En smakebit på søndag: Kalldrag

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från virkeligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Det har inte blivit mycket läsning den här veckan heller och faktiskt inte ens nu i helgen. Här var kalas igår (sambon fyllde år i veckan) och min familj stannade över natten. Det är inte så ofta jag träffar dem så det är alltid kul när man hinner prata lite.

I dag ska jag börja läsa Kalldrag av Markus Sköld. Hösten är ju här och vad passar bättre då än skräck? Jag hoppas verkligen att den är bra, jag behöver det nu efter två sega böcker.

Min smakebit är från sida 42.

Det kändes som om huset lutade sig framåt mot henne. Från den här vinkeln såg fönstren ut som stirrande ögon. I över en vecka hade hon försökt se Johns vision om att huset kunde bli vackert med lite färg och upprustning. Det gick inte. Snarare tyckte hon att huset såg mer och mer förfallet ut.
     Therese gick in, hängde av sig jackan och ställde sig mitt på golvet i vardagsrummet. Genom fönstren såg hon träden vaja långsamt i vinden. Kanske det skulle bli vackert till vintern, med träden täckta av snö i ett orört vinterlandskap. Eller till våren, när träden blev gröna och ljuset var annorlunda. Nu såg det mest grått och dött ut. Lövträden hade börjat tappa sina blad och spred ut dem över gräsmattan. Det svaga, grå ljuset fick tallarna och granarna att se hotfulla ut. Som en urskog där människor inte hörde hemma.