonårsdöttrarna undrade jag ett tag hur gamla de egentligen var (kanske nämndes det någonstans, men jag orkade inte leta), de betedde sig som om de var i nedre tonåren, men eftersom de skulle flytta hemifrån gissar jag att de var över 20 i alla fall. De var nog faktiskt de minst sympatiska i den här boken och ett skräckexempel på hur barn som aldrig behöver ta några konsekvenser av sitt handlande kan bli.

Slutet är förutsägbart, men därmed inte mindre bra. Det är alldeles lysande. Tydligen finns det en fortsättning på Råttfångerskan som heter Det kalla landet. Den kommer jag med största säkerhet inte att läsa. Kanske är det lite orättvist att bedöma den här boken precis efter jag läst två fullpoängare i rad, men så kan det bli. Det känns i alla fall som att detta inte alls passade mig.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3.3. På Goodreads hade den 3.57 i genomsnitt. Jag ger den 3.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Råttfångerskan: Med näsan i en bok, Ariels bokhylla och Den lilla boklådan.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

4 kommentarer:

  1. Det här är det enda jag läst av Frimansson och att det inte blivit mer beror på att jag var allt annat än förtjust i denna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta lär bli det enda jag läser av henne också.

      Radera
  2. Den här författaren har jag varit lite nyfiken på, men nu känns det helt OK att inte ha hunnit med då...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte en bok jag skulle rekommendera, men jag vet att det är en del som gillar henne. Tyckte det var mest trist...

      Radera