"Projekt Rosie" av Graeme Simsion

Författare: Greame Simsion
Titel: Projekt Rosie
Genre: Humor
Antal sidor: 317
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Rosie project
Översättare: Marianne Mattsson
Serie: Don Tillman 1
Förlag: Bonnier Pocket
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2014
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 17 maj 2017




Första meningen: Jag kan ha hittat en lösning på Hustruproblemet.

Baksidetext
Don Tillman ser bra ut men har aldrig riktigt passat in i några sociala sammanhang och har svårt att få kontakt med kvinnor. Men som den strukturerade forskare Don är utformar han Projekt fru – ett mycket grundligt frågeformulär – som ska hjälpa honom att hitta den perfekta partnern. Hon får absolut inte röka, dricka, ogilla kött, komma försent eller rubba hans inrutade liv.

Rosie Jarman gör allt detta. Hon är även spontan, smart och snygg, jobbar som bartender och vänder upp och ner på hela Dons tillvaro. Ju mer Don engagerar sig i Rosies liv, desto mer börjar han släppa på sina strikta rutiner. Han lär sig också de mest oväntade saker, som varför örsnibbslängden inte styr vårt partnerval, varför han aldrig har varit på en andra dejt och varför glass smakar annorlunda i New York.

Min kommentar
Den här boken syntes väldigt mycket för något år sedan och ja, jag blev ju nyfiken. Hur skulle jag inte kunna bli det när den handlar om en strukturerad person med en alldeles solklar diagnos? Jag fick den i julklapp 2015 och i år satte jag upp den på min boktolva. När jag började få nog av mörker och elände så tyckte jag att den borde kunna få mig på bra humör igen.

Detta är kul på riktigt, humor när den är som bäst. Först och främst tror jag att det beror på den väldigt höga igenkänningsfaktorn. Jag känner mig väldigt ofta som Don; hans tidsplanering, scheman, listor och oförmåga att förstå sociala koder samt oförståelse för politisk korrekthet. Han påminner väldigt mycket om Sheldon i Big Bang Theory och jag gillar honom precis lika mycket. Det viktiga är förstås att allt görs med stor kärlek och värme. Jag skrattar aldrig åt Don, utan med honom. Rosie är också väldigt lätt att tycka om, även hon är annorlunda, men hon är det av fri vilja.

Jag gillar verkligen Dons sätt att angripa problem (allt är problem och alla problem har en lösning) och hans besatthet när han får ett rejält att sätta tänderna i. Det passar mig bra, eftersom jag själv (oftast) fungerar på det rationella sättet. Kärleken är dock aldrig rationell och inte speciellt logisk heller, så där blir det onekligen trassel. Dons relation med Rosie är obetalbar och jag tycker om det hon gör med honom. Det är okej att förändra sig, om man själv vill, speciellt om man upptäcker att man har mycket roligare då. Romantiken tar aldrig över och den blir långtifrån sockersöt och sliskig.

Det är lite svårt att genrebestämma Projekt Rosie, men om boken hade varit en film så skulle den definitivt ha klassats som komedi. Och filmen vill jag för övrigt väldigt gärna se, hoppas det blir en. Det är roligt och det blir många skratt, fniss och leenden. Till och med ute bland folk. Den är ju lite förutsägbar, men det stör inte på något sätt.

Jag tycker att fler borde vara som Don i sociala sammanhang. Livet skulle bli betydligt enklare om fler säger vad de menar. Det är väldigt svårt att göra den här boken rättvisa i ett sådant här inlägg. Bara läs den! Jag är så glad att jag redan har andra delen i hyllan.

Boktipsets estimerade betyg var 4,5 och genomsnittet 3,7 (beräknat på 260 betyg).
På Goodreads hade den 4,01 i genomsnitt (beräknat på 293 303 betyg).
Jag ger den 4,0

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Projekt Rosie: Lottens bokblogg, Fantastiska berättelser och Bloggbohemen.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.