Hett i hyllan #70

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jag önskar verkligen att jag kunde säga att vi har flyttat oss framåt i tiden, men jag köpte så många böcker på pocketrean sommaren 2013. Det dröjer länge än innan var har passerat den perioden.

Egentligen vet jag nog inte på vilka grunder jag köpte De obotliga optimisternas klubb av Jean-Michel Guenissa. Jag vet att jag har sett den på några bloggar, men det är inte som att den har synts överallt. Något måste det i alla fall ha varit som lockade. Och som jag har glömt nu.

Jean-Michel Guenissa är ju fransk-algerisk och, om jag har fattat rätt nu, bosatt i Frankrike (jag kan inte franska och jag hittade bara franska sidor om honom) och franska böcker är lite samma sak som böcker om vampyrer. Jag hävdar bestämt att jag inte gillar, men när jag läser så visar det sig att det är bra. Trots allt. Den här boken är dock, dessutom, en rejäl tegelsten så det tar emot ordentligt att ta tag i den.

Så här står det i alla fall på baksidan:

Quartier Latin i Paris i slutet av 50-talet: Den tolvårige Michel Marini bor med sin mamma Hélène, pappa Paolo, brodern Franck, systern Juliette och katten Nero i en stor våning. Michel har fått en kamera och skivspelare i födelsedagspresent och när han inte skolkar från skolan ligger han hemma på sängen och lyssnar på Elvis Presley på högsta volym.

Michel har ett tredje intresse som upptar hans tid: han är en bokslukare av stora mått. Författarna delas in i två kategorier: sådana som gör att man kommer för sent eller sådana som gör att man kommer i tid. De förra är bäst.

Ute i världen pågår kalla kriget för fullt. Ryssarna har skjutit upp den första sputniken och i Frankrike delar det algeriska inbördeskriget befolkningen i två läger: för eller emot självständighet för Algeriet. Detta krig griper högst påtagligt in i familjen Marini-Delauneys liv när sonen Franck meddelar att han blivit övertygad kommunist och tagit värvning i franska armén med det dolda syftet att övertyga andra soldater att desertera. Föräld­rarnas äktenskap börjar knaka i fogarna och uppgörelserna över Francks öde avlöser varandra när Héléne kastar ur Fanck.

Michel flyr hemmet så ofta han kan till Café Balto där han spelar fotbollsspel. En dag av upptäcker han av en ren slump att det döljer sig en schack-klubb bakom ett draperi. Klubben heter De obotliga optimisternas klubb och där har en rad bisarra östeuropéer med otroliga levnadsöden funnit en fristad. Michel lär känna de olika medlemmarna: ryssen Leonid, före detta stridspilot och folkhjälte i Sovjetiska armén, ungrarna Tibor och Imre, en före detta filmstjärna och hans agent, östtysken och antina­zisten Werner, polacken Pavel, revisor med kreativ bokföring som specialitet och så den mystiske och undanglidande Sacha som de andra inte riktigt tolererar.

Michels lojalitet sätts på prov. Ska han lyda mamma och betrakta Franck som avfälling eller ska han stå upp för kärleken till brodern och fadern? Med hjälp av medlemmarna i De obotliga optimisternas klubb löser han dilemmat.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.