Sidor

lördag 31 oktober 2015

"Illdåd" av Thomas Erikson

Författare: Thomas Erikson
Titel: Illdåd
Genre: Thriller
Antal sidor: 438
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Alex King 2
Förlag: Damm Förlag
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 16 oktober 2015




Första meningen: Tystnaden i andra änden påminde honom inte om någonting alls.

Baksidetext
Under en efterfest på lucianatten blir Sara Leijon brutalt våldtagen av fyra män. Chockad och skadad tar hon sig till polishuset och gör sin anmälan. Fallet tycks glasklart, alla bevisen finns där, på Saras kropp och i hennes berättelse. Men när det gäller en våldtäktsrättegång är ingenting enkelt. När Sara lyckades ta sig ur lägenheten den där ödesdigra natten trodde hon att hon hade överlevt det värsta, men det visar sig snart att det bara var början.

Kriminalinspektör Nina Mander vet vad Sara ger sig in på när hon anmäler männen, hon vet att Sara har alla odds emot sig och i ett försök att hjälpa henne kallar Nina in beteendevetaren Alex King. Kanske kan han stötta och lotsa Sara genom den extrema påfrestningen. Alex tar sig an uppdraget, men vad han inte räknar med är hur starkt situationen kommer att påverka honom. Rättegången river upp fula sår ur det förflutna och för sent inser Alex att han tagit sig vatten över huvudet.

Min kommentar
Lite sorgligt är det att erkänna att jag vann den här boken för över tre år sedan (tack Lotten) och att jag först nu läste den. Detta trots att jag faktiskt tyckte väldigt mycket om första delen. Men det är väl lite så, i jakten på något nytt så får gamla favoriter stå åt sidan.

Jag har hört en hel del om den här boken, men eftersom det var väldigt längesedan den var på tapeten så började jag läsa helt förutsättningslöst. Men jösses. Allt jag hört var sant. Efter bara ett tiotal sidor är jag rejält förbannad. Och det blir värre. Och värre.

Thomas Erikson har gjort en extremt genomtänkt rollbesättning. Ingen kan bli kränkt, som ju är så modernt att bli nu för tiden. Killarna (här även kallade svinen) är en sådan blandning av olika slags människor att det är omöjligt att anklaga författaren för allehanda ting. Mycket intelligent. Allt berättas väldigt rakt på och utan sentimentalitet. Det är väldigt nära och obehagligt, till och med intensivt i de bitar som handlar om Sara. De korta kapitlen gör att det är svårt att lägga ifrån sig boken. Bara ett kapitel till... Det är en fängslande historia och tyvärr är det väl precis så här det fungerar.

Jag, som gillade allt prat om olika färger i första boken, blir lite besviken på att det inte är lika mycket beteendevetenskap i den här. Jag vill ha mer färger! Alex själv blev lite för känslokall i den här boken, tycker jag, väldigt svårt att få något grepp om honom. Om jag ska säga något negativt så är det att scenerna i rätten blev lite för långrandiga ibland, det blev mycket juristsnack. Och slutet gillar jag egentligen inte, men det var väl det enda tänkbara.

Thomas Erikson gör att riktigt bra jobb med att få fram problemet med sådana här brott och allt känns trovärdigt beskrivet. Hur bevisar man egentligen att någon sagt nej? Och att någon uppfattat det? Jag vill egentligen inte kommentera innehållet i sak, men om jag så ligger dyngrak och naken vid vägkanten så betyder det inte att någon har rätt att ha sex med mig. Och det finns ingen som helst anledning att behandla ett våldtäktsoffer som en brottsling.

Boktipsets estimerade betyg var 4,3 och genomsnittet 3,79 (beräknat på 78 betyg).
Goodreads hade den 3,79 i genomsnitt (beräknat på 38 betyg).
Jag ger den 4,5.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Illdåd: Lotten, Boklysten och Fru E:s böcker.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

8 kommentarer:

  1. Även efterlängtade böcker kan få stå tillbaka ibland!
    Kul att du gillade den. Eller hur man nu ska säga, för kul är inte begreppe. Bra att du tyckte den var lika engagerande som jag. Thomas Erikson skriver så man blir just arg när man ska bli arg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, kul är inte ett ord man vill använda i samband med den här boken. Jag blev så upprörd i bland att jag knappt visste vart jag skulle ta vägen och det värsta är att det förmodligen är precis så här det går till.

      Radera
  2. Det är lite jobbigt när det blir så. Jag gillar också serien och har läst de första delarna, men sen har det bara inte blivit av att jag fortsatt....serien har fått stå tillbaka för annat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns ju ett par delar till och jag tror jag ska ta med den i nästa års Finish That Series Challenge.

      Radera
  3. Jag har läst den här och jag håller med dig om allt. Thomas Erikson skriver väldigt trovärdigt och just därför blir det så jobbigt att läsa. Allt är inte svart eller vitt (trots att mycket blir svart när man läser om en våldtäktsrättegång). Jag håller även med dig om att jag velat haft mer av beteendedelen och att Alex blir mer svår att förstå sig på. Man får veta mer om honom i nästa bok dock.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett otroligt tufft brott att bevisa, det är ju tyvärr inte så mycket att göra åt, men behandlingen av våldtäktsoffer kan och måste ändras. Det är ju inte klokt.

      Får nog snart läsa nästa bok då, Alex är inte en lätt person att förstå sig på.

      Radera
  4. Jag har oxå precis läst den här och den sorgliga sanningen är väl att det allt för ofta är just så här. offret blir offer en gång till för advokaterna under rättegången...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man fick en del att tänka på i den här boken. Kanske borde den läsas i skolan, i alla fall så borde synen på våldtäktsoffer ändras. De är brottsoffer. Inte brottslingar.

      Radera