Sidor

måndag 11 april 2016

Film: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

Titel: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
Originaltitel: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
Genre: Komedi
Regissör: Felix Herngren
Manus: Felix Herngren, Hans Ingemansson, Jonas Jonasson (bok)
Skådespelare: Robert Gustafsson, David Wiberg, Mia Skäringer, Jens Hultén, Ralph Carlsson
Utgivningsår: 2013
Produktionsland: Sverige
Längd: 114 min
Serie: -
Såg den på TiVo 27 mars 2016


Handling
Efter ett långt och händelserikt liv hamnar Allan Karlson på ett ålderdomshem i tron att det blir hans slutstation. Problemet är bara att hans hälsa fortfarande är utmärkt och dagarna blir därför alldeles för trista. När firandet av Allans hundrade födelsedag närmar sig, vilket Allan själv inte är det minsta intresserad av, tar han chansen och flyr sin tråkiga vardag.

En rad händelser drar istället in Allan på en galen och oväntad resa kantad av ett gäng kriminella, mördare, en väska full av pengar, en elefant och en inkompetent polis. För vem som helst hade detta varit ett livsäventyr, men med Allans bakgrund är det ungefär som vanligt. Inte bara har han bevittnat några av historiens viktigaste händelser, han har även spelat en nyckelroll i dem. Vi får följa Allans tidigare eskapader och dess otroliga påverkan på historien, hur han bland annat hjälpte till att uppfinna atombomben samt blev god vän med allt från amerikanska presidenter till ryska tyranner...

Min kommentar
Jag var ju inte speciellt glad i den här boken och när den blev film kände jag inte minsta behov av att äga den. Min plan var att vänta tills den visades på TV. I påskas var det dag. Och jag är så glad att jag väntade.

Den där jämförelsen som många verkar göra med Forrest Gump förstår jag inte alls. Forrest Gump är skildrad med kärlek och värme, Hundraåringen är bara hysterisk, fjantig och plump. Jag skrattade inte en enda gång och log egentligen bara när Mia Skäringer och David Wiberg hade sina bataljer. De två, speciellt i kombination, var den enda behållningen med den här filmen.

Filmversionen är lika buskis som boken, men helt utan den underfundighet och humor som boken ändå har. Robert Gustafsson, som spelar Allan (pun intended), är farligt nära en parodi på sig själv. Personligen tycker jag ju att det är på tok för mycket Robert Gustafsson i Allan.

Sambon tyckte att filmen var lite roligare än vad jag tyckte, han gillar å andra sidan "Stefan och Krister" också. Betyget är en liten kompromiss mellan våra två viljor. Om du gillar buskis, fars och/eller revy så tycker jag att du kan se den. Annars kan du låta bli.



Filmtipsets estimerade betyg var 4 (beräknat på 4 308 betyg).
IMDb hade den 7,1 i genomsnitt (beräknat på 22 871 betyg).
Jag ger den 2,5.
Filmen är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

23 kommentarer:

  1. För att vara en svensk film tycker jag den var helt ok. Förstår inte heller jämförelsen med Forrest Gump, de är i helt olika klasser!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar gilla svensk film, men det här är på tok för mycket buskis för mig :)

      Radera
  2. gillade filmen, även boken, skrattade högt, innehåller ju många citat, allusioner, imitationer och parodier på klassiker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. i Forrest Gump sker ju saker utan att man påverkar själv, går att jämföra.

      Radera
    2. Det spelar liksom ingen som helst roll hur många referenser det är till annat när det presenteras som buskis. Jag avskyr buskis :)

      I alla filmer sker väl saker utan att man påverkar själv, då kan man ju jämföra alla. För mig går inte de här filmerna att jämföra på något sätt.

      Radera
  3. Hade jag inte sett den med två 13-åringar som gapskrattade hade jag inte tyckt den var hälften så roligt :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan det vara, det är en humor som passar folk med lite "yngre" humor :)

      Radera
  4. Jag såg denna förra året tror jag och svensk film är ju inte riktigt min grej. Tror det slutade med att jag gav den en 2:a men inte helt hundra på det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar nog inte tänka på om filmen är svensk eller något annat, det är mer genren som spelar roll. Och den här var helt fel genre :)

      Radera
  5. Jag gillar å andra sidan Stefan och Krister, men Hundraåringen orkade jag inte ens se färdigt. Jag kom inte ens igenom halva :P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, så illa alltså. Nej, den var verkligen inte rolig. Alls.

      Radera
  6. Alltså. Jag HATAR buskis. Verkligen hatar. Men älskade dock denna boken, de historiska kopplingarna och de knäppa grejerna som hände. Filmen har jag faktiskt inte sett.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade jättesvårt för boken och kunde inte riktigt förstå det roliga i massdöd, som han ju orsakade :)

      Radera
  7. Jag har ju inte läst boken och tänker inte göra det. Inte heller har jag sett filmen och har inga planer på att göra det. Tror inte alls det är min typ av humor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt ärligt så vet jag inte vems typ av humor det är. Boken vet jag några som gillat, men filmen sågas av de flesta :)

      Radera
  8. Jag gillade boken riktigt bra och tyckte att den hade sina poänger. Skrattade ganska hysteriskt emellanåt då jag läste den. Filmen däremot totalsågade jag. Gillade den inte ett enda dugg. Jag var allmänt uttråkad under hela filmen medans maken skrattade som bara den. Tyckte att det fattades för mycket och vissa saker var ändrade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Boken var underhållande, jag gillade språket i den, men hade svårt för alla knäppa händelser. Filmen hade inget av det jag uppskattade i boken. Sambon gillade den lite mer än vad jag gjorde, men även han är glad för att vi inte har köpt den :)

      Radera
  9. Jag har lyssnat på boken, läses av en av mina favorituppläsare och jag tyckte om de historiska grejerna och det absurda i den här skrönan, men filmen hoppar jag nog över.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det krävs nog en hel del för att få mig att gilla en skröna, det fungerar bara inte för mig. Jag gillar ju logik och struktur :)

      Radera
  10. Jag tyckte inte om boken och filmen var verkligen ingen höjdare den heller. Förstår vad du menar med att det är för mycket Robert Gustavsson i Allan. Det blir rätt tröttsamt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillade verkligen Robert Gustafsson i början av hans karriär, men sedan blev det bara för mycket. Och han har färgat av sig alldeles för mycket på Allan.

      Radera
  11. Jag var aldrig sugen på att läsa boken men kände att jag kunde tänka mig att se filmen (men inte betala för den). Vi fick låna filmen och jag kan bara hålla med dig. Vi såg väl klart den mycket för att den var just svensk. Buskis går vare sig hem hos mig eller sambon. Och Forrest Gump-jämförelsen är bara missledande. Ingen favorit hemma hos oss med andra ord! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi hade ju lite tålamod och väntade tills den gick på TV, vilket vi ju var helt säkra på inte skulle dröja speciellt länge. Vi ville inte heller betala för den :) Jag vet att jag någon gång, när jag var väldigt mycket yngre, uppskattade buskis, men det var många år sedan det gick över. Och Forrest Gump-jämförelsen, nej, inte minsta lilla likhet. Det är synd att en så fin och bra film ska bli jämförd med denna buskis.

      Radera