"Rörgast" av Johan Theorin

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 453
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Ölandskvartetten 4
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 29 juni 2015






Första meningen: Gerlof Davidsson gick ut den sexåriga svenska folkskolan när han var fjorton år, och till sjöss som jungman två år senare.

Baksidetext
Mitt i natten bultar en pojke på den gamle skepparen Gerlof Davidssons dörr. Pojken, som kommit staplande över stranden, beskriver ett skepp fyllt av döda eller döende sjömän, och en galen man med yxa. Så inleds högsäsongen på norra Öland, en het, tryckande period då tusentals turister kommer för att fira midsommar på ön. Men bland besökarna finns en hemvändare som kommit för att utkräva betalning för en mycket gammal skuld. Efter sig i sommarnatten lämnar han död och skräck. Det är bara Gerlof som börjar misstänka vem hemvändaren är, och varför han vill hämnas på en hel släkt. Och det är bara Gerlof som mött personen förut - i ungdomen. De båda stod vid en nygrävd grav på kyrkogården och hörde plötsligt ett knackande ljud från kistan...

Min kommentar
Jag kanske har fattat fel, men jag har fått för mig att Ölandskvartetten marknadsförts som mystisk med en dragning åt spökhållet. Nattfåk är hittills den enda som det har stämt på och det kan ha påverkat min bedömning av de andra tre.

När jag börjar läsa så undrar jag nästan direkt var det övernaturliga är, det finns inte ens några tendenser åt det hållet. Jo, kanske om man är tolv år, men det var det längesedan jag var. Det är synd att Theorin verkar ha tappat bort den biten, det var ju den som gjorde Nattfåk så bra.

Tempot är långsamt, trots de korta kapitlen och det är lätt att förstå vad som hänt och vad som kommer att hända. Och vilka de skyldiga är. Det hela känns lite ljummet, jag dras aldrig in i berättelsen för det finns egentligen inget som jag är nyfiken på. Det är varken kusligt, mystiskt eller läskigt. Egentligen inte heller speciellt spännande. Det enda som får mig att fundera är när Sven och Aron åker till Stockholm för att utvandra till Det nya landet. Där blir jag faktiskt lite lurad och överraskad. Bra tvist där.

Karaktärerna är mestadels väldigt tunna och konstiga. En del förstår jag inte ens varför de är med. Som Lisa. Hon tillförde absolut ingenting. Inte heller Jonas pappa Niklas hade behövt vara där. De enda som känns som riktiga människor är Jonas och Gerlof, även om också de fattar underliga beslut.

Det är inte heller så mycket Öland som jag skulle ha önskat, eftersom halva handlingen utspelar sig i ett annat land. Det är lite tråkigt att en viktig karaktär mer eller mindre försvunnit. Theorins beskrivningar av det öländska har ju varit halva behållningen i de andra böckerna.

Slutet gillar jag inte alls. Själva upplösningen blir lite för mycket och ligger farligt nära ett Hollywood-slut. Och varför ta död på [spoiler]John Hagman. Det var ju bara sorgligt. Och om man nu tog död på John så kunde väl även Gerlof ha fått dö[/spoiler]. Rörgast är ändå bättre än både Skumtimmen och Blodläge, men Nattfåk har den långt kvar till.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,7 (beräknat på 324 betyg).
På Goodreads hade den 3,54 i genomsnitt (beräknat på 324 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Rörgast: Lotten, hyllan och Bokdamen.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.