En smakebit på søndag: Norrsken

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från virkeligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Det har inte kommit någon smakebit hos Mari än och kanske har jag missat att det är juluppehåll nu, men jag kör ändå.

Det har blivit en del ljudbokslyssnande den senaste tiden, eftersom jag har haft möjlighet att lyssna på jobbet, så jag har hunnit med en hel del. Mitt provabonnemang på Storytel går ut nu i veckan, men jag har tänkt hinna med en bok till.

Boken jag läste ut igår, Långt ifrån död av Peter James, var så trist och långrandig att jag behöver något helt annat att sätta tänderna i. Därför har jag valt Norrsken av Frida Skybäck. Den finns dessutom som ljudbok på Storytel och den är så kort att jag kanske hinner att lyssna färdigt innan abonnemanget upphör...

Min smakebit är från sida 39 och detta är en känsla jag kan relatera till. Även om jag personligen inte brukar bli klädd och utsmyckad. Det får jag allt göra själv 😞

Hon hade aldrig varit särskilt förtjust i att göra sig fin inför stora tillställningar och kalas. Visserligen hade hon inget emot att bli sminkad och utsmyckad. Hon tyckte till och med att det var ganska underhållande att se sig själv förvandlas, även om inga smycken i världen skulle kunna ge henne Amelies smala hals och sluttande axlar. Däremot skulle Cecilia själv aldrig välja att tillbringa dagen med att prova kläder. Hon hade helt enkelt viktigare saker för sig än att ägna timmar åt att puffa volanger och hitta matchande hårdekorationer.
     Klänningen Vera hade tagit på henne satt alldeles för hårt och gjorde det svårt att röra sig. Spetsen i halslinningen kliade och hon tyckte dessutom att dräkten sa någonting om henne som inte var sann. Den fick henne att se ut som någon som ville bli sedd, snarare än någon som föredrog att stanna i kulisserna.