"Ankharen" av Ståle Brandt

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 488
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Kjetil Ruud 1
Förlag: Bra & Leve Förlag
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2013
Format: E-bok
Källa: Rec ex
Utläst: 2 juli 2015






Första meningen: Sofie ligger i sin säng.

Baksidetext
Ett hjärtskärande skrik lämnade hennes läppar. En flock korpar lyfte skrämda och skrikande från trädet framför henne. Det blev med ens helt stilla, som om skogen väntade på något oundvikligt. Framför henne hängde ett groteskt och slappt bylte i form av en mänsklig kropp. På dess hjässa satt en orädd svart korp kvar och tittade tillbaka på henne med en skarp och vaksam blick. Korpen kraxade till innan den fortsatte sitt hackande i ett av de ögonlösa hålen som stirrade mot henne.

Detta är början på en intensiv jakt på en utstuderad mördare. Spaningsledaren och tillika kriminalkommissarie Kjetil Ruud vid länskriminalen i Karlstad tilldelas fallet. Spaningsarbetet leder honom till frågor vars svar finns både utanför landets gränser och även inom den egna kåren. Svar som inte tål att synas. Svar som får oanade konsekvenser.

Min kommentar
Det här med bortglömda e-böcker på läsplattan har börjat bli ett riktigt problem. Plötsligt kan jag hitta en stackare som legat där i nästan två år. Som den här boken.

Jag vet egentligen inte riktigt var jag ska börja, det finns en hel del att säga. Historien är bra och genomtänkt, poliserna kommer fram till lösningen genom utredning och inte slumpmässig tur. Det är ovisst och man får svaret samtidigt som poliserna. Men en hel del saker gör boken otroligt jobbig att läsa.

Det är så otroligt detaljerat och föreläsande ibland att jag faktiskt skummar texten, något jag aldrig gör. Alla hus, rum, människor beskrivs ända in i minsta detalj (blå dörr, nygustaviansk stol, pushup-bh). Jag får veta massor om whisky, både sorter och hur man dricker den, och allt om Sandgrund, som tydligen är ett populärt tillhåll i Karlstad. Jag får också veta hur stor säng man bör ha om man är ensam kvinna och hur obs-klasser fungerade förr. Det förklaras även för mig att 11 + 1 = 12.

Men det som stör mig allra mest är den sexistiska och fördömande attityden som genomsyrar hela boken. Om det är Kjetils tankar så är allt bara jättekonstigt. Han kan vid ena tillfället tänka att en ung kvinnas minimala klädsel lätt kan tas för en invit eller antydan att hon är tillgänglig, att en kvinna som är osminkad har ett "annars normalt utseende", att ett handslag är feminint och nästan bögigt, att en åtsittande klänning och en pushup-bh mer ger intryck av att kvinnan är prostituerad än socialsekreterare, att kvinnor i allmänhet bara behöver antyda sex för att linda män runt lillfingret och så vidare. I nästa andetag blir han förbannad på snedvriden kvinnosyn.

Korrekturläsningen måste ha varit obefintlig, här finns minst ett fel på varje sida. Det är alltifrån felaktig användning av ord till stavfel och särskrivningar (till exempel används genomgående vart i stället för var). Tempus byts lite när som helst och jag kan inte hitta någon logik i de bytena.

Från början tänkte jag att jag absolut inte ville läsa fler böcker i serien, men om Kjetils underliga funderingar om kvinnor och deras kläder togs bort och alla språkfelen rättades till så är boken bra, spännande och intressant. Jag vet inte om författaren har låtit någon utomstående läsa igenom manuset, det verkar i alla fall inte så. De flesta felen är väldigt enkla och tydliga och borde ha noterats vid en genomläsning. Om bara detta hade åtgärdats så skulle nog boken ha kunnat få ett bättre betyg.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 2,0 (beräknat på 3 betyg).
På Goodreads var inga betyg satta.
Jag ger den 2,0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Ankharen: Tankar från en samlares hjärna, Annika och Cissi Grip.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.