"Delhis vackraste händer" av Mikael Bergstrand

Författare: Mikael Bergstrand
Titel: Delhis vackraste händer
Genre: Gubb-lit
Antal sidor: 378
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Göran Borg 1
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2012
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 15 augusti 2016




Första meningen: "Nå, vad tycker du?"

Baksidetext
När Göran Borg inte surfar på en blogg för fotbollsnördar tänker han på sin exfru Mia. Karriären har gått i stå, hårfästet klättrar målmedvetet uppåt och byxlinningen spänner över magen. Sina vuxna barn träffar han bara sporadiskt och nu lär det dröja ett tag till, eftersom de ska på semester till Thailand med sin mamma och hennes nye, välbärgade man. När ett tröstlöst vinterregn vräker ner över Malmö och Göran Borg är på väg till det enahanda jobbet på informationsföretaget undrar han om livet kan bli så mycket tristare. Det kan det.

Han kan till exempel få sparken, luras iväg på en charterresa till Indien, drabbas av galopperande turistdiarré och lämnas ensam att dö på ett sjabbigt hotellrum i Jaipur.

Men så knackar det på dörren och in stiger Yogendra Singh Thakur, Yogi kallad. En indisk textilexportör i sina allra bästa och mest underbara år, om han får uttrycka det själv. Yogi tar med Göran på en yttre och inre resa till Indiens myllrande huvudstad New Delhi.

Min kommentar
Den här boken fick jag av en snäll kollega sommaren 2013, efter att hon ställt den, för mig, något kryptiska frågan "Läser du?" Jag hade ju sett den på många, många bloggar, men aldrig riktigt funderat på om jag skulle läsa eller ej. Men vem är jag att tacka nej när jag erbjuds en bok?

Jag hade nog egentligen inte riktigt klart för mig vem och vad boken skulle handla om. Förutom Indien. Överraskningen var därför väldigt stor när jag upptäckte att jag var i Malmö. Det är alltid kul att hamna på platser man känner igen. Igenkänningen tog slut ganska snabbt eftersom det inte tog speciellt lång tid innan jag befann mig i Indien. Det märks att Mikael Bergstrand känner till Indien, precis så här kan jag tänka mig att en nordbo uppfattar landet. Jag kan inte påstå att jag känner mig lockad att åka dit efter att jag har läst boken, men det gjorde jag å andra sidan inte innan heller. Bilden av Indien blir väldigt tydlig och den stämmer dessutom väldigt bra med den bild jag fått av olika indiska kollegor. Mycket folk, mycket lukter, mycket färg, mycket ljud. Den här boken är som en kärleksförklaring till Indien.

Språket är lite lätt cyniskt och ironiskt. Ordet snärtigt är det som dyker upp i huvudet. Jag gillar det och det passar till både karaktärer och sammanhang. Även om jag ännu inte har träffat någon indier som pratar som Yogi.

Göran Borg känner jag igen, den typen har jag träffat förr. Han är egentligen inte speciellt sympatisk, med alla sina tvångsmässiga neuroser och sin halvdeppiga pessimism. Han har dock sina bra sidor också och jag gillar hans sätt att se på det mesta. Faktum är att han påminner lite om Backmans Ove. Hans diametrala motsats är Yogi. I alla fall i början. Yogi är bara tröttsam och överdriven, hoppas jag, men det går inte att låta bli att gilla honom. Hans sätt att se på världen och hans förklaringar, till allt, är obetalbara. Generellt sett så är alla karaktärer bra beskrivna, även de mindre sympatiska, och jag tycker verkligen att jag får lära känna dem.

Huruvida själva historien är trovärdig eller ej kan jag inte alls uttala mig om, men visst, allt detta skulle säkert kunna hända. Humor är ju en vansklig sak och det är lätt att gå över gränsen till plumpt. Kulturkrockar är väl riskabelt i sig, men i min värld är det kul. När de dessutom skildras med sådan värme och kärlek så faller jag pladask. Vi har olika kulturer och det bästa man kan göra är väl att skratta åt skillnaderna och hur avigt det kan bli ibland. Den här boken får mig att må bra.

Det tog mig alltså över tre år att ta tag i den här boken och nu är jag väldigt glad över att jag har läst den. Redan innan sista meningen var läst började jag fundera på hur jag skulle komma runt mitt köpstopp och skaffa mig både andra och tredje delen. Dessutom upptäckte jag att Mikael Bergstrand skrivit deckare, som utspelar sig i Malmö, innan han gav sig på gubb-lit (hans definition, inte min). De böckerna får jag nog ta och kolla upp.

Om du inte vill läsa boken så tror jag mig våga rekommendera att titta på TV-serien som ska visas till jul(?). Ingen mindre än Björn Kjellman spelar Göran Borg. Bara det gör den ju sevärd.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,0 och genomsnittet 3,6 (beräknat på 445 betyg).
På Goodreads hade den 3,6 i genomsnitt (beräknat på 405 betyg).
Jag ger den 4,0

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Delhis vackraste händer: Bokblomma, Bloggbohemen och Bokmania.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.