Sidor

onsdag 12 april 2017

"Sanning och skvaller" av Curtis Sittenfeld

Författare: Curtis Sittenfeld
Titel: Sanning och skvaller
Genre: Drama
Antal sidor: 460
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Eligible
Översättare: Molle Kanmert Sjölander
Serie: -
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 25 mars 2017




Första meningen: Långt innan Chip Bingley kom till Cincinnati visste alla att han var ute efter en fru.

Baksidetext
Liz skriver för ett livsstilsmagasin och bor tillsammans med sin yogande syster Jane i New York. Men när deras far får hälsoproblem återvänder de till barndomshemmet i Cincinnati, och finner det stora Tudor-huset förfallet, och resten av familjen i en förvirrad röra. De yngsta systrarna Kitty och Lydia bryr sig mer om sina CrossFit-pass och Paleo-dieter än att skaffa jobb, och mellansystern Mary håller som bäst på med sin tredje magisterexamen och lämnar knappt sitt rum, med undantag för de mystiska tisdagsutflykterna som hon inte vill diskutera med någon. Mrs Bennet är lika neurotisk och påfrestande som alltid och försöker desperat hitta en lämplig giftaskandidat till Jane, vars fyrtioårsdag är i snabbt annalkande.

Så gör Chip Bingley, den nyinflyttade snygge läkaren som varit med i senaste säsongen av dokusåpan Singel söker kärleken, entré. Chip fattar genast tycke för Jane, medan Liz inte alls finner kirurgen Fitzwilliam Darcy lika charmerande. Spelet kan börja.

Min kommentar
Jag är inte längre jätteglad i de där gamla klassikerna, dem försökte jag bocka av för 25-30 år sedan och rent krasst tycker jag nog att de gör sig bättre på film än i bok. Ändå tvekade jag inte länge när jag fick erbjudande att läsa den här boken, som ju är en moderniserad version av Jane Austens Stolthet och fördom. Det här inlägget är skrivet utan att för ett ögonblick referera till originalet. En re-make ska vara så bra att den kan stå på egna ben.

Det är riktigt svårt för mig att komma in i boken, en av anledningarna är alla karaktärer som dyker upp. De är på tok för många på en gång och väldigt gärna med något obskyrt släktskap. Språket känns krystat och så även dialogerna. För att inte tala om problemen med att få fem döttrar bortgifta. Det blir helt enkelt för tramsigt och påminner ibland om en dålig buskis. Jag har svårt att få ihop tiden också, vid något tillfälle trodde jag att högst några dagar hade gått, men då hade tre veckor passerat.

Jag tycker inte om någon av karaktärerna i den här boken, men det kanske är meningen. Eller jo, pappa Bennet älskar jag. Hans lite cyniska inställning till livet kan jag relatera till. Mamma Bennet, ja, jag finner inga ord för att beskriva henne. Det enda jag kan säga är att hade jag haft en sådan mor så skulle jag aldrig ha hälsat på. Liz är minsann inte långt efter. Hon är helt osannolik, lägger sig i precis överallt och är snabb att dra slutsatser. Hon är sin mor. Bara en aning mindre fördomsfull. Darcy... vi kan väl låta det stanna vid att jag ser Colin Firth framför mig varje gång han nämns.

Själva moderniseringen vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om, om detta är modern tid så är denna verklighet väldigt långt bort från min egen. Bara i den här relativt lilla familjen finns alla moderna företeelser och allt avhandlas; dokusåpor, transpersoner, ätstörningar, dieter, shopaholics, insemination, homosexualitet, rätten att skaffa barn respektive låta bli, rätten att förbli själv, fördomar, den andra kvinnan... allt. För mig är detta alldeles för PK och i vissa avseenden för tillrättalagt och det är på tok för mycket att klämma in i en enda bok.

Ändå kan jag inte sluta läsa. Och trots att jag faktiskt inte gillar någon av dem så blir jag intresserad av hur det ska gå för dem. Trots tramsigheten så fnissar jag till och med ibland, givetvis sker det när det händer något som jag kan relatera till. Det händer inte alltför ofta, men när det gör det så blir det kul på riktigt.

Boktipsets estimerade betyg var 4,4 och genomsnittet 3,6 (beräknat på 32 betyg).
Goodreads hade den 3,64 i genomsnitt (beräknat på 39 802 betyg).
Jag ger den 3,5
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Sanning och skvaller: Carolina läser, Västmanländskans bokblogg och Fantastiska berättelser.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

8 kommentarer:

  1. Intressant. Trots att jag läst Sittenfield tidigare har jag inte alls varit intresserad av den här. Förstår mig inte på remakes.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag förstår mig inte heller på det här fenomenet. Det är lite som att fantasin inte längre räcker till när man tar någon annans arbete och gör om litegrann :)

      Radera
  2. Jag tycker att det kan vara roligt med remakes, men då ska de tillföra något nytt och aktuellt till berättelsen. T.ex. är moderniseringen av Sherlock ett mästerverk, tycker jag :-) Den här låter för flamsig för min smak.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har ju givetvis helt rätt, Sherlock är ett perfekt exempel och det är väl ungefär det jag menar med att en re-make ska kunna stå på egna ben. Det gör verkligen den moderna Sherlock.

      Om en re-make är bättre bara om du kan originalet på den fem fingrar så är det ingen bra re-make. Lite så är det nog tyvärr med Sanning och skvaller. Och flamsig, ja, det är den och det är inte direkt något jag gillar :)

      Radera
  3. Så bra, då kan jag lugnt känna att jag inte missar något om jag väljer att läsa annat i stället ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. En del har ju älskat denna, så du ska kanske inte vara för säker ;)

      Radera
  4. Det här omdömet gjorde det inte enklare :). Ända fram till ditt sista stycket trodde jag att jag kunde stryka boken helt. Men nu får den fortsätta att vara en svag kanske.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet precis vad du menar :) Det är ju väldigt många som har tokälskat tycker jag, men jag har så otroligt svårt för det där flamsiga. Ibland påminde den lite om en buskis :)

      Radera