Sidor

lördag 26 december 2015

"Havskatten" av Ann Rosman

Författare: Ann Rosman
Titel: Havskatten
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 483
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Karin Adler 5
Förlag: Damm förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 december 2015




Första meningen: Synen av den vackra gulmålade träfastigheten fyllde honom alltid med blandade känslor.

Baksidetext
Det är 1906 och kung Oscar II anländer till kurorten Marstrand. Runt honom flockas societeten och under två intensiva sommarmånader badar man tångbad, knyter kontakter och väver intriger. Direktör Lundberg med familj har tagit in på det nybyggda Turisthotellet, trots att det egentligen är alldeles för dyrt. Men förhoppningsvis kan den stärkande havsluften kurera den sjukliga dottern Karolina, och kanske kan de på köpet hitta henne en välbeställd make. I kretsarna runt kungen möter Karolina greve Douglas Lagercreutz, som snart visar sig bära på en skamlig hemlighet.

En kväll i maj 2013 övar Marstrands deltidsbrandkår rökdykning inne på det anrika Turisthotellet, men övningarna avbryts när brandmännen hittar kroppen av en död man. Karin Adler vid kriminalpolisen i Göteborg kallas in för att utreda fallet. Har mannen blivit mördad? Och vem kan tänkas ha vinning av hans död?

Min kommentar
Ann Rosmans så kallade deckare är något så ovanligt som deckare där jag inte hela tiden funderar över vem som är gärningsmannen. Faktum är att jag ofta glömmer bort att jag har ett brott att lösa. Så infångad blir jag av hennes sätt att berätta.

Den här boken är inget undantag, även om nu själva deckardelen faktiskt har större utrymme här och därför har också Karin en betydligt större roll. Det är fortfarande inte odelat positivt, för den där Karin irriterar jag mig väldigt mycket på. Hennes velande och "jag måste bo på min båt året runt"-tjafs stör mig omåttligt mycket. Utan att säga för mycket så kanske det ändras till slut. Just Karins privatliv är extremt förutsägbar och allt är solklart direkt.

Något som jag ofta stör mig på i böcker är när det blir rörigt och det blir denna, alldeles i början. Det är för många människor och för många olika trådar, men det ger sig efter bara ett ganska kort tag. Genom hela boken är det också lite för många och långa ekonomiska turer, där tappade boken fart och jag intresset. För en gångs skull så hänger inte den historiska delen ihop med nutiden överhuvudtaget (älvkvarnarna räknas faktiskt inte) och hellre det än något krystat sammanhang. Jag älskar ändå biten som handlar om 1906 och hur en ung kvinna kunde ha det då. Och jag gillar att varje avsnitt i den historiska biten börjar med en anfang.

Genom hela boken så känner jag dofter och vinden som sveper genom de smala gatorna, jag försöker se de där byggnaderna för mitt inre öga med hjälp av de ganska svaga minnesbilder jag har. Seglingsturen fick mig att längta ut på vattnet. Jag blir väldigt sugen på att åka till Marstrand. Och att segla. Nog för att jag visste att Marstrand var "fint", men jag hade faktiskt ingen aning om att ön lockade kungligheter och adel.

Boken är nog egentligen mer en känga till Kungälvs kommun än en ren deckare. Det förvånar mig att ett sådant här debattinlägg inte har gjort större väsen av sig. Men titeln... där funderar jag faktiskt på hur den blev till. Jag förstår den inte. Ordet nämns kort och en förklaring ges, men varför ha det som titel? Eller är det så att Kungälvs kommun är en havskatt?

Detta är tyvärr den senast utgivna boken och jag vet inte riktigt hur jag ska stå ut tills nästa kommer. Om jag har tolkat allt rätt så bör den i alla fall vara på gång.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,6 och genomsnittet 3,67 (beräknat på 150 betyg).
Goodreads hade den 3,55 i genomsnitt (beräknat på 62 betyg).
Jag ger den 4,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Havskatten: Johannas deckarhörna, Fantastiska berättelser och enligt O.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

4 kommentarer:

  1. Nu har det gått rätt lång tid sen jag lyssnade på den här men det du skriver stämmer mycket bra med vad jag tyckte då. Jag längtar också efter en fortsättning men längtar inte efter just Karin... Nu lär hon dessutom få nya issues är jag rädd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag avskyr den typ av människa som Karin har visat sig vara, alla andra måste ändra sig för att det ska passa henne, men själv är hon bara precis som hon är. Usch för sådana! Och nya issues tror jag också på. Kanske är det dags att Karin Adler får vila i frid och så kan Rosman skriva en historisk bok utan deckarinslag :)

      Radera
    2. Ja, det är ett bra förslag :).

      Radera
    3. Jag tror många skulle läsa den :)

      Radera