Sidor

onsdag 10 augusti 2016

"De öde fälten" av Elly Griffiths

Författare: Elly Griffiths
Titel: De öde fälten
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 329
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The ghost fields
Översättare: Gunilla Roos
Serie: Ruth Galloway 7
Förlag: Forum
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 30 juli 2016




Första meningen: Det är den varmaste sommaren på åratal.

Baksidetext
Det är värmebölja i Norfolk när en grävskopa på en byggarbetsplats stöter på något hårt i marken: ett flygplansvrak från andra världskriget – med piloten kvar vid spakarna. Ruth Galloway inser dock snart att kvarlevorna rimligen inte kan vara så gamla. DNA-tester visar att mannen är Fred Blackstock som rapporterats saknad till havs. Polisen, med Harry Nelson i spetsen, kopplas in och utredningen fortsätter.

Strax intill byggarbetsplatsen driver nu den anrika familjen Blackstock en grisfarm. En mystisk man ses smyga omkring på området varefter en rad obehagliga incidenter sker. Och när kvarlevorna av ytterligare en kropp hittas ställs saker och ting på sin spets. Vad är det som pågår på släktens ägor? Och hur ska man egentligen tolka de anhörigas reaktion?

Min kommentar
Det är alltid lite av en högtidsstund att sätta sig med en Ruth Galloway-bok. De öde fälten är redan den sjunde boken i serien och man skulle kunna tro att jag, som inte alls verkar gilla det här med kärlekstrams och relationstjafs i deckare, skulle ha tröttnat för längesedan. Men icke. Det är något med de här böckerna som klickar med mig.

Jag gillar att karaktärerna undrar relevanta(?) saker, som när Nelson frågar sig om grisar sover på nätterna. Jag gillar att karaktärerna oroar sig över saker, som när Ruth är rädd för att hon ska ramla ner från köksbänken där hon sitter och försöker se cool ut. Jag gillar den stora igenkänningsfaktorn i Ruth, där hon är säker i sin yrkesroll men inte har någon som helst ambition att göra karriär och så osäker privat och i sociala sammanhang. Jag gillar hennes cynism och självironi som genomsyrar hela boken.

Som grädde på moset så finns här också den typiskt brittiska humorn, som dessutom är väl avvägd och inte alls förtar allvaret i mord och elände. Om något så förstärker den det mörka som ändå finns här. Jag måste säga att jag är speciellt förtjust i badankans intåg. Jag älskar badankor. Och, lo and behold, Ruth har i stort sett helt slutat med sin viktnoja.

I De öde fälten är det Clough som står mest i fokus och kanske, till viss del även Tim Heathfield. Vi får till och med träffa Cloughs mor och bror. Det är trevligt, även om omständigheterna kanske inte är de bästa. Jag tycker det bara är positivt när "huvudpersonen" skiftar mellan böckerna. På det viset lär man känna dem bättre och det blir liksom aldrig tråkigt. Det dyker också upp karaktärer från tidigare böcker, vilket ju är ganska trovärdigt när allt utspelar sig på ett relativt begränsat område. Det är ganska många personer iblandade i historien, men underligt nog så tycker jag inte att det är för många. Jag vet inte hur hon gör det, Elly Griffiths. Det som möjligtvis kunde ha blivit lite jobbigt är att det handlar mycket om släktförhållanden, något som jag alltid tycker är krångligt, men det finns ett släktträd i början av boken. Bara det.

Triangeldramat Ruth-Nelson-Michelle utökas, vilket ju är lite spännande och jag undrar lite hur det ska gå. Bara det inte blir för mycket av det. Ruth hamnar återigen i livsfara, något som jag faktiskt tycker börjar bli aningens tjatigt. Jag har en lite diffus känsla av att något hittat ben inte förklarades, men helt ärligt så bryr jag mig knappt. Det här är en typisk brittisk mysdeckare, nästan garanterat oblodig och det är så bra.

Boktipsets estimerade betyg var 4,1 och genomsnittet 3,72 (beräknat på 79 betyg).
Goodreads hade den 4,0 i genomsnitt (beräknat på 3 622 betyg).
Jag ger den 4,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om De öde fälten: Johannas deckarhörna, Bloggbohemen och Mias bokhörna.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

6 kommentarer:

  1. Har just läst ut nästa bok i serien och tja, den var inte dum den heller ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har märkt att jag har väldigt hög toleransnivå när det gäller Ruth, hon är så väldigt lätt att tycka om :)

      Radera
  2. Tja, jag måste nog ge mig på andra boken snart :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men Lotten, det är klart du måste läsa vidare i den här serien :)

      Radera
  3. Ruth Galloway är en en kär favorit hos mig och jag längtar efter den senaste boken om henne. Nelson och Cathbad gör ju inte saken så mycket sämre! =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här serien är verkligen så mycket mysdeckare som det kan bli :)

      Radera