Sidor

onsdag 11 januari 2017

"Redan död" av Stephen Booth

Författare: Stephen Booth
Titel: Redan död
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 314
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Already dead
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Ben Cooper och Diane Fry 13
Förlag: Minotaur
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 25 december 2016




Första meningen: Glen Turner vaknade i en dränkt värld.

Baksidetext
Ett envist regnoväder har lamslagit avkroken Edendale. I ett vattendrag som löper genom ett skogsparti hittas en död man. Han är naken och kläderna ligger prydligt hopvikta. Inte fyrtio år fyllda, ungkarl och plikttrogen tjänsteman på traktens försäkringsbolag.

Karriärsugna Diane Fry får i uppdrag att leda utredningen. Kollegan Ben Cooper är sjukskriven på obestämd tid. Han har nyligen förlorat sin fru i en mordbrand, men sorgearbetet har han skjutit på framtiden. Han är fast besluten att leta rätt på och sätta dit alla som kan ha varit inblandade i branden. Det blir en mycket riskabel jakt där såväl Coopers karriär som förnuft står på spel.

Min kommentar
Detta är faktiskt den sista boken av Booth som jag har i hyllan, den trettonde delen om Cooper och Fry. Tyvärr så har nog inte böckerna kommit riktigt till sin rätt när jag i stort sett har läst en i månaden under hela förra året. Det blir nog lite för mycket av allt då.

Regnet står som spön i backen i Redan död och den redan något dystra miljön blir ännu mörkare. Som vanligt står naturen i centrum och precis som vanligt så får man oerhört detaljerade beskrivningar av små byar och hur de ser ut nu när de nästan ligger under vatten. Det är nog den här delen som jag tror att jag uppskattar för lite på grund av att det har blivit för tätt mellan böckerna. I vanliga fall så tror jag att jag hade gillat vardagslivet i Peak District. Jag har aldrig varit just där, men jag känner mig som en expert på området.

Jag tycker det är lite tråkigt att Ben och Diane inte jobbar ihop längre, det var många böcker sedan som de gjorde det. Trots allt så är det ju deras relation som är den mest intressanta i den här serien. Diane är sitt vanliga, buttra jag. Hon har väl egentligen aldrig varit trevlig, men nu börjar det bli svårt att tycka om henne. Och faktiskt lite tjatigt också. Det är förvånande att hon har lyckats ta sig igenom en polisutbildning. Man skulle ju kunna hoppas på att det ställs krav på social kompetens i det yrket. I alla fall så verkar hon komma till insikt att Ben är bra att ha som bollplank enligt det gamla talesättet man saknar inte kon förrän båset är tomt. Och minsann, visar hon inte lite medmänsklighet till slut, men framför allt så visar hon självinsikt.

Ben, denna arma man, har det inte lätt här och jag tycker att författaren har varit rent elak mot honom. Man skulle kunna säga att vädret passar väldigt bra till Bens humör. Det är mörkt och otroligt dystert, men Ben förnekar sig aldrig. Han är ju i grund och botten en positiv person och väldigt, väldigt god. Jag har inte svårt att sympatisera med hans mörka tankar, även om jag av princip tycker det är fel.

Jag känner mig fortfarande lite less på alla föreläsningar om än det ena och än det andra, men förmodligen är även det något jag skulle uppskatta mer om det gick längre tid mellan böckerna. Det finns ingen spänning i de här böckerna, i betydelsen nagelbitande. Det finns inget driv framåt utan det bara lunkar på, vilket inte är fel det heller. Ibland.

Vissa delar i historien var väldigt uppenbara, "vem" förstod jag ganska snabbt, däremot var det länge oklart med "varför". Hur Ben lyckades ramla på lösningen förstår jag fortfarande inte. Det var väldigt långsökt. Själva upplösningen kändes inte riktigt renhårig och jag kan nog tycka att det är på gränsen till fusk. Jag tycker inte heller man har lyckats speciellt bra när man mot slutet måste låta två karaktärer förklara hela lösningen för varandra.

Nu har jag ju som sagt inte fler delar, men det finns redan en utgiven, ännu en är på väg (släpps i februari) och en till som släpptes på engelska förra året. Jag skulle behöva bestämma hur jag ska göra. Kanske kommer jag inte att köpa fler delar, men läsa dem måste jag nog. Cooper och Fry är beroendeframkallande och jag vill ju så gärna veta hur det ska gå för dem.

Boktipsets estimerade betyg var 3,6 och genomsnittet 3,0 (beräknat på 50 betyg).
Goodreads hade den 3,77 i genomsnitt (beräknat på 584 betyg).
Jag ger den 3,5
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Redan död: Midnatts ord, Annikas litteratur- och kulturblogg och Läsa och Lyssna.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

4 kommentarer:

  1. Jag tappade bort Stephen Booth efter tredje boken tror jag det var. Jag tyckte inte böckerna var tillräckligt spännande, som du skriver så lunkar de bara på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade ju köpt på mig de tretton första delarna efter att bara ha läst första boken, så... :) Men jag gillar dem. Egentligen. Det blir bara för mycket att läsa en i månaden.

      Radera
  2. Imponerande. Jag har som sagt var för mycket länge sedan läst första, har en till i hyllan, men känner mig sällan hågad att ge mig på dem...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att böckerna blir mycket bättre om man läser en om året och det gäller nog de flesta serier (förutom Nesbøs då), men för denna gäller nog också att man måste vara på rätt humör :)

      Radera